Bisonblog

Samhälle, internet, media

Tagg: Youtube

Medieförtroende, självförtroende och investeringsförtroende

[Söndagslänkarna]. Varje söndag publicerar jag några av de länkar jag samlat på mig under den senaste veckan. Vill du ha ett automatiskt mail i din inbox med inläggen kan du registrera dig här.

Jocke & Jonna om den svåra konsten att sluta vara barn [DN]
Sveriges största medieprofiler har slutat uppdatera den (youtube)kanal som varit kärnan i deras framgångar. I ett självutlämnande reportage berättar framförallt Joakim Lundell om sin bakgrund, skandalerna som förde honom till strålkastarljuset och hur det varit att leva i verklighetens Truman show.

”Vi går helt tillbaka till att bara ställa upp i gammelmedia nu. Dagens Nyheter, SVT, TV4. Sådana som skriver fakta. De nya medierna drivs av unga människor som inte kan hantera det. Vi vill inte intervjuas av reportrar utan journalistutbildning. Vi har vårt bolag på en plattform utan källkritik och utan skydd mot förtal och hot om våld. Tänk dig själv om du fick stryk inne i DN-huset varje dag.”

Amanda Oxell: Så mycket dyrare är influencers jämfört med vanliga medieköp [Resumé]
Amanda Oxell fortsätter leverera starka analyser hos Resumé. Den här gången ger hon sig på att jämföra marknadsinvesteringar i influencers jämfört med traditionella medieköp. Hennes resultat öppnar upp för fler frågor snarare än stensäkra svar, vilket känns befriande. Det är viktigare med förståelse och att göra aktiva val snarare än att det ena skulle vara sämre än det andra.

”Bye-Bye storhetstiden för livstilsmagasinen” [DI Weekend – låst]
Jan Gradvall ”gör upp” med livsstilsmagasinens överlevnadschanser, men pekar samtidigt på att papperstidningen verkar hålla ställningarna ett tag till, precis som linjär-tv.

”Under mitten av september sade chefredaktörerna för fyra av USA:s tyngsta tidningsmagasin – Vanity Fair, Time, Elle och Glamour – upp sig från sina jobb under en och samma vecka.”

Peter Santesson: Berätta inte för mig om filterbubblan – jag växte upp i den och jag hatade den [DT]
Människor har alltid levt i någon form av filterbubbla, och de perspektiv och information en enskild individ kunde uppleva under en livstid för bara 100 år sedan var antagligen betydligt mer filtrerade och begränsade än nutidens människor. Att människor däremot söker sig till information som bekräftar den världsbild de tycker sig ha, är något annat.

”Något slags urval äger alltid rum – ingen kan intressera sig för allt och ingen butik kan ha alla varor. Det som hände var att makten att göra det urvalet vreds ur händerna på en liten grupp redaktörer och spreds ut till gemene man.”

Dagens Medias förvärv, Pontus Schultz minne och poddutgivare [Resumé]
Det är intressant att läsa Johan Såthes veckobrev från i fredags. Det finns en framtidstro och ett självförtroende som inte alltid är självklart för den som försöker öka tillväxten hos en medieprodukt 2017.

”Med vår nya strategi och satsningar på digitala prenumerationer, utbildningar och fler event med deltagarintäkter är jag övertygad om att vi kommer att kunna öka både omsättningen och vinsten de kommande åren. Att transformera vår affär är förknippat med en del kostnader och investeringar, men det kommer att betala sig.”

Donald Trump is no longer the president of the United States: Robert Reich [Raw Story]

”…he’s not actively governing the United States. That work is happening elsewhere – in Congress, the courts, the Fed, the career civil service, lobbyists, and in the states. Or it’s not happening at all.”

Pontus Schultz stiftelse lanserar executive-program tillsammans med Stockholm Resilience Centre
I måndags besökte jag vad som visade sig bli det sista av de årliga seminarium som arrangerats fem år i rad av Pontus Schultz stiftelse. Så mycket har hänt sedan Pontus dog för fem år sedan. Samtidigt är så mycket av hans arbete och vägval tydliga än idag. Nu tar stiftelsen en ny väg och lanserar ”ett executive-program i långsiktigt hållbara affärer som riktar sig till företagsledare och styrelserepresentanter i svenska och internationella bolag.”

Relaterade inlägg:

Fantastisk kortfilm som speglar nätets roll i relationer

På 17 minuter tas du som tittare med på en relationsresa som är långt ifrån unik, men som på ett väldigt tydligt sätt visar hur medierad vår vardag och våra relationer är idag, både när det gäller kommunikation av känslor och uttryck. Känner du igen dig?  (även om vissa saker dragits till sin spets i filmen).

Genom att följa huvudpersonen Noahs datorskärm skapas en väldigt intressant berättarform som jag i princip aldrig stött på förut. Kortfilmen ligger ute på nätet till imorgon, om jag var du skulle jag titta på den nu. Tack Feffe Kaufmann som tipsade om filmen på sin Facebooksida.

”In a story that plays out entirely on a teenager’s computer screen, Noah follows its eponymous protagonist as his relationship takes a rapid turn for the worse in this fascinating study of behaviour (and romance) in the digital age.”

 

Relaterade inlägg:

Sommarlyssning om barnfrihet och Youtube

Det är sommartempo på bloggen men jag tänkte tipsa om två podcastavsnitt jag medverkat i på sistone:

Fan Vad Fittigt med Maja – om barnfrihet
”Det blev ett samtal om barnnorm, frihet, fördomar och barn i största allmänhet. Är det värre att som kvinna inte vilja ha barn än som man? Vi ragear även mot nedvärderande och alltför nyfikna frågor, tar itu med det egna tvivlet och pratar om hotet ensamhet och isolering.”
(Relaterat: Mitt mest kommenterade och lästa inlägg någonsin, om barnfrihet.)

