”Alla kulturella produkter konkurrerar med gratis”

Lite sent, men det kändes viktigt för mig att få med en länk till det här inlägget av Oscar Swartz. Han beskriver exakt vid vilken tidpunkt konkurrensen mot gratis uppstod. Han berättar även pedagogiskt om medieutbudet 1994 kontra hur det ser ut nu och vilka förändringar på vägen som är viktiga att förstå.

Om du bara ska läsa en text om hur kulturkonsumtionen förändras av nätets intåg så är det den här.

"Så varför är Rolinski och Bard och Eva Dahlgren (som satt i panelen
hos Folkpartiet) så sura? Svar: Därför att inkomstfördelningen kommer
att bli jämnare i nätsamhället. Spotify, Last.fm och andra tjänster
bygger inte på att man roterar bara Topp-40-låtar om och om igen i
några få radiokanaler som kan styras eller mutas av skivbolag. Tvärtom
föreslår den typen av tjänster musik som man inte känner till och borde
tycka om, baserat på ens tidigare lyssnande. Kulturindustrins och
mediekanalernas makt bryts. The Long Tail gör entré. Beatrice Ask vill upprätthålla toppliste- och stjärnkulturen helt
enkelt och ge legala privilegier till dem som uppnådde sina positioner
på ett visst vis i en tidigare era. Klassisk konservatism alltså! Det
har inget med liberalism att göra i alla fall."
Du måste läsa hela inlägget.