Bisonblog

Samhälle, internet, media

Tagg: SVT (Sida 1 av 3)

”Män är jävligt duktiga på att tycka om varandra och göra saker ihop”

Jan Helin - Foto: Fredrik Wass

Jan Helin. (Foto: Fredrik Wass)

”Jagat har jag gjort sedan jag var barn. Köra motorcykel är bland det skönaste jag vet även om det är en oförblommerad ålderskris. Men om ditt umgänge kretsar kring de här sakerna så är det ett problem om du lyfter in det i yrkeslivet. Män är jävligt duktiga på att tycka om varandra och göra saker ihop. Det är inte något negativt per se men det är exkluderande. Att vara medveten om det och förmå skilja på vad som krävs för att bygga ett dynamiskt team i yrkeslivet och hur manliga relationer fungerar är det enda jag kommit på för att i praktiken jobba för jämställdhet i ledningsgrupper.”

Läsvärd intervju med Jan Helin av Malin Ekman i SvD: ”Historien är full av gubbar som stannar för länge”. Läsvärt från Malin Ekman är också berättelsen om tidningen Fokus, dess uppgång (och fall?) samt ett gäng andra artiklar som du hittar här.

Relaterade inlägg:

Så går det till att vara expert i TV

På förekommen anledning repriserar jag det här inlägget från Resumé som handlar om hur det går till att vara gäst i Aktuellts nyhetssändning. Jag sitter just nu i sminket för en ny medverkan i studion, och hittills har den gått till nästan identiskt som förra gången.

Fredrik Wass SVT

Första gången jag satte min fot i en tv-studio var när jag själv stod bakom kameran. Under studietiden jobbade jag extra som fotograf på en av TV4:s lokalstationer. Jag jobbade både med att sköta studiokameror i direktsändning och att följa med reportrar ut för att göra lokaljournalistik ”på fältet”.

Studio-vanan har jag fått användning av när jag senare i min karriär fått agera talesperson eller expert i olika media-sammanhang. Som journalist, bloggare och nu kommunikationskonsult blir jag ibland tillfrågad om att uttala mig kring trender på webben, Facebooks framfart, företag som gör bort sig på nätet, integritetsfrågor, musikbranschens digitala förflyttning, sociala medier i allmänhet eller något annat webb- och it-relaterat.

Igår var det dags igen. SVT Aktuellt ringde och ville att jag skulle kommentera hur nätkampanjer som #BringBackOurGirls och #Kony2012 fungerar, och om många människors engagemang på nätet verkligen får någon effekt i praktiken eller bara leder tillslacktivism (det korta svaret är: Det beror på). Inslaget kan du se 37 minuter in i sändningen, men det jag tänkte skriva om är själva processen det innebär att vara med i 3 minuter direktsänd intervju i ett av Sveriges största nyhetsprogram.

Det som syns i rutan är ju lite av ett konstruerat samtal. Upplägget för att vara gäst i olika nyhetsprogram är ganska lika, oavsett vilken radio- tv- eller webb-tv-sändning det handlar om.

Så här gick det till igår och så går det oftast till enligt min erfarenhet:

1. Får under dagen ett samtal eller ett sms från en researcher eller redaktör som 1. Beskriver att de ska göra ett inslag kring ett visst ämne och frågar om jag 2. är tillgänglig för att vara med i direktsändning, ofta samma kväll (logistiken är ofta avgörande, då det är ont om tid och redaktionen vill säkra upp att man faktiskt kan vara med och ta sig till studion, alternativt vara med via länk eller telefon – mer vanligt inom radion).

2. Vid det första samtalet gör researchern en förintervju och ställer frågor som liknar de som kommer ställas under det riktiga inslaget i nyhetsprogrammet. Här resonerar man ofta om lite olika spår och vinklar för att hitta en kärna med ett tydligt budskap. Eftersom det är så ont om tid för intervjun i sändningen (ofta max 3 minuter) är det viktigt att snabbt komma till poängen. Vanligtvis hinner programledarna inte ställa mer än 3-4 frågor innan de rundar av och sändningen fortsätter.

3. Efter samtalet börjar jag fundera på vad jag tycker är viktigt att få sagt, med erfarenheten att hälften av det ändå inte kommer att rymmas på den korta tiden. Jag jobbar vidare med andra saker på jobbet, men har mentalt börjat förbereda mig för sändningen senare på dagen.

