Bisonblog

Samhälle, internet, media

Tagg: twittercensus

Filterbubblan har alltid funnits

Med anledningen av gårdagens presentation av Twittercensus med statistik kring svenskarnas Twitter-vanor publicerades en krönika av Svd-journalisten Tobias Brandel. Budskapet i krönikan går kortfattat ut på att de vi följer på Twitter är precis som oss själva och att de olika kluster av användare som skapats är isolerade från varandra. Jag tycker det finns en del problem med att så kategoriskt hävda att Twitter skapar och förstärker isolering när jag snarare uppfattar motsatsen.

Svenska Twitter (graf från Twittercensus 2013)

Svenska Twitter (graf från Twittercensus 2013)

Brandel skriver om Eli Parisers teorier om filterbubblan, hur personaliserade webbtjänster filtrerar bort innehåll och skapar en likriktad och anpassad upplevelse som inte låter oss ta del av något oväntat eller något som bryter mot de vanor och mönster vi redan har. Sanningen är att filterbubblan alltid har funnits, och den har historiskt varit mycket mindre än nu. Förr var det ett begränsat urval av vänner och bekanta samt gatekeepers i form av traditionella massmedier som rapporterade om hur världen såg ut. Genom de tidningar du valde att läsa eller de radioprogram du valde att lyssna på skapade du din egen filterbubbla med betydligt färre informationspunkter än dagens informationssamhälle. Ofta hade du inte ens valet att ta del av alternativa källor.

Argumentet om att sociala medier skapar en filterbubbla och gör det svårare för oss att ta del av motsträviga bilder eller åsikter haltar därför något, i alla fall om vi ska jämföra med hur villkoren för vår mediekonsumtion och sociala liv såg ut innan internet. Här är tre påståenden från Brandels krönika som jag tänkte försöka bemöta.

”Mellan grupperna sker ingen eller liten överlappning. När politiker hävdar att de använder Twitter för att de vill finnas där vanliga människor finns, så är det helt enkelt inte sant.”

Precis som Hampus Brynolf sa under sin presentation är allting relativt. Enligt honom kan i princip alla svenska twittrare nås genom endast två led i nätverket, vilket är ett ganska kort avstånd för ett socialt nätverk med en halv miljon användare. Det stämmer att klustren skapar bubblor där många följer personer som liknar de själva, men samtidigt gör Twitter det möjligt att följa människor du inte känner personligen överhuvudtaget och ditt flöde kan bestå av både uppdateringar från bästa kompisen eller en riksdagsman.

”Skulle vi göra motsvarande karta för Facebook skulle den bli uppdelad i ännu tydligare kluster.”

Jag saknar en källa för det här påståendet, men det stämmer antagligen enligt logiken i mitt svar ovan. Fortfarande har dock människor idag betydligt större möjligheter att nå utanför sina egna kretsar och få intryck och kontakter långt utanför de sociala gränser som förr utgjordes av fysisk närhet och fysisk begränsning i kommunikationsmöjligheter (fysiska möten, telefon, brev och andra tidiga kommunikationssätt hade inte alls samma möjligheter att hålla kontakt och kommunicera med människor utanför ens närhet).

”den här kartläggningen visar att den som hävdar att sociala medier bryter ner traditionella makthierarkier och gränser mellan människor tyvärr har fel.”

Nja. Jag skulle vilja hävda att sociala medier skapar helt andra och bättre förutsättningar att förflytta sig i hierarkier och sociala grupperingar än tidigare. Anders Mildner skrev en smart grej på Twitter angående Tobias Brandels slutsatser. Analysen av Tobias Brandel utgår från att människor på Twitter är statiska, att den bild Twittercensus visar upp är permanent. I själva verket är det ju ett tvärsnitt som hela tiden är i förändring. Dessutom har makthierarkierna inom de olika grupperna (till exempel politik, media, kultur osv) förändrats betydligt genom de sociala medierna, något som inte återspeglas i själva klusterbildningen (eftersom klustret i sig är statiskt) men som återspeglas i vilka medlemmar av klustret som driver debatten och de facto utöver makten.

