Bisonblog

Samhälle, internet, media

Tagg: tips (Sida 1 av 2)

Tips 25 svenska poddar

Här är mina 26 favoritpoddar

Det finns poddar och så finns det poddar. Vissa lyssnar jag på slaviskt och missar inte en stavelse, andra är mer platser jag besöker då och då, antingen för att gästen verkar intressant eller för att ämnet just då känns extra viktigt. Eller också för att jag lyssnat på alla andra poddar jag brukar lyssna på och därför väljer att gå över till sällanlyssningspoddarna.

Själv drev jag, Julia Skott och Josefine Hådell podden Maktministeriet mellan 2012-2014 och vi hann göra över 50 avsnitt. Sedan dess har jag producerat podd sporadiskt. Jag gjorde till exempel tidningen OmVärldens poddavsnitt inför almedalsveckan 2015 med tips och råd från ett gäng almedalsveteraner. Här är för övrigt Daytonas färska poddlyssnarundersökning med statistik över det svenska poddlandskapet.

De här poddarna missar jag inte ett avsnitt av

(Jag har valt att inte ta med rena Sveriges Radio-program som produceras för både vanlig sändning och som publiceras i podformat, till exempel Medierna, Lördagsintervjun, Psyket och Tankesmedjan).

Alex & Sigges podcast

Alex och Sigges podcast
Det finns lite av en hatkärlek i relationen till den här podden och många jag känner säger samma sak. På senare år har podden blivit mer och mer välproducerad och genomtänkt, men ibland också lite ”mallad”. Dock är det här en av få poddar jag har gråtit till och som också fått mig att se saker på helt nya sätt med nya perspektiv. Mer kan jag nog inte begära av en podd.

Anger Management

Anger Management podcast

Nystartad podd av Aftonbladets Karin Pettersson och Der Spiegels Georg Diez som båda är Niemanstipendiater och befinner sig i Boston för att plugga på Harvard University ett år. I podden träffar de intressanta experter och tänkare och hittills tar de avstamp i diskussionen om Donald Trump och hans påverkan på amerikansk politik. Avsnittet om hur internet sades vara demokratins frälsare för att 10 år senare bli något delvis annat är extra spännande för en sån som jag.
Lyssna här.

Atladottir och Bjurwald

Atladottir & Bjurwald

När Mattsson Helin lade ner sin podd som en konsekvens av att Jan Helin slutade som chefredaktör på Aftonbladet och började som programdirektör på SVT var Atladottir & Bjurwald en av få mediepoddar som höll ställningarna. I mina ögon har podden bara blivit bättre och bättre sedan dess, men just nu har Margret Atladottir och Lisa Bjurwald ett uppehåll. Enligt uppgift är de dock på väg tillbaka under våren. Hoppas verkligen det.
Lyssna här.

Bra Snack

Bra Snack podcast

Får jag tipsa om en podd jag själv varit gäst i? Ja, det borde gå. Jag gillar poddar med frågepanel och lyssnarmedverkan. Bra Snack är ett bra exempel på det där frågor från lyssnarna inom en mängd olika områden avhandlas varje vecka. Det kan handla om allt ifrån relationsbekymmer, hur man skaffar kompisar som nyinflyttad till vad man ska säga till en jobbig chef. Den senaste tiden har programledarna Anna Sahlin och Nille af Ekenstam börja inleda podden med lite allmänt bra snack, men jag gillar nästan den renodlade frågepodden bättre. Pang på relationsångesten liksom.
Lyssna här och på brasnack.se.

Dilan och Moa

Dilan och Moa podcast

Pratigt, högt och lågt, men aldrig tråkigt. Det känns som att Moa Lundqvist och Dilan Apak har en kompispodd där lyssnaren är den tredje kompisen i rummet. Både Moa och Dilan har även ett förflutet från Tankesmedjan i P3. Och Lilla drevet, Februaripodden och Moa & Dilan tillgodoser definitivt behovet av samtidsspaningar i samma anda.
Lyssna här.

