Att ”jobba som en startup” har blivit synonymt med det agila och snabbrörliga för stora myndigheter och företag. Ett sätt att försöka komma bort från tröga förankringsprocesser till förmån för att testa först och fråga sedan. Det finns mycket att hämta från startupvärlden även ur ett kommunikativt perspektiv.
I ett försök att möta konkurrensen från Klarna och andra snabbväxande e-handelsaktörer lanserade Handelsbanken betaltjänsten Ecster och stoppade in delar från gamla Handelsbanken Finans. Ecster drivs fristående från moderbolaget.
Telia lockar sedan många år unga mobilkunder via sitt mobilbolag och varumärket Halebop och Vattenfall lanserade elbolaget Alltid som en startup för att kunna testa nya erbjudanden (flatrateabonnemang på el).
Genom att se ut och agera som en startup hoppas stora aktörer på att nå ut till nya målgrupper och kanske också locka till sig den nya generation som hellre jobbar på ett litet nystartat bolag än en stor koloss med interna hierarkier. Men den som verkligen vill jobba som en startup måste utsätta sig för stora risker för att nå framgångar.
Statistik från Stanford University och Berkley University visar att 92 procent av alla startupbolag i Bay Area misslyckas inom tre år, vilket är rimligt utifrån hur innovationsekosystemet fungerar. En tidig startup har ofta fokus på att ta en marknadsposition snarare än att gå med vinst, vilket såklart påverkar affärsbesluten inledningsvis. Den som har externa investerare förväntas i ett senare skede leverera rejäl avkastning, vilket ofta består av att företaget köps upp (att göra en exit).
En startup är inte ett hållbart företagande över lång tid. Det ska det heller inte vara. Trots det riktar många lystna blickar mot den häftiga startupkulturen och tänker att de skulle kunna vara lite mer som dess superstjärnor. Lite snabbare. Lite coolare.
Hur skulle det se ut om 92 procent av storbolagens startupliknande satsningar misslyckas? Någonting säger mig att förväntningarna är högre ställda än så för den som ”startupifierar” en del av sin verksamhet eller sitt sätt att kommunicera.
Den här texten publicerades ursprungligen som en krönika i tidningen Resumé.