4. Programledaren hör av sig under dagen (händer inte alltid) för att prata igenom ämnet en gång till. Ofta har hen fått ett antal frågor från researchern som nu ställs till mig ytterligare en gång. Det här skapar en trygghet hos båda parter kring vad diskussionen/intervjun kommer att handla om och vilken sorts svar jag kommer att ge i direktsändningen.

5. Programledaren eller researchern tar mina adressuppgifter och beställer en taxi till ett specifikt klockslag med marginal för att jag som gäst ska hinna till tv-huset och bli sminkad samt eventuellt hinna försnacka lite med programledaren på plats.

6. Jag tar på mig kläder utan synliga logotyper (om det är public service) samt ej vitt eller med täta mönster, vilket kan störa bilden.

7. Taxin hämtar mig hemma (om det är en kvällssändning) eller där jag råkar befinna mig och tar mig till tv-huset/tv-studion där en person möter upp mig i receptionen och tar mig till sminket. Som man utan hår går sminkningen snabbt. Min erfarenhet är att TV4 lägger mer tid på smink och hår rent generellt jämfört med SVT. TV4:s gäster blir helt enkelt fixade lite mer, framförallt kvinnliga gäster. Det är förstås ingen slump utan ingår i kanalens visuella profil.

8. Efter sminkningen tar jag plats i lobbyn/väntrummet. Där brukar det alltid sitta andra gäster som ska vara med i programmet och ibland småpratar man lite innan. Ska man vara med i en paneldiskussion kan det finnas en fara i att prata av sig för mycket med de andra före sändningen. Försöker då att prata om allt annat än just ämnet vi är där för att diskutera.

9. Under ett inslag, eller under väderpresentatörens dragning lotsar en studiovärd eller ljudtekniker in mig till min plats i studion samt sätter på mig en mikrofon. Hinner snabbt hälsa på programledaren (om det inte är gjort tidigare) och brukar sedan mentalt fokusera på de frågor jag vet ska komma, samt ta en slurk vatten för att inte tappa rösten mitt i sändningen.

10. Någon form av påa görs där programledaren läser en inledningstext från prompter, alternativt så visas ett färdigproducderat inslag. Därefter startar själva intervju i stil med ”Och då säger vi välkommen till Fredrik Wass, kommunikationsrådgivare…”

11. Programledaren ställer sin första fråga och jag svarar på den för för tredje eller fjärde gången den dagen. Ändå känns det inte som en repetition av det jag sagt tidigare, utan ofta dyker det upp nya vinklar och spår när man väl är på plats. Är det flera programledare turas de om att ställa frågor, vilket också brukar bli lite mer spontant.

12. Under intervjun försöker jag avläsa i programledarens kroppspråk och ögon hur långt det är kvar av tiden och om hen vill att jag ska utveckla eller avrunda mina svar. Efter några minuter, precis när det känns som att man blivit lite varm i kläderna och hamnat i en intressant diskussion är det dags att gå vidare.

13. Jag sitter kvar på min plats medan programledaren påar nästa inslag eller lämnar över till en kollega. I nästa lite längre paus kommer en studiotekniker/studiovärd fram och tar bort mikrofonen. Jag säger hejdå till folket i studion, går ut och får en taxi beställd. Slår på mobilen i taxin hem och får några sms från vänner som sett mig i tv och vill påpeka just det.

14. Den kvardröjande känslan bruka vara att min medverkan kändes helt okej, men att jag ville få sagt mer och kanske svarat på ett mer ekonomiskt sätt (dvs. färre ord för samma innehåll). Men jag kan villkoren för den här typen av inslag och vet att det aldrig kan bli en helt igenom faktaspäckad kommentar. Istället handlar det om att nyansera ett ämne eller ge perspektiv på ett inslag.

Tidsåtgången för mig som gäst för att medverka i 3 minuter nyhetssändning motsvarar ungefär en halvdag utspritt över en eller flera dagar, beroende på hur tidigt redaktionen hör av sig. Behöver jag göra egen research kring ämnet ökar förstås tiden det tar att förbereda sig.

Jan Gradvall har tidigare uppmanat alla frilansare att alltid ta betalt för sin medverkan i olika program. Emanuel Karlsten har också skrivit om det.

För mig som heltidsanställd konsult kan det sägas vara en del i jobbet. Att ha gäster i nyhetsprogram är ju ett välbeprövat koncept och bryter av från växelspelet mellan klassisk prompterläsning blandat med förproducerade inslag.