En varg söker sin pod

En varg söker sin pod

NärCaroline Ringskog Ferrada-Noli och Liv Strömquist diskuterar samhälle, kultur, feminism, medier och skapande gör de alltid med en beredskap för att ompröva både egna och andras etablerade sanningar. Alla avsnitt innehåller mist en aha-upplevelse som får mig att öppna ögonen för de normer och åsikter som jag tagit för självklara, men som ibland inte håller för en närmare granskning. En varg söker sin pod är unik och genre-överskridande i poddvärlden.
Lyssna här.

Februaripodden

februaripodden

Innan februaripodden hade jag saknat en både rolig och analyserande podd som avhandlar mansrollen, relationerna och känslolivet på ett otramsigt sätt utan den där tonårssnubbiga tonen som många manliga komiker brukar ha. Februaripodden har otrolig gles publiceringstakt vilket är synd, men programledarna Jonatan Unge och Ola Söderholm återfinns även i andra poddar, till exempel Lilla drevet.
Lyssna här.

Filip & Fredriks podcast

Filip & Fredriks podcast

Jag skrev min första artikel om den svenska podcastscenen någon gång 2007-2008, men det var Filip och Fredrik som på riktigt gjorde poddlyssnandet folkligt några år senare. Det här är den podd jag lyssnat på längst, och ibland tänker jag på vilken otrolig mediekanal podden är med tanke på hur många timmar jag haft Filip Hammar och Fredrik Wikingssons röster tätt inne i mitt huvud, avsnitt efter avsnitt, vecka efter vecka. Ibland trampar de snett men oftast gör deras unika associationsförmåga kombinerat med en enormt bred allmänbildning att jag bjuds på både analyser och kunskap jag inte får någon annanstans. Sedan podden återigen börjat komma ut på svenska igen efter att bara ha varit på engelska en period märks ett allt större fokus på mediefrågor och politik, vilket har gett podden en välbehövlig vitamininjektion. Jag törst säga att podden aldrig varit bättre än nu, och då har jag ändå lyssnat på varje avsnitt – ett i veckan sedan 2011.
Lyssna här.

Fördomspodden

Fördomspodden

Fördomspodden är en briljant idé redan på ritbordet, och genomförd i praktiken håller den bra hela vägen. Att konfrontera kända personer med både vanliga och ovanliga fördomar om dem blir nästan alltid roligt och spännande, speciellt när vissa påståenden känns väldigt tillskruvade och ändå visar sig stämma. Fördomspodden produceras av tidningen Cafés Emil Persson.
Lyssna här.

Lilla drevet

Lilla drevet

För mig som länge varit ett fan av Tankesmedjan i P3, speciellt tiden då det här gänget var de bärande satirikerna i programmet, är Lilla drevet som ett ”best of Tankesmedjan”. Dessutom utan begränsningar i form av sändningstid, public service-policys eller LAS-regler som gör att P3 hela tiden slänger ut programledarna precis när de blivit varma i kläderna och börjat bli riktigt bra. Lilla drevet kan vara väldigt olika beroende på vilka som poddar i varje avsnitt men blixtrar verkligen till då och då med en samtidsanalys som får en att både förundras och underhållas.
Lyssna här.

Londonpodden

Londonpodden EFN

Ibland är det bra med ett perspektiv som inte är mediebubblan i Stockholm. Under både Storbritanniens Brexit och det amerikanska presidentvalet har Katrine Marçal och Maria Borelius bjudit på ett utifrån-perspektiv i Londonpodden. De har analyserat händelseutvecklingen och ibland lyckats förklara skeenden i utlandet bättre än de svenska medierna som ofta och helt rimligt färgas av den svenska nationella debatten parallellt.
Lyssna här.

