Tråkig politik eller befriande samsyn?

"Det är snart sextiofem år sedan kriget. Blandekonomin och
välfärdsstaten har vuxit fram experimentvägen och hur mycket vi än
fortsätter att lappa och laga och ändra i systemen så är det sedan
länge bara en fråga om hur mycket salt och hur mycket peppar, inte
vilka huvudingredienser, som ska ner i grytan."

Thomas Engström – Äntligen är politiken död – Fokus.se

2 kommentarer

Mycket bra text. Han sätter fingret på något som jag tror många känner. Men sen är ju då frågan om det innebär tråkig politik eller befriande samsyn, som du skriver. Om det fungerar passiviserande? Eller kanske rentav hoppingivande?

Jag blir så trött på folk som ler kokett och låtsas att ”ni tycker ju allihop likadant så säg inte emot, och jag vill också samma som ni, egentligen” – den sortens tugg är bara en rökridå för att få gå loss med stora späckyxan. Kanske inte varje gång för den journalist eller tyckare som säger det, men det *används* så – som ett sätt att vifta bort all diskussion.
Okunnigheten har aldrig hjälpt en enda människa, som gamle Marx uttryckte det.