En aspekt att tänka på är att både fysisk tillgänglighet samt vanans makt spelar roll i valet av experter eller analyspersoner. Valet av person utgår förstås från sakkunskap, men även andra faktorer spelar in. Har personen varit med tidigare (dvs är personen van att prata i tv)? Brukar personen kunna sammanfatta det hen vill säga på ett tillgängligt och kortfattat sätt? Om det är en expert, verkar hen förtroendeingivande? Olika typer av program har förstås andra urvalskriterier.

(Det här inlägget kom till på uppmaning av en kollega som tyckte att det kunde vara intressant för andra att få reda på hur det egentligen går till bakom kulisserna när någon blir inbjuden att medverka i en sändning).

Relaterade inlägg:

SVT följer Bisonblogs uppmaning

I just want to be cool

November 2012

I november 2012 uppmärksammade jag det begåvade humorgänget I just want to be cool och skrev ”Jag undrar när någon producent ringer upp humorgänget som står bakom ‘I just want to be cool’ och erbjuder dem en större budget och en plats i SVT:s utbud.”

Nu är det klart. I just want to be cool kommer att göra en egen serie som lanseras på SVT Play i höst. Självklart tar jag på mig all ära och kredd för SVT:s beslut. Att Emil Beer, Victor Beer och Joel Adolphson skapat humor som fått miljoner att titta på deras klipp och följa deras youtubekanal har förstås inget med saken att göra. Nejrå. Ett inlägg på Bisonblog är det enda som krävs för att ta sig in på SVT…

Det finns än så länge två smakprov på hur I just want to be cool kommer att se ut i SVT:s kostym. Och här berättar gänget mer om vad som väntar i höst:

Relaterade inlägg:

Därför behöver SVT ändra sin beredskap i sociala medier

Igår (lördag) vid lunchtid skrev Erik Andersson det här inlägget/kommentaren på SVT:s Facebooksida. I det långa och välskrivna inlägget framförs kritik mot hur SVT:s kommentatorer agerade under livesändningen av statsceremonin med anledning av Hugo Chavéz död. Bland annat kunde ingen av kommentatorerna spanska och uttryckte enligt Erik Andersson flera rena felaktigheter under sändningen. Nu, över ett dygn senare har inlägget fått cirka 1500 gilla-markering och mängder av kommentarer, de flesta kritiska mot SVT. Ur inlägget från Erik Andersson:

”Därför blev jag besviken när jag igår tittade på er kommenterade livesändning av statsceremonin med anledning av Chávez bortgång. Förutom att rapporteringen brast i opartiskhet saknades grundläggande kunskaper. Ingen i studion förstod spanska, och det fanns ingen expertkunskap om Venezuela eller Latinamerika.”

Kommentar på SVT:s facebooksidaÄnnu har inte SVT svarat på kritiken (söndag kl 16.30). Det här synliggör problemet med att inte kunna bemanna sociala medier (eller stärka upp bevakningen när det behövs) på ett sätt som följer användarnas mönster, snarare än kontorstiderna. Nästan alla företag och organisationer ser nyttan och möjligheterna med att finnas i sociala medier och kommunicera med målgrupper och intressenter där. Inte lika många förstår vad det innebär i praktiken när det gäller backupresurser och att under dygnets och veckans alla timmar ha en beredskap för att vissa frågor eller inlägg kan ta fart och snabbt nå enorm spridning. Vi såg det till exempel när det gäller de hatiska kommentarerna på H&M:s facebooksida som uppmärksammades i Uppdrag Granskning, och vi ser det upprepas gång på gång i andra sammanhang.

Det handlar inte om att behöva sitta med en hel hord av community managers som när som helst ska kunna rycka in och svara på frågor. Det skulle helt enkelt bli för kostsamt. Men det handlar om att ha satt upp bevakningssystem och interna rutiner för hur företaget ska agera vid kritiska tillfällen. Det måste gå snabbare att gå in och svara på kritik, ofta är det dessutom ett sätt att bromsa spridningen och den ”skada” som ett inlägg kan göra om det tillåts stå kvar obemött. Jag är säker på att SVT har personal som jobbar helg och faktiskt har sett kommentaren, men av någon anledning har ett snabbt svar inte prioriterats. Jag tror det är ett felbeslut.