Mediepodden

Mediepodden
När Olle Lidbom och Emanuel Karlsten lanserade sin nya mediepodd angav de att de ville fylla tomrummet som Mattsson Helin lämnat efter sig (minns ej exakt citat), detta helt utan att nämna till exempel Atladottir & Bjurwald som ju sedan länge stått sida vid sida med de två chefredaktörerna från Expressen och Aftonbladet när det gäller det svenska mediepoddandet. Med det sagt är Mediepodden ett relevant och intressant inslag i mediedebatten. Jag blir ofta provocerad av det nästan slentrianmässiga dissandet av traditionella medier, men inser också syftet med det. Det finns en bra dynamik mellan Lidbom och Karlsten som sällan håller med varandra fullt ut och för den som vill hålla koll på medie- och internetsnackisar är det här bra lyssning.
Lyssna här.

 

On the media

On the media podcast

OTM är svaret för den som vill förstå hur den amerikanska mediebranschen hanterar en mediefientlig president, hur snacket går i den amerikanska mediebranschen och vilka frågor som är på agendan. Ofta medverkar initierade och aktuella journalister och experter som befinner sig i den absoluta mediala hetluften. Trots allvarliga ämnen finns ett lättsamt och tillgängligt tonläge i podden.
Lyssna här.

Tankar med

Tankar med – Daniel Redgert

Daniel Redgert jobbar på Perfect Day Media och hymlar inte med hans fascination för kändisskapet, både det egna och andras. Ännu en podd som intervjuar samma kändisar som redan varit med i Värvet och ett gäng andra intervjupoddar? Ja, så kan man säga. Men Redgert vågar ställa de lite mer känsliga frågorna och verkar få sina gäster att bli lite mer öppna med sina olika agendor än i många andra sammanhang. Ganska ojämn podd beroende på gästen och vilken kemi som uppstår i studion, men nästan alltid lyssningsvärd.
Lyssna här.

Tidskriftspodden

Tidskriftspodden

Nu blir det lite self promotion eftersom Tidskriftspodden ges ut av min arbetsgivare Sveriges Tidskrifter. Johan Kellman Larsson intervjuar intressanta människor från mediebranschen med fokus på tidskriftsvärlden. Antalet lyssnar ökar ständigt i takt med att fler och fler gäster hunnit vara med i podden. Sedan starten har till exempel Amelia Adamo, Robert Brännström (KIT), Irena Pozar (Veckorevyn), Olle Aronsson (Breakit), Susanna Lundell (Kommunalarbetaren) och Patrik Hadenius (Vetenskapsmedia) hunnit bli intervjuade. Ja, även jag har varit gäst.
Lyssna här. Läs mer om alla avsnitt på sverigestidskrifter.se/podden.

Åsiktskorridoren

Åsiktskorridoren

asiktskorridorenAftonbladet Ledares podcast har inte bara ett fyndigt namn utan också ett spänstigt innehåll. Speciellt gillar jag Ulrica Schenströms (m) ständiga ”reformförslag”-efterlysningar när deltagarna i podden ger sig in i att analysera vad som EGENTLIGEN behövs för att vända den svenska politiska vinden, oavsett om man vill att de rödgröna eller Alliansen ska vinna nästa val. Fredrik Virtanen är programledare och förväntas ta en symbolisk roll som centerpartist i diskussionerna med blandat resultat. I övrigt varierar gästerna som oftast består av medlemmar från Aftonbladets ledarredaktion, till exempel Anders Lindberg och Jonna Sima.
Lyssna här.

De här poddarna lyssnar jag på då och då

Konversation
”Ett samtal om kreativitet mellan två av vår tids ledande röster inom konst, teater, litteratur, film, musik och media.”
Lyssna här.

Alla våra ligg
”Let’s talk about sex, baby! ”Alla våra ligg” är podden där vi gör just det. ”Ella” & ”Linnéa” anser att sexlivet är viktigt för välmåendet. Och kul att prata om. De pratar om ämnet helt ocensurerat – ibland tillsammans med gamla ligg som gäster.”
Lyssna här.

Allt du velat veta
”Din populärvetenskapliga podcast. Den snabbaste och roligaste vägen till kunskap och allmänbildning. Ett ämne, en expert, en knapp timme.”
Lyssna här.

