Kjell Häglund i Journalisten, En vädjan till alla journalister:
När jag frågade henne om hennes retweet av en falsk anklagelse mot en privatperson såg hon instinktivt bara sig själv och sina känslor, inte sin roll i en lynchmobb. Hon hade anklagat en oskyldig – men identifierade hellre sig själv som oskyldigt anklagad. Det sägs ibland, klichéslarvigt, att sociala medier ställer nya krav på journalister. Men det fungerar precis tvärtom. […]
Twittergurun Emanuel Karlsten kunde enligt en sådan egenmotiverad logik ägna en hel nyhetskrönika i Dagens Nyheter i höstas om uppstarten av hans nya entreprenörsprojekt – visst, många ifrågasatte det då, men kommer vi att göra det om fem eller tio år?
Samtidigt på satirbloggen Bakjour:
Som många blivit varse räcker det inte med att vara 4chanfogde eller att kunna bädda in meme med ljusets hastighet, eller ens att ha förmågan att överleva mer än tre dagar utan mat och vatten i en avlägsen reddit-tråd. För inlulzning krävs att du bemästrat följande tre discipliner: Du ska#lunchaihopmedvirtanen, minst en gång blivit retweetad av lulzleviatan @alexschulman och, allra viktigast, ha vip-kort på Riche. Då och först då.