Ingen kan väl på allvar hävda att den har tillgång till färre informationspunkter och mindre möjligheter att kommunicera och nå ut till olika människor idag jämfört med innan sociala medier etablerades? Snarare är behovet av filter och kluster större än någonsin när mänskligheten producerar information i en takt som aldrig tidigare skådats.  Vi kommer även i framtiden att behöva metoder och verktyg för att begränsa informationsflöden och kommunikation, därmed förstås inte sagt att alla filter fungerar bra eller att total individualisering är önskvärd. Men sätt dig själv och försök följa 200 000 svenska twitterkonton så inser du ganska snabbt att du behöver ett sätt att sålla.

Det stämmer att många följer personer som jobbar med samma saker som de själva eller gillar att diskutera samma ämnen som en själv, men det stämmer helt enkelt inte att skulle finnas sämre förutsättningar nu än tidigare att bredda sina perspektiv, eller att Twitter och andra sociala medier förstärker isolation och sätter upp murar mot omvärlden.

Relaterat: Joakim Jardenberg: Filterbubblan som sprack.

Relaterade inlägg:

Så ser det svenska twittrandet ut 2013

Grafen över svenska twitter 2013

Grafen över svenska twitter 2013

Idag presenterade Hampus Brynolf från Intellecta de färska sifforna för Twittercensus, den årliga undersökningen över det svenska twittrandet. Du kan själv söka fram olika twitterkonton och deras relation till varandra på Twittercensus.se.

Slutsatser från Twittercensus 2013

  • 6 171 929 twitterkonton analyserades för att göra undersökningen
  • Det finns 475 474 svenska Twitterkonton
  • Av dessa är 219 732 aktiva (har twittrat minst en gång de senaste 30 dagarna)
  • 79 516 twitterkonton snittar på minst ett twitterinlägg om dagen (36 procent ökning jämfört med förra året)
  • 228 330 335 tweets har skrivit under året (110 152 360 var samma siffra för 2012)
  • Norge och Sverige twittrar ungefär lika mycket per capita. Finland är sämre på att twittra enligt tidigare statistik (som jag skrivit om här).
  • Antalet nyregistreringar per månad har stabiliserat sig men är fortfarande på en högre nivå än när Twitter boomade 2009.
  • Det är ungefär lika många män som kvinnor som twittrar.
  • Det sker en breddning i vilka som använder twitter. Det är inte bara media och politiker längre.
  • Mer än 40 procent av svenska twittrarna uppdaterar twitter via sin iphone (Android ungefär 12 procent). Bara 20 procent gör det via den vanliga webbläsaren på datorn. Det skiljer sig rejält mot både Finland och Danmark där det mobila twittrandet är mycket lägre.
  • Den vanligaste tiden på dygnet att twittra är 21-22 på kvällen.
  • Hampus Brynolf tror att det är sista gången som undersökningen Twittercensus görs på grund av att Twitter inför begränsningar i antalet anrop mot deras API.

– Stänger vi in oss och ser bara saker som bekräftar vår egen världsbild eller är det tvärtom? Jag är övertygad om det senare, säger Hampus Brynolf.

Han hävdar att det inte är Twitters fel att människor klustras ihop. Men för för första gången kan vi visualisera samband som alltid funnits där tidigare.

Hampus Brynolf, chef för digital strategi på Intellecta Corporate

Hampus Brynolf, chef för digital strategi på Intellecta Corporate

– Det är lätt att saker snurrar runt i samma områden i grafen, men avståndet mellan de personer som är längst från varandra på kartan är sällan mer än två steg. Många följer Jonas Gardell, Magnus Betnér eller Annika Lantz. De kändisarna har så extremt många föjlare över hela linjen att det i teorin är lätt att nå hela vägen, säger Hampus Brynolf.

En poäng Hampus Brynolf vill lyfta fram är just de starka klusterbildningarna och att det ibland är långt mellan de olika delarna.

– Det måste få som konsekvens att vi slutar prata om Twitter som en kanal. Det jag ser och det en annan ser är inte samma sak. Innehållet kan vara fundamentalt annorlunda. Lika lite som vi kan prata om internet som en kanal kan vi prata om Twitter som det, säger Hampus Brynolf.