Nemo möter en vän
”Nemo Hedén slår sig ner öga mot öga med kända profiler & tar reda på allt det där han länge undrat över. Nytt avsnitt varje måndag”
Lyssna här.

Under huden med Kakan Hermansson
”Under Huden är en samtalspodd av och med Karin Kakan Hermansson. Varje vecka gästas hudvårdsnörden Kakan av en ny person som hon pratar om allt från skönhet och hudvård till hälsa, kvinnoideal och normer med.”
Lyssna här.

Maratonpodden
”En podcast om uthållighetssporter ledd av journalisten och författaren Petra Månström.”
Lyssna här.

Superältarna
”Superältarna är podden där vi vrider och vänder på ett ämne, ställer en väldig massa frågor och förhoppningsvis hittar några svar. Intressanta gäster har vi också och nytt avsnitt släpps varannan fredag.”
Lyssna här.

Värvet (lyssnade på alla avsnitt de första åren, men lite glesare nu)
”Kristoffer Triumf med en intressant gäst, så enkelt är det.”
Lyssna här.

Bubblare, nytillagda i min podcast-app

Missing Richard Simmons
”On February 15, 2014, fitness guru Richard Simmons disappeared. He stopped teaching his regular exercise class at Slimmons, cut off his closest friends, and removed himself from the public eye after decades as one of the most accessible celebrities in the world. Nobody has heard from him – and no one knows why he left. Filmmaker Dan Taberski was a Slimmons regular and a friend of Richard’s. Missing Richard Simmons is Dan’s search for Richard – and the deeper he digs, the stranger it gets.”
Lyssna här.

Novus Sanity Check
”Novus Sanity Check är vår egen talkshow där vi varje vecka tar upp frågor som de båda programledarna Brit Stakston och Torbjörn Sjöström behöver dryfta med varandra för att vrida och vända på dagsaktuella fenomen. Vi vill med Novus Sanity Check visa vad det viktigaste vi kan göra i en samtid som ibland verkar så knasig att man tror att man är galen.”
Lyssna här.

Relaterade inlägg:

Allt du behöver veta om Almedalen 2015

Imorgon bär det av till Gotland och årets Almedalsvecka. Den femte i rad för egen del. Inför årets vecka har jag varit ovanligt engagerad i ”inför-spaningar” och diskussioner om hur man bäst förbereder sig inför veckan.

Som vanligt kommer vi på Intellecta att producera Almedalsbrevet varje dag under veckan, med snudd på realtidsanalyser och statistik. Läs det första brevet och anmäl dig som prenumerant. Redan nu har vi konstaterat att årets Almedalsvecka är den mest jämställda någonsin sett till fördelningen av kvinnor och män i paneldebatterna. 48 procent av deltagarna är kvinnor under Almedalens alla seminarium. Men det betyder inte att kampen är över.

Här är några fler tips från mina andra kanaler.

Min blogg på resume.se:

OmVärldens podcast Utvecklingssamtalet:
utvecklingssamtalet-avsnitt10

Relaterade inlägg:

Så skriver du ett pressmeddelande – del 2

Wow, vilken respons! Så skriver du ett pressmeddelande – del 1 verkar ha öppnat portar som länge stått stängda, förlöst energi som länge stått still. PR-konsulterna retweetade och tackade, journalisterna suckade igenkännande och mediebevakningsföretagen blev lyriska. Den fina feedback jag fick efter första delen i pressmeddelande-skolan gör att det nu blir extra roligt att publicera del 2. Men först en liten repetition från del 1, vad var det jag sa? Jo, att:

  • 1. Skicka aldrig, aldrig, aldrig en pdf-fil.
  • 2. Återvänd till punkt ett samt lägg till word-filer på listan av vad du aldrig ska skicka.
  • 3. Varför är din information viktig?
  • 4. Sätt in dig själv i ett större sammanhang
  • 5. Se till att bra bilder finns tillgängliga

Läs gärna del 1 och kommentarerna till det inlägg innan du sätter igång med den andra delen, som nu följer:

6. Gör inte hela jobbet åt journalisten
Det här kan låta motsägelsefullt. Självklart vill jag som journalist gärna få bra och relevant material skickat till mig. Och självklart underlättar det om du har paketerat informationen på ett tydligt och överskådligt sätt. Men oavsett hur välformulerad och ”färdig” texten i pressmeddelandet är så kommer den aldrig att användas i sin ursprungsform (förutom möjligtvis pratcitat).