Maktministeriet avsnitt 39 – om Youtube
”Vad har egentligen världens största videosajt inneburit för vår kultur och för vår syn på vad som definierar media, film, räckvidd och demokratisering? I veckans avsnitt pratar vi om Youtube som fenomen, arena, kommersiell kraft och community. Och över allting vilar Rick Astley.”

upload

Relaterade inlägg:

Stina Honkamaa går från Google till ny Bonnier-satsning

Vad händer egentligen på svenska Google? För en tid sedan stod det klart att Emma Stjernlöf lämnade jobbet som kommunikationschef för att återvända till Adidas. Nu står det klart att Stina Honkamaa, vd för Google Sverige sedan fem år, går vidare för att bli grundare och vd för det nya bolaget United Screens med Bonnier Growth Media som ägare. Bland grundarna finns även Malte Andreasson, Jan Zachrisson och Oscar Höglund med förflutet från bland annat TV4-gruppen, Jarowskij och Zodiak Television.

Enligt pressreleasen kommer United Screen att bli ett kanalnätverk med både egna produktioner och befintligt innehåll från traditionell tv. Huvudfokus ligger på Youtube som kanal och med distribution på flera plattformar.

”United Screens kanalnätverk kommer att erbjuda ett urval av olika kanaler, framtagna för att passa olika målgruppers intressen. Tittaren kan enkelt navigera i kanalutbudet på United Screens huvudkanal på YouTube. Programutbudet kommer att bestå av befintliga program från traditionell TV samt nya egenproducerade program. På de olika kanalerna finns ett urval av program som tittaren kan följa från exempelvis sin TV, mobiltelefon, läsplatta eller dator. I anslutning till programmen visas reklam baserad på målgruppens profil och användarens egna intressen. Reklamintäkterna fördelas mellan United Screens, rättighetsinnehavaren och YouTube.”

Spontant känns det spännande att se vart det här tar vägen. Det skickar också en väldigt tydlig signal om tablå-tv-tittandets förestående död. Just att det ska göras egna produktioner specifikt för kanalnätverket tycker jag tyder på att här är mer än bara en ompaketering. Det känns som något nytt, men jag ska villigt erkänna att jag inte är speciellt insatt i tv-branschens villkor. Samtidigt medför ju konvergensen att det inte går att prata om tv, internet, tidningar, radio eller webb som separata medieformat längre.

Grundarna av United Screens

Grundarna av United Screens

 

Relaterade inlägg:

Källa Youtube

Jag älskar tidningen Fokus och blir glad varje fredag när den kommer i brevlådan. Dock blev jag lite besviken när jag läste dagens nummer och såg deras uppslag med bilder från Homs i Syrien. Jag gillar greppet att beskriva utvecklingen i Syrien med hjälp av ett gäng bilder tagna vid olika tillfällen och datum. Vad jag dock reagerade på var att källhänvisningen vid flera av bilderna bestod i en hänvisning till ”Youtube”.

"En video uppladdad på Youtube" ur Fokus

Fenomenet att källhänvisa till en plattform eller distributionskanal snarare än upphovspersonen förekommer ofta i olika medier och jag blir lika förvånad varje gång jag ser rörliga bilder i till exempel SVT med hänvisningen att bilderna är ”från Youtube”. I fallet med bilderna i dagens Fokus får jag via Twitter svar från redaktionsmedlemmen Anders Billing att bilderna kommer från Scanpix, som i sin tur hämtat bilderna från AFP. ”vi hade gärna gett mer info, men det fanns inte o bilderna är från Scanpix. Dessutom måste vi ange just ”Youtube” som källa”. Han skriver också att ”vi hade naturligtvis kunnat leta upp bildinfon eller andra bilder på själva Youtube, men vi gjorde detta kl 17 i onsdags.” (Fokus skickar tidningen till tryck på onsdag kväll varje vecka)

Jag kan delvis köpa förklaringen, samtidigt tycker jag det är beklagligt att det blivit standard att göra källhänvisningar på det här sättet, något som aldrig skulle accepterats om materialet var hämtat från en annan tidning. Ofta går det inte att veta vem som laddat upp ett klipp eller en bild, men det finns i 100 procent av fallen ett användarkonto att hänvisa till, eller information som gör att läsaren kan söka fram källan på egen hand.

Den svenska tjänsten Bambuser har varje dag den senaste tiden varit plattformen för mängder av livesändningar inifrån Homs. Aktivister har med livet som insats dokumenterat händelserna i realtid och teamet bakom Bambuser har lyft fram aktuella klipp på förstasidan, samt genom Twitter-kontot Bambuser_Alert. Det går alltså relativt enkelt att få en överblick och tips om de mest aktuella klippen på Bambuser, helt utan hjälp av AFP.

Jag skulle önska att alla vi som använder sociala medier som källor för våra storys också var tydliga med från vem materialet är hämtat. Det duger helt enkelt inte med ”källa: youtube”. Jag har inte grävt i AFP:s riktlinjer eller strategi kring källhänvisningar, det är möjligt att det finns någon annan förklaring. Men problemet med källhänvisningarna återkommer hela tiden i många medier. Dagens artikel i Fokus fick bli exemplet som belyser frågan.

 

Relaterade inlägg:

Driven av WordPress & Tema av Anders Norén