Bisonblog

Samhälle, internet, media

Kategori: Strategi (Sida 2 av 3)

När Twitterhånet når fram till scenen

Efter halva intervju­tiden vände det. Vad som från början skulle vara ett lugnt samtal mellan två bekanta, ”som framför en lägereld”, förbyttes till en högljudd diskussion där en rytande digital mobb tog allt större plats i samtalet. ­Höjda röster hördes i publiken. Frågor och anklagelser skreks rakt ut från upprörda åskådare. Intervjuaren blev alltmer irriterad på publiken och hamnade i försvarsposition samtidigt som publikens missnöje kanaliserades till arga Twitter­inlägg och personliga påhopp, men ­också relevant kritik.

Mark Zuckerberg och Sarah Lacy

Mark Zuckerberg och Sarah Lacy. Foto: Andrew Feinberg (CC-BY 2.0)

Scenen ägde rum under konferensen South by Southwest, SSXW, i USA för tre år sedan. Kolumnisten och Business Week-reporten Sarah Lacy hade fått i uppgift att intervjua Facebooks grundare Mark Zuckerberg, med ­fokus på affärsfrågor kring Facebook som ­företag. Stämningen skulle vara avslappnad, eftersom de båda var bekanta med varandra sedan tidigare.

Det var dock inte vad publiken förväntade sig…

Läs resten av min text på Internetworld.se. Den beskriver dels hur sociala medier tagit plats på konferenser och hur vi kan använda de nya verktygen för att förbättra mötesupplevelsen, men också förstöra den. Diskussionen var till exempel aktuell efter Internetworlds Webbdagarna i våras. Det kan ibland bli komplicerat med anonyma eller delvis anonyma röster från publiken som via nätet kritiserar och kanske till och med hånar pågående föreläsningar och debatter, samtidigt som många sällan skulle uttrycka sig likadant öga mot öga. Petter Karlsson har jobbat mycket med deltagarkultur och ger i artikeln sina bästa tips för att skapa ett bra debattklimat kring konferensen.

Relaterade inlägg:

Så källgranskar du på Twitter

feed twitter pillows

Om det ser ut som en anka och låter som en anka så är det antagligen en anka. Det resonemanget tycker Hans G Andersson att vi ska ta med oss till Twitter när vi försöker kolla om en tweet verkligen stämmer, och om det där saftiga ryktet om en aktuell händelse eller person kan vara sant. Hans G Andersson är till vardags konceptchef på SVT Interactive och har många webbsatsningar på SVT i bagaget.

I inlägget om faktagranskning på Twitter tycker jag att Hans tar upp många bra tips och råd. Han tar också tydligt ställning i frågan om man ska radera en felaktighet eller inte. Enligt Hans är det bättre att ta bort något som är fel så att det inte hinner spridas vidare, än att komplettera med en korrigerad version. Jag vet att detta inte är något som alla håller med om.

En av de viktigaste aspekterna när det gäller källgranskningen är förstås vem som är avsändaren. Hans G Andersson tar ett färskt exempel från när Usama Bin Laden blev dödad av amerikansk militär.

Ta bin Laden som exempel igen: en tid efter hans död spreds uppgiften att man hade hittat massor av porr i huset i Abbottabad. Uppgiften kom från amerikanska militärkällor, vilket ju är rätt självklart eftersom ingen annan var där. Jag förstår att det var en smått oemotståndlig historia att sprida, men lägg 30 sekunder på att fundera på vem eller vad som gynnas av en sådan nyhet. Jag vet inte hur det ligger till med den där porren, men det gör inte många andra heller.

Min slutsats är att faktagranskning och källkritik inte skiljer sig så mycket på Twitter som från andra källor. Det som dock brukar vara en stor spelare i matchen är tidsaspekten. Det är snabba uppgifter som går snabbt att sprida vilket påverkar både den tid vi lägger på att granska källorna ställt mot viljan att vara först med nyheten.

Relaterade inlägg:

Anna Qvennerstedt om ordets makt

Därför är språket viktigare än någonsin

Jag såg ett klipp med copywritersuperstjärnan Anna Qvennerstedt hos Please Copy Me och blev intresserad av hennes utläggning om ordets makt och språkets betydelse i kommunikation och marknadsföring. Jag intervjuade Anna till en artikel för Internetworlds räkning och idag publicerades den på sajten.

Här är mitt favoritcitat från Anna Qvennerstedt i artikeln:

– Om man jobbar med idéer som är en smula okonventionella och bryter ny mark kommer man att behöva språket för att komma dit. Man kommer att behöva förklara för sina uppdragsgivare varför detta är bra. Uppdragsgivare har ett enormt behov av att någon kan förklara vad det är de ska göra, vilka de är och vad de behöver göra. Att man kan övertyga i skrift är helt avgörande om man vill få igenom några idéer.

Läs hela artikeln Språket på nätet är viktigare än någonsin på Internetworld.se

Relaterade inlägg:

Så får du dina statusuppdateringar att ranka högt på Facebook

Idag utspelade sig nedanstående lilla diskussion på min Facebooksida efter att jag skrivit en uppdatering om Flickrs aprilskämt (de har bytt namn i loggan till FlickEr). Kan man höja rankingen på sina uppdateringar? Ja, det är kanske inte helt obekant att en statusuppdatering med många kommentarer och gilla-klick ”klistrar fast” i nyhetsflödet medan helt okommenterade alster försvinner rätt snabbt. Om det går att få sina egna uppdateringar att ranka högre låter jag vara osagt, även om jag som synes testar mig fram.

