Tre frågor du ska ställa dig om du vill säga upp dig (utan att ha ett nytt jobb)

Min väg framåt får gärna påverkas av oväntade möjligheter och spännande möten, men jag vill själv sitta i förarsätet.

Sluta jobbet

I en klassisk ”jag var nere på botten men nu är jag tillbaka och mer framgångsrik än någonsin”-berättelse från MaxKompetens vice vd Björn Jonasson får vi reda på hans råd – att absolut INTE säga upp dig om du inte har ett nytt jobb eller uppdrag att gå till. Det gjorde nämligen Jonasson för några år sedan och med inbokade semesterresor över världen blev det en kostsam period där sparpengarna gick åt till att upprätthålla livsstilen.

På LinkedIn har Björn Jonasson publicerat inlägget I quit my job and it was my biggest mistake ever, där han i tre steg förklarar exakt varför det var en dum idé att säga upp sig utifrån ett känslomässigt, ekonomiskt och karriärmässigt perspektiv. Många av kommentarerna till inlägget är ganska skeptiska till Jonassons berättelse och på ett sätt känns det lite som krokodiltårar när han beskriver en sommar utan jobb men med ekonomisk stabilitet som ”ens största misstag någonsin”.

Min erfarenhet är dessutom den motsatta. Jag har flera gånger sagt upp mig utan att ha ett fast jobb att gå till. Dock är jag en ganska riskmedveten och strategisk person, vilket gör att jag sällan gör saker i livet utan att ha tänkt igenom det noga och dessutom satt på mig (kanske lite för många) hängslen och livremmar innan det ens blir av. Det har gjort att jag antagligen missat en del chanser och möjligheter.

Jag har till exempel inte vågat mig på att riska stora ekonomiska värden i ett bolag. Däremot har jag placerat mig själv i riskfyllda miljöer, jobbat utomlands i konfliktzoner och varit egenföretagare på en allt mer konkurrensutsatt frilansmarknad. Men alla dessa situationer och roller har föregåtts av en del analysarbete. En avvägning mellan insats och risk, vinster och vägval.

Mina tre frågor att ställa till sig själv när en funderar på att säga upp sig utan att ha ett jobb ser ut så här:

1. Hur ser ditt nätverk ut?

Vilka människor känner du som kan hjälpa dig till ett nytt uppdrag? Känner de till att du vill ha nytt jobb, och i så fall har de hintat om eventuella möjligheter i framtiden? Att säga ”det ordnar sig säkert” är inte samma sak som att faktiskt kunna erbjuda en kontakt eller ett jobb. Kolla upp.

2. Hur ser intresset för dig ut inom det område du vill jobba?

Har du blivit headhuntad till jobb du haft tidigare? Har andra arbetsgivare visat intresse för dig i andra sammanhang, eller när du sökt ett jobb som du kanske inte fått, men ändå varit nära att få? Ju fler ”kontaktpunkter” desto större sannolikhet att kunna aktivera en tidigare relation. En allmän efterfrågan på kunskap inom ditt område är förstås också att föredra.

3. Hur ser dina meriter ut?

För någon som jobbat länge i en bransch och har ett starkt CV minskar förstås risken att bli utan jobb (om inte branschen i sig försvinner eller transformeras), även om hen kanske inte får sitt drömuppdrag på första försöket. Är du nyutexad och på ditt första jobb är det antagligen en risk att bara säga upp dig och dra, men om ovanstående två punkter är gynnsamma kan det fungera ändå. Är du till exempel nyutbildad programmerare eller interaktionsdesigner med ett gäng smarta egna projekt som visar vad du går för, och vill ha jobb på ett it-företag, en startup eller en webbyrå? Då står fler dörrar öppna än om du är nyutexad från journalistutbildningen.

Sätt dig i förarsätet
Så, att säga att du aldrig ska säga upp dig utan att ha nytt jobb tycker jag låter som en defensiv strategi. Däremot ska du vara realistisk och kanske ställa in Tokyoresan och utlandssemestern när intäkterna drastiskt minskar. Min känsla efter att dels ha sagt upp mig flera gånger från fasta jobb och dessutom tackat nej till vikariat som kunnat gå över till fast tjänst är en känsla av att vara i kontroll över mitt eget liv och mina egna val. Min väg framåt får gärna påverkas av oväntade möjligheter och spännande möten, men jag vill själv sitta i förarsätet.

Det här inlägget publicerades ursprungligen den blogg jag drev hos resume.se under 2015.