Bisonblog

Samhälle, internet, media

Tagg: sarah lacy

Två timmar med Spotifygrundaren Daniel Ek

Nyligen träffade PandoDaily-grundaren Sarah Lacy Spotify-vd:n och grundaren Daniel Ek i New York för en två timmar lång filmad intervju. Daniel Ek berättar om sin väg från 13-årig företagare med ett nätverk av ”barnarbetare” som både gjorde hans läxor och hjälpte honom att bygga hemsidor, till att gå från personlig konkurs till miljonär med ”fuck off money”.

Daniel Ek och Sarah Lacy.

Många anekdoter har du säkert hört förut i olika intervjuer och inte minst i Daniels eget sommarprogram, men det är ändå ovanligt med så långa filmade intervjuer. Daniel Ek berättar om arbetet med Spotify och hur han tänkte kring ambitionen att förändra hela musikbranschen och skapa ett lagligt och minst lika bra alternativ till fildelningssajterna samt betydelsen av Sean Parker och Napster för grundandet av Spotify. Han betonar också betydelsen av att Spotifygrundarna gick in med egna pengar under projektets första 2,5 år och den otroliga envishet som behövdes för att få till möten med bland annat skivbolagsrepresentanter. Det diskuteras även kring Sveriges förutsättningar när det gäller kreativitet och entreprenörskap. Daniel Ek nämner skolsystemet och designmedvetande som några saker som utmärker svenskar. Han nämner bland annat Hyper Island.

Relaterat på Bisonblog:
Det finns inget bättre än när det vänder
Därför vill inte Warner Music skriva avtal med Google
Spotify har blivit benchmark
Spotifys Daniel Ek i Forbes

 

Relaterade inlägg:

Sarah Lacys utfall mot Randi Zuckerberg

Snart börjar en ny serie med arbetsnamnet Silicon Valley på amerikanska Bravo TV. Enligt beskrivningen ska den följa en ny generation av ”young professionals” på sin väg mot att skapa Silicon Valleys nya framgångsföretag. Serien har genast mött kritik, innan den ens börjat. Bara genom sin preview har den fått flera tech-skribenter att reagera starkt mot bilden av entreprenörerna som gestaltas i serien. Och kanske smärtar det extra mycket att Facebooks Randi Zuckerberg (syster till Mark Zuckerberg) är inblandad i projektet.

Sarah Lacy

Före detta Techcrunch-redaktören och PandoDaily.com-grundaren Sarah Lacy gör ett ganska rejält utfall mot Randi Zuckerberg i det här öppna brevet till henne, där Lacy i princip kritiserar Randi för att ha sålt ut en hel startupkultur för några ögonblick i rampljuset på kabel-tv. Och Sarah Lacy förstår inte hur Randi Zuckerberg kunnat gå med på att göra en serie av den här typen mot bakgrund av den uppståndelse och kritik som kom när filmen The Social Network målade upp en enligt många förvanskad bild av hur Facebook grundades och drivs. Sarah Lacy skriver:

Two years ago, we could dismiss Sorkin easily as an outsider with an agenda. It was well known that he had never met Zuckerberg, didn’t even use Facebook, and had a general disdain for tech. But Randi Zuckerberg is a legitimate insider. And she has sold her industry and her generation out, and there’s little any of the real entrepreneurs can say other than sit there, mouth agape, wondering why the hell she would do this. I hope she made plenty of money off the deal, because as far as I’m concerned she’s sold her Silicon Valley soul for fifteen minutes of fame on basic cable.

Francisco Dao i sin tur beskriver hur serien hos Bravo TV framställer en entreprenör som en hipster som vet hur man startar en WordPressblogg. En bild som ofta ligger långt ifrån sanningen, men som antagligen passar in i reality-tv-formatet där fokus hamnar på personligheter och karaktärer snarare än vem som är bäst på att koda eller se konkreta affärsmöjligheter. Han är oroad över en fördumning av Silicon Valley och skriver bland annat:

Now Bravo is going to put this new breed of hipster-turned-wannabe-entrepreneur on TV and hold them out as an example of Silicon Valley? […] Tech groupies are not representative of the actual technology industry and as long as we continue to ignore this, we will continue to see the dumbing down of Silicon Valley.

