Aktiv dödshjälp handlar om att värdera människoliv

Ska en människa kunna få hjälp att dö? I reportaget På väg till sista vilan får vi läsa om MS-sjuke Mats Persson som åkte till Schweiz för att avsluta sitt liv. Ett starkt och intressant reportage i SvD. En av mina favoritbloggar är Martin Engqvists Redaktörn. Han kommenterar artikeln om Mats Persson och menar att frågan om dödshjälp är en ekvation utan lösning. Genom att erbjuda aktiv dödshjälp måste vi samtidigt införa regler kring vem som ska få utnyttja rätten. Då är vi inne på ett farligt spår.

"…För om samhället – vi – ska acceptera och erbjuda aktiv dödshjälp bara till vissa människor måste vi fastslå kriterier som ska uppfyllas av dessa personer. Vi måste formulera hur sjuk, hur hjälplös, hur handikappad, vårdberoende och svårbotad en människa måste vara för att komma ifråga för assisterat självmord. Och i samma sekund vi gör det har vi skapat en officiellt sanktionerad skala för människovärdet. Då skiljer vi ut en grupp människor och säger: ”ni är värda att få dö”."
Läs hela Martin Engqvists inlägg.

Det här är en komplicerad frågeställning men jag är benägen att hålla med Martin. På ett filosofiskt plan är jag för aktiv dödshjälp men i praktiken blir riskerna och "den mänskliga faktorn" i den här typen av bedömningar så stora att jag inte kan se en bra lösning.

Ping. Andra bloggar om: , , ,

1 kommentar

Intressant att notera att Svd (som idag har skrivit om bloggvärldens reaktion på artiklarna) skippade hela det stycket du lyft ut från Martins blogg.
Precis som du tycker jag att det är själva kärnan i hela hans inlägg.
Kan inte länka men SvD:s bedömning kan skådas i papperstidningen på sidan 16 i nyhetsdelen idag.