Du ska ge kortfattad och kärnfull information om din nyhet och bakgrunden till den, men du behöver inte skriva en färdig artikel, det är journalistens jobb. Snarare försvårar du för en skribent om du själv skriver en färdigvinklad (och kanske till och med utmärkt) klar artikel med bra pratcitat och brödtext. Då får jag som skribent jobba hårdare för att INTE kopiera den vinkel eller det sätt som texten är strukturerad.

Tänk så här istället: Arbeta med en kort inledning som förklarar det viktigaste, det vill säga vad?, var?, när?, vem? och hur? och varför? Använda gärna punktlistor eller faktablock som går att använda som underlag, och skriv gärna några pratcitat som passar i sammanhanget (se nedan). Då blir pressmeddelandet en bra källa för journalisten, snarare än ett eget journalistiskt verk. Inget hindrar förstås att du broderar ut informationen till en egen artikel som du publicerar på den egna sajten, men ett pressmeddelande skrivs inte för att bli publicerat, det skrivs för att skapa intresse hos en journalist, bloggare eller annan represent för någon form av publicistisk verksamhet.

Ibland behövs inget pressmeddelande. Lars Moberg (SVT) och jag i Mazar-e Sharif, 2010.

7. Slipa på pratcitaten
I förra punkten nämnde jag pratcitat. Det fungerar ofta bra att ha med några väl valda citat från personer som är relevanta för nyheten. Gäller det en produkt eller tjänst så vill man förstås höra vad den som varit ansvarig har att säga, men även en användare eller en oberoende röst utanför den egna organisationen kan vara en vettig ”talking head” i sammanhanget. Vad som ofta blir meningslöst är uddlösa citat i stil med ”Vi på företaget X ser positivt på vår nya produkt och är säkra på att alla i hela Sverige kommer uppskatta dess finesser”. Skriv hellre ”Den nya tjänsten svarar upp mot det allt större behovet av Y som framkommit i den oberoende XY-undersökningen”. Skriv hellre flera korta pratcitat med olika infallsvinklar än ett enda långt. Då kan citaten vinklas på olika saker, till exempel affärsmässiga, tekniska eller strategiska argument och uttalanden.

8. Rubriken, rubriken, rubriken
Om jag fick en tia för varje gång jag fick ett pressmeddelande via mail med rubriken ”Pressmeddelande” så skulle jag inte vara en rik människa, men i alla fall ha en betydligt lyxigare livsstil. Det är i rubriken du har chansen. Det är oftast den mest garanterade ytan för exponering framför journalistens ögon. De flesta skummar i alla fall igenom sin mailkorg även om inte allt öppnas. Utgå från det absolut viktigaste i ditt pressmeddelande och försök hitta en krok som drar uppmärksamheten till sig, en wow- eller aha-faktor. Att berätta om konsekvenserna samt vilka som påverkas/är i målgruppen kan också vara en bra grej. Lite så här:

Opinionsbildande: 200 000 svenskar drabbas om X blir av/stoppas/ändras
Produkt/tjänst: 200 000 svenskar kan dra nytta av X
Satsning: Genom utvecklingen av X kommer 200 000 svenskar att slippa Y

I exemplet ovan kan alltså 200 000 svenskar lika gärna vara en liten och supersmal (men relevant) målgrupp som naturligtvis finns bland läsekretsen eller bland lyssnarna/tittarna hos den tidning/kanal/blogg du vänder dig till.