I nästa nummer av Internetworld har jag skrivit en artikel om hur företag slår tillbaka i sociala medier och blir bättre på att hantera både kritik och allmänna ärenden som dyker upp i kommentarsfälten hos de egna plattformarna. Det behöver inte vara så svårt, men det behöver finnas en beredskap och en tydlig ”chain of command” för den som är sociala medier-ansvarig så att rätt personer med rätt kunskap kan ge rätt svar på rätt tid.

Uppdatering: SVT:s kommunikationsdirektör Helga Baagøe svarade snabbt i en kommentar nedan som jag väljer att lyfta upp:

Hej Fredrik! Du har rätt, så klart. Jag såg Erik Anderssons inlägg via en kompis som delar det på fb i förmiddags, och messade den som är ansvarig och som (jag tror) har jouren i helgen. Antingen messade jag fel person eller så funkar inte vårt joursystem.
Jag ska försöka se vad som kan göras, självklart måste vi bli bättre på detta.
Vänliga hälsningar,
Helga Baagøe, kommunikationsdirektör SVT

Relaterade inlägg:

Tankarna bakom SVT:s responsiva nyhetswebb

Snabba uppdateringar, många besökare och en ofta bred flora av redaktörer och utvecklare bakom kulisserna. Det är några faktorer som finns med när designbyrån Doberman skapar sidor som varje dag besöks av miljontals svenskar.

Nyligen fick SVT Svenska designpriset för den nya versionen av SVT Nyheters webb, en sajt som Doberman varit med och skapat helt från grunden. Designers, webbutvecklare och redaktionell personal har alla jobbat tätt med utvecklingen i ungefär två år. SVT bytte både internt publiceringssystem likväl som extern design av själva sajten samtidigt, något som ställde extra stora krav på projektmedlemmarna.

– Vi gjorde ett gediget insikts- och konceptarbete för att samla organisationen kring vad vi skulle göra. Vi tittade även parallellt på hur andra gjorde och vilka förväntningar som fanns, säger Johan Bernunger.

Faksimil från Jusektidningen där texten publicerades ursprungligen.

Han är konceptutvecklare på Doberman och jobbade som utvecklingsansvarig på DN.se i fem år innan han gick över till byråsidan för tre år sedan. Nu har han hjälpt SVT att hamna i framkant på utvecklingen genom en nyhetssajt som även har responsiv design. Det innebär att sidan ändras och justeras automatiskt beroende på vilken skärmstorlek eller enhet som besökare använder. Fördelen är att utvecklarna inte måste bygga separata mobilsajter utan kan fokusera på en enda sida som funkar i alla enheter.

– Det är jobbigt i början innan man satt de stora principerna. När man väl fått ordning på sitt ramverk och har byggt det en gång så går det ganska snabbt sen. Och på sikt är det oerhört mycket mer effektivt, säger Johan Bernunger.

Under konceptarbetet med SVT Nyheter försökte teamet hämta inspiration från andra ställen än bara konkurrerande nyhetssajter.

– Vi jobbade mycket i konceptfasen med att till exempel tänka på sajten som en app. Det gäller att våga inspireras av vad som helst. Tänk om hela nyhetssajten var SVTplay? Eller tänk om den var Google Reader eller Huffington Post? Det är en bra metodik.

Tipset till andra som utvecklar sajter är att inte tänka för mycket.

– Tänk inte för länge utan gör hellre om många gånger. Vi jobbar mycket så med våra prototyper. Det handlar mer om evolution än revolution.

Så ser framtidens nyhetssajt ut
Tiden när det finns ett fåtal stora nyhetssajter som alla liknar varandra är snart förbi. I framtiden är vi på väg bort från de stora mediahusen hävdar Johan Bernunger.

– Vi ser tecken på att deras affärsmodeller inte håller i en digital miljö. Nyheter24 är intressanta i det perspektivet. De skiljer sig i både tilltal och form och är ganska framgångsrika. Jag tror att vi kommer se mer nya mindre sajter, men vi är inte där ännu. De traditionella varumärkena är fortfarande hyfsat starka.

Den här texten är publicerad i Jusektidningen.
#Blogg100, inlägg nummer 003.

Relaterade inlägg:

Sida 1 av 3

Driven av WordPress & Tema av Anders Norén

Gillade du det här inlägget?

Anmäl dig här så får du alla mina nya inlägg i mailen en gång i veckan. Ganska smart faktiskt. /Fredrik Wass

* måste fyllas i




(Glöm inte att bekräfta din adress efter att du fyllt i uppgifterna. Titta i skräpkorgen om bekräftelsemailet inte kommer fram)