Så gjordes undersökningen
På Twitter är det inte helt enkelt att ta reda på om en twittrare är svensk utifrån informationen som finns på Twitter. Twittercensus utgår därför från en språkanalys av twitterinläggen. Kartläggningen görs genom att utifrån ett twitterkonto analysera dels vilket språk inläggen skrivs på men också vilka som följer kontot och som kontot följer. På så sätt kartläggs den svenska twittervärlden utifrån en ”ringar på vattnet”-effekt där data samlas in.

– Det finns ingen metod för att säga vad svenskt är. Den här metoden har brister och man skulle kunna fånga fler människor genom att lägga till flera metoder, men då börjar man fånga konton som man kanske inte vill fånga. Dessutom har vi satt en metod som vi nu gör varje år, då får man ett bra resultat över tid, säger Hampus Brynolf.

När det gäller könsfördelning går det inte att få fram helt exakta resultat, men twitteranvändares namn samkörs med SCB:s lista över vanligaste svenska namn för att avgöra kön. En del konton har dock inte ett personnamn i beskrivningen.

En svensk twittrare:

  • Skriver på svenska

De som exkluderas har:

  • Aldrig skrivit en tweet
  • Skyddad identitet
  • Följer ingen eller följs av ingen
Hampus Brynolf presenterar Twittercensus 2013

Hampus Brynolf presenterar Twittercensus 2013

Relaterade inlägg:

Blygsam utveckling på finska Twitter

Idag släppte Intellecta Corporate sin kartläggning av den finska Twitter-världen. I Finland är Twitter inte alls lika spritt som i Sverige och den hajp som media, politiker och kulturmänniskor stått för i Sverige tycks inte ha ägt rum på samma sätt där som här. Det enligt Hampus Brynolf som skapat Twittercensus. Enlig honom är Twitter-utbredningen i Finland på samma nivå som Sverige hade 2009.

Hampus Brynolf, chef för digital strategi på Intellecta Corporate

Hampus Brynolf, chef för digital strategi på Intellecta Corporate

– En tolkning är att det inflytande media haft på Twitters utbredning i Sverige saknats i Finland, säger Hampus Brynolf, i ett pressmeddelande.

Med tanke på hur ofta Twitter nämns i svenska medier tycker jag ändå det är förvånande hur få svenskar som trots allt använder tjänsten, jämfört med till exempel Facebook som är enormt mycket större. Hur stort svenska Twitter är för tillfället får vi reda på den 12 mars då Hampus Brynolf släpper den årliga Twittercensus-undersökningen för Sverige

Finska Twitter enligt Intellecta Corporates undersökning Twittercensus

  • 64 000 konton (Som jämförelse bestod svenska Twitter förra året av 171 000 konton, vilket antagligen har ökat i år). Uppdatering efter kommentar: definitionen av finska konton är de som twittrar på finska språket. Den som sitter i Helsingfors och skriver på engelska räknas alltså inte.
  • 26 000 aktiva konton (användaren har skrivit ett inlägg inom de senaste 30 dagarna)
  • 17 993 234 finska tweets har skrivits
  • Genomsnittligt antal konton som en finsk twittrare följer: 71
  • Genomsnittligt antal följare som en finsk twittrare har: 70

Läs mer statistik i den här presentationen som Hampus Brynolf satt ihop.

Här är ett videoklipp där Hampus Brynolf berättar om undersökningen.

Relaterat: Vi blev som dom andra. (Twittercensus 2012).

Relaterade inlägg:

Vi blev som dom andra

”Twitter i Sverige bestod tidigare av ”teknikfrälsta” och personer som arbetar i mediebranchen. I dag är twitter bredare. Helt nya grupper av användare har hittat dit,” säger Hampus Brynolf.

Imorgon presenteras Twittercensus 2012, den senaste kartläggningen av det svenska twittrandet från Intellecta. Bland annat noterar jag att antalet twittrande svenskar har fördubblats från förra året. Det är nu runt 300 000 som mikrobloggar så det står härliga till (varav 170 000 har uppdaterat sitt konto den senaste månaden). Orden musik och student är idag vanligare än journalist i användarnas personliga presentationer. Hockey och fotboll slår ut journalist i beskrivningen när det gäller nyregistrerade konton.

Relaterade inlägg:

Driven av WordPress & Tema av Anders Norén