Det går att hitta på oändliga exempel på rubriker, men det viktigaste är trots allt att i alla fall ha en vettig rubrik som beskriver vad det handlar om, istället för det minst sagt torftiga ”pressmeddelande”. Jag tror att fenomenet härstammar från fax-försättsblad, då man liksom skulle skriva en vinjett för informationen.

9. Var tillgänglig (och gå inte på semester samma dag som pressmeddelandet skickas)
Att den här punkten ens finns med kanske förvånar, men det har hänt fler än en gång att de personer som står omnämnda som kontaktpersoner varit onåbara den dagen pressreleasen gått ut. Om det beror på dålig kommunikation mellan till exempel vd (som ofta står med som kontakt) och marknad/info-avdelning som ofta roddar med utskicket, ska jag låta vara osagt. Hur som helst är det av stor vikt att den personer som nämns vid namn i pressmeddelanden även är tillgängliga med utförliga kontaktuppgifter, porträttbilder (som jag nämnt tidigare) och befinner sig på företaget eller på annan lättillgänglig plats för att svara på i första hand telefon, men även kunna ta emot besök. TV kanske kommer!
(Idén till den här punkten fick jag från Julia Skott som delar många av mina erfarenheter från att vara pressmeddelande-mottagare)

Det här var del 2 av pressmeddelande-skolan. I kommande inlägg ska jag skriva mer om vilka fallgropar det finns i ditt digitala pressrum, samt visa bra och dåliga exempel på pressmeddelanden. Kom gärna med kommentarer och feedback om du håller med om mina punkter, eller har ännu fler synpunkter på vad som krävs för att göra bra pressmeddelanden.

Relaterade inlägg:

Så får du reaktioner på dina statusuppdateringar

När Facebook införde möjligheten att låta personer prenumerera på uppdateringar från ens flöde, snarare än att bli vän på Facebook på det vanliga sättet, riktade de sig bland annat till journalister. Läsarmedverkan, tips och en möjlighet att nå ut till betydligt fler än bara personerna i det egna nätverket var några av fördelarna som presenterades. Samtidigt blev fenomenet med ”fan pages” för journalister (det vill säga att ha en separat sida där andra än ens vänner kunde få kontakt) obsolet. Med prenumerationsmöjligheten behövs ingen ”ego-sida”. Istället går det att välja vem som ska se varje unik uppdatering, och riktar man sig till alla så klickar man helt enkelt i ”offentlig” när man gör en statusuppdatering. Detsamma gäller förstås bilder och annat material som publiceras.

Reallife vs Facebook life? En bild från Stanford med min vän Sabina från Slovenien.

Idag har Facebook publicerat en del statistik kring hur journalister använt prenumerationer sedan möjligheten infördes i september förra året. På Washington Post använder över 90 journalister prenumerationsmöjligheten och på New York Times är samma siffra över 50. Enligt Facebook har de journalister som aktiverat prenumerationer sett en ökning med i snitt 320 procent i antalet följare på sin profil. Dessa siffror säger dock inte så mycket om de utgår från högprofilerade journalister på några av världens mest kända tidningar. Jag själv har till exempel börjat följa personer som Mark och Randi Zuckerberg och andra hotshots från Silicon Valley sedan möjligheten kom, vilket jag tycker ger ett mervärde. Det är ju inte samma sak som att varenda landsortsjournalist kommer bli överöst med prenumeranter så fort hen aktiverar funktionen.

Vad som däremot är intressant är Facebooks analys av vilken typ av statusuppdateringar som ger mest kommentarer och feedback.

Det här ökar chansen till feedback för en journalist på Facebook (enligt Facebook)

  • Kommentarer och analyser av aktuella nyhetshändelser samt tips om kontroversiella nyheter inom ämnen som ofta blir debatterade.
  • Fråga läsare om råd eller rekommendationer.
  • Djupare analyser av internationella ämnen.
  • Starka och effektfulla bilder  eller ”bakom kulisserna”-material.
  • Humor i text eller bild (vilket sägs visa en mer personlig sida hos journalisten mot vad läsaren kanske är van vid från artiklar eller radio/tv)

Här tipsar Facebook hur man gör för att få fler prenumeranter. Min reflektion är att det här inte bara gäller för journalister, utan snarare de flesta användare på Facebook. Känner du igen dig?