För mig är det fascinerande att se hur starka reaktionerna och kritiken mot Randi Zuckerberg är. Det råder ingen tvekan om att Silicon Valley-andan är ett känsligt ekosystem och trots att få kan beskriva den fullt ut, saknas inte personer som är beredda att rycka ut för att försvara den. Jag tror också det finns en rädsla att förlora något som aldrig går att få tillbaka.

Entreprenörer över hela världen springer ikapp med utvecklarna i dalen. Och kanske kanske har Francisco Dao lite rätt när han talar om en fördumning. Nördarnas paradis kanske numera även rymmer aktörer som söker snabba framgångar i riskkapitalets strålkastarljus med helt andra motiv än de personer som en gång experimenterade med kretskort i ett garage i Palo Alto. Kan Silicon Valley som fenomen vara för evigt? Antagligen inte, och just nu ser vi hur de som bevakat och levt i det kaliforniska entreprenörskulturen slåss för att bevara den, kanske med en sorgsen känsla av att det redan är för sent. Speciellt när även personer på insidan (Randi Zuckerberg) sviker de högt satta (men av startupcommunityt självklara) idealen.

Uppdatering: Petter Palander tipsade mig om att Randi Zuckerberg bemöter kritiken i viss mån genom ett inlägg på sin Facebooksida där hon förklarar hur hon tänker kring projektet. Hon är Executive producer och i den rollen kommer hon att fungera som rådgivare. Samtidigt medger hon att serien är en reality-såpa och inte en dokumentär.

Will there be drama? Of course! Silicon Valley is full of exciting drama. Will there be conflict? Of course! Entrepreneurs face conflict daily. Will we showcase every single painstaking detail of startup life?  Of course not. This is reality TV, not a documentary. The show isn’t meant to represent all of Silicon Valley, but to authentically follow the lives of a few young people trying to blaze their own trails.

Relaterade inlägg:

När Twitterhånet når fram till scenen

Efter halva intervju­tiden vände det. Vad som från början skulle vara ett lugnt samtal mellan två bekanta, ”som framför en lägereld”, förbyttes till en högljudd diskussion där en rytande digital mobb tog allt större plats i samtalet. ­Höjda röster hördes i publiken. Frågor och anklagelser skreks rakt ut från upprörda åskådare. Intervjuaren blev alltmer irriterad på publiken och hamnade i försvarsposition samtidigt som publikens missnöje kanaliserades till arga Twitter­inlägg och personliga påhopp, men ­också relevant kritik.

Mark Zuckerberg och Sarah Lacy

Mark Zuckerberg och Sarah Lacy. Foto: Andrew Feinberg (CC-BY 2.0)

Scenen ägde rum under konferensen South by Southwest, SSXW, i USA för tre år sedan. Kolumnisten och Business Week-reporten Sarah Lacy hade fått i uppgift att intervjua Facebooks grundare Mark Zuckerberg, med ­fokus på affärsfrågor kring Facebook som ­företag. Stämningen skulle vara avslappnad, eftersom de båda var bekanta med varandra sedan tidigare.

Det var dock inte vad publiken förväntade sig…

Läs resten av min text på Internetworld.se. Den beskriver dels hur sociala medier tagit plats på konferenser och hur vi kan använda de nya verktygen för att förbättra mötesupplevelsen, men också förstöra den. Diskussionen var till exempel aktuell efter Internetworlds Webbdagarna i våras. Det kan ibland bli komplicerat med anonyma eller delvis anonyma röster från publiken som via nätet kritiserar och kanske till och med hånar pågående föreläsningar och debatter, samtidigt som många sällan skulle uttrycka sig likadant öga mot öga. Petter Karlsson har jobbat mycket med deltagarkultur och ger i artikeln sina bästa tips för att skapa ett bra debattklimat kring konferensen.

Relaterade inlägg:

Driven av WordPress & Tema av Anders Norén