SEO i statusuppdateringarna

Relaterade inlägg:

Så påverkas ditt företag av Wikileaks

Världen rustar för nya läckorIdag toppar Internetworld.se och Idg.se med mitt reportage om Wikileaks. Jag beskriver dels händelseutvecklingen fram till nu samt lyfter frågan om hur svenska bolag hanterar avslöjandena. Krävs en Wikileaksstrategi för corporate communications? Johan Lange ger även sina bästa krishanteringstips och du får reda på hur du INTE hamnar på Wikileaks.

I USA rustar banker och andra stora företag för nästa stora avslöjande via Wikileaks – sajten som läcker om både politik och affärer. Svenska bolag ger inte sken av att vara lika skärrade. Men går det att blunda för riskerna när marknaden är global?

Relaterade inlägg:

Premiär för Bison Trackback

Nu är det första avsnittet av ett nytt inslag här på Bisonblog klart, nämligen en podcast. Jag har döpt den till Bison Trackback, vilket också är samma namn som jag använde till den intervjuserie jag gjorde förra vintern.

Bison Trackback utgår från vad jag brukar skriva om här på Bisonblog men kommer även att sträcka sig utanför bloggens inriktning. Målet är att ha med gäster och debattörer i varje avsnitt.

Bison Trackback avsnitt 1 – grumpyness
I det första avsnittet diskuterar jag med Joakim Nyström kring det faktum att vi blivit grumpy old men istället för digitala hippies. Vi ramblar även på rätt bra kring företag i sociala medier och annat junk. Journalisten och författare Daniel Åberg bidrar även med en radiokrönika om hur hans relation till internet förändrats genom åren, och hur twittrandet påverkas när man blir småbarnsförälder.

Trackback podcast, avsnitt 1 – grumpyness by bison

Mycket nöje, och kom gärna med feedback eftersom jag dels aldrig gjort en egen podcast förut, och dels använder både teknik och program jag inte är jättevan vid.

Längst ner i inlägget ska föroppningsvis den iTunes-anpassade podcast-feeden synas (jobbar på att få upp podcasten i iTunes). Men som du ser lägger jag även in hela avsnittet via Soundcloud också.

I nästa avsnitt hoppas jag kunna få med bland annat Julia Skott som jag vill diskutera genus och sociala medier med. Se det som en publik förfrågan Julia.

[display_podcast]

Relaterade inlägg:

  • Inga relaterade inlägg

Båda sidor måste synas (kommunchefgate)

Satsningar på sociala medier finansierat med skattepengar måste motiveras, precis som alla andra satsningar. Politiker och tjänstemän ska granskas och ifrågasättas. Det är också viktigt att syna branschens konsulter i sömmarna.

Kommunchefen Mattias Jansson kanske är en jättedålig chef. Han kanske är illa omtyckt av hela kansliet på Katrineholms kommun. Han kanske inte gör sitt jobb ordentligt. Det vet inte jag. Men vad jag vet är att lokaltidningen Katrineholms-kurirens frågor till Mattias Jansson inte är journalistik, utan något annat.

4 miljoner svenskar finns på Facebook. 4 miljoner människor. Räknar man bort barn och gamla (slarvigt uttryckt av mig! Jag tänkte på att antalet äldre användare är ganska få, även om det är den grupp som ökar mest.) så innebär det att stora delar av Sveriges vuxna befolkning tillhör ett samhälle på nätet. Väldigt många färre twittrar, men desto fler opinionsbildare, politiker och debattörer finns där.

Ovanstående fakta gör det svårt för mig att förstå hur Katrineholms-kurirens reporter resonerar. För jag vill verkligen att Mattias Jansson ska granskas. Jag vill att hans motiv och argument synas i sömmarna, och att kommunens investeringar synliggörs. Men jag vill inte att det görs av någon som redan från början bestämt hur storyn ska bli.

Den här storyn kommer att dyka upp i traditionell press, i otalet blogginlägg och webbartiklar den närmaste tiden. Snälla, ta inte ryggmärgsmässigt ställning till fördel för Mattias Jansson. Det kan finnas mycket i historien vi inte känner till. Men snälla, ifrågasätt Katrineholms-kurirens sätt att granska kommunens satsning på sociala medier.

Tack för mig.

Uppdatering 1: Joakim Jardenberg: Journalistik i demokratins och öppenhetens namn… (med mailcitat från ytterligare konversation mellan Mattias Jansson och Katrineholms-kuriren)

Uppdatering 2: Sofia Mirjamsdotter skriver bra på Same Same But Different

Svenska journalister är fortfarande livrädda för granskning. Svenska journalister är fortfarande livrädda för öppenhet. Och tydligen inte endast då det ställs krav på dem själva om öppenhet, utan otroligt nog även när personer i maktposition är öppna och använder sig av offentlighetsprincipen, en princip som alla journalister säger sig älska. Så länge den inte drabbar dem själva.

Relaterade inlägg:

Driven av WordPress & Tema av Anders Norén