Personligen har även jag aktiverat möjligheten att prenumerera på min Facebookprofil (lägg till mig om du vill), och de flesta länkar och material av mer öppen karaktär sätter jag som ”offentlig” när jag publicerar. Jag har märkt en ökning i reaktioner från personer jag inte känner vilket jag mest ser som positivt. Jag minns också ett tillfälle då jag diskuterade de nya delningsfunktionerna hos Spotify vilket engagerade många (inledningsvis var reaktionerna negativa från många av mina vänner på Facebook). Genom att öppna den specifika statusuppdateringen som offentlig kunde utvecklare på Spotify delta i diskussionen och läsa kritiken vilket förstås gav ett mervärde för både de som engagerat sig i tråden och för Spotify.

Jag funderar ofta på personligt, privat, öppet och stängt. Min slutats hittills har varit att ju mer jag delar med mig av, desto mindre känslig blir varje unik uppdatering. Jag upplever många fördelar i att försöka vara öppen som person, snarare än yrkesmänniska, men jag tror också att det är lättare för mig att vara det än om jag arbetat med tyngre ämnen med mer kontroversiella frågor. Det vore intressant att höra hur du resonerar kring det.

Relaterade inlägg:

Så skriver du ett pressmeddelande – del 1

Det händer hela tiden, nästan varje dag. Som journalist och bloggare får jag nyhetstips i olika former skickade till mig, oftast via mail. Jag tänker på hur mycket bättre utskicken skulle kunna bli med bara några enkla justeringar. Jag har själv jobbat med kommunikation på informationsavdelningar i offentlig och privat sektor och vet hur det är att sitta på andra sidan. Hur lätt den externa blicken försvinner till förmån för inifrån-och-ut-perspektivet. Hur definitionen av en nyhet går från att vara något nytt för många till något nytt för den egna organisationen. Men också hur diverse designmanualer och tekniska aspekter påverkar situationen.

Det här ämnet aktualiserades häromdagen när den klass som just nu läser Strategisk Kommunikation och PR på Berghs fick undervisning i just hur man skriver bra pressmeddelanden, av Mattias Sjöstrand. Jag gav mig in i diskussionen på Twitter där bland andra Anna Kjellander och Anna Westrin deltog vilket gav mig idén att sammanfatta mina egna erfarenheter.

Når du ut till de här människorna? (Bild från Almedalen 2010)

Obs, precis som att alla som jobbar med PR i olika former inte är exakt likadana, är förstås inte journalister det heller. Tonfall och approach när du kommunicerar med en ekonomijournalist skiljer sig antagligen mot hur du närmar dig en teknikbloggare, en livsstilsjournalist eller en landstingsreporter. Mina råd baserar sig alltså på mina egna erfarenheter, men går säkert att få inspiration av oavsett område. Jag skriver det här av egenintresse. Jag vill helt enkelt inte ha spam i min mailbox och har tröttnat på felriktad och dåligt strukturerad information utan ett tydligt budskap. Exklusiv information med embargon är ett eget kapitel, oklart om det kommer med i den här guiden.

Så skriver du ett pressmeddelande, del 1 – innan du börjar 

1. Skicka aldrig, aldrig, aldrig en pdf-fil.
De gånger det är motiverat att bifoga en pdf-fil med information är: Aldrig. Att specialdesigna ditt pressmeddelande ger sällan tillbaka något extra i form av uppmärksamhet, hur fina grafiska profiler du än har i ditt företag. Som journalist vill jag snabbt kunna behandla texten och klippa ut viktiga uppgifter, kontaktpersoner etc. till ett eget dokument. Jag vill heller inte sitta och vänta på att en grafiktung fil ska visas innan jag ser vad du har på hjärtat. Det går alldeles utmärkt att klistra in meddelandet direkt i ett mail, utan konstig formattering eller företagsloggor. (Hur ofta ser du förresten en redaktionell artikel som innehåller en företagslogotype? Rätt gissat: Aldrig, förutom om loggan finns på en byggnad eller liknande då en bild på fasaden kan få illustrera artikeln). Att länka till mer information är dock något helt annat, vilket jag ska återkomma till.

2. Återvänd till punkt ett.
Svara på frågan om hur ofta det behövs en pdf-fil i ett pressutskick. Svar: Aldrig.

Uppdatering: (efter påpekande från Sandrina i kommentarsfältet)
Inse att ovanstående även gäller till exempel word-filer, speciellt med konstiga makron eller versioner som inte går att öppna på grund av gammal version av Word eller liknande.

3. Varför är din information viktig?
Vad vill du? Varför tycker du min tidnings/bloggs/kanals läsare, lyssnare eller tittare ska få informationen? Jag får varje vecka pressmeddelanden i stil med ”Företaget X öppnar nytt kontor i staden Y”. Det behöver inte vara ointressant. Kanske kommer nyetableringen innebära 1000 nya jobb i staden Y? Skriv det. Kanske kommer det nya kontoret använda en metod eller teknik eller ett system som kommer att förändra branschen totalt? Skriv det. Och jag vet, ibland tvingar vd eller annan viktig person dig att skriva pressmeddelanden om skitgrejer som mest handlar om att ”få ut något” snarare än att ”utgå från något”, men försök ändå tänka till. Vad som är en nyhet skiljer förstås mellan olika medier och mottagare och då handlar det om att anpassa budskapet därefter. En supernischad branschtidning är förstås mer nördigt intresserad av ett specialområde än en av Sveriges största dagstidningar. Don efter person, eller nyhet efter mottagare kanske jag ska säga.

4. Sätt in dig själv i ett större sammanhang
Din nyhet kommer att bli dubbelt så intressant om du kan sätta in den i ett större sammahang. Vilka trender inom ditt område hänger ihop med det du vill kommunicera? Kanske finns färsk statistik som bekräftar att det du säger är relevant? Din nyhet kan bli den krok som behövs för att göra ett större reportage om ämnet eller en händelse som är relevant för läsarna. Berätta om det som händer utanför väggarna i din organisation, men som påverkar er. Många sakkunniga eller experter strävar efter att bli talespersoner för sin bransch. Det kan du bara bli om du vågar och kan prata om hur inte bara du agerar, utan även hur både konkurrenter och marknaden eller utvecklingen ser ut i stort.

5. Bra bilder
Om du inte redan har ett pressrum på nätet, skaffa ett. Här ska du redan ha samlat bra och högupplösta porträtt- produkt- och genrebilder, fria att använda. Dessa kan du enkelt länka till i pressmeddelanden (se, inga bilagor här inte). Det går inte att påpeka vikten av bra bildmaterial, och det gäller både för webb och tryck. Bra bilder gör alla glada, både den stressade journalisten som snabbt måste publicera sin egen artikel och välja ut en puffbild till texten, eller tidningsformgivaren som vill att sidorna ska fyllas med bra bildmaterial, eller bloggaren som vill att hens blogginlägg ska se intressanta ut. Lägg gärna upp många bilder, och från olika miljöer och sammanhang. Affärstidningen kanske väljer en mer seriös porträttbild medan livsstilsmagasinet som skriver om trender kanske vill ha mer action-laddade foton där det framgår hur din produkt eller tjänst används i praktiken. Om du vill använda en extern bildtjänst som Flickr eller Picasa så är det minst lika bra, det viktiga är som sagt att bilderna finns där och är tillgängliga.

Det här var del 1 av pressmeddelande-skolan. I kommande inlägg ska vi prata mer om hur du skriver själva texten samt vilka fallgropar det finns i ditt digitala pressrum.

Här är del 2.

Relaterade inlägg:

Sida 1 av 2

Driven av WordPress & Tema av Anders Norén