Bisonblog

Samhälle, internet, media

Tagg: reklam (Sida 1 av 2)

Tiger med rysk mössa

En svensk tiger i ny päls?

Valrörelsen är igång och informationskriget trappas upp alltmer, kanske lika mycket i det offentliga som i det dolda. Det är intressant att läsa Aftonbladets nedslag i hur påverkansoperationer fungerar och svenska myndigheters beredskap.

En av de viktigaste insikterna att ta med är att målet sällan är att skapa sympatier för Ryssland specifikt. Istället handlar det om att ”söndra och härska”, att få ett lands grupper att vända sig mot varandra och mot sin ledning för att på så sätt försvaga landet. Det är det som gör dessa psykologiska operationer så svåra att upptäcka. Det kan handla om en och samma avsändare som till exempel skapar Facebook-event och bjuder in till demonstrationståg, men som gör två olika event, en för varje sida i konflikten. Så piskas motsättningarna upp och polariseringen ökar. Kommer vi behöva återuppliva En svensk tiger-kampanjen?

Det här var också veckan då Uma Thurman äntligen talade ut om Harvey Weinstein.

Söndagslänkarna. Varje söndag publicerar jag några av de länkar jag samlat på mig under den senaste veckan. Vill du ha ett automatiskt mail i din inbox med inläggen kan du registrera dig här.

This Is Why Uma Thurman Is Angry

“I am one of the reasons that a young girl would walk into his room alone, the way I did. Quentin used Harvey as the executive producer of ‘Kill Bill,’ a movie that symbolizes female empowerment. And all these lambs walked into slaughter because they were convinced nobody rises to such a position who would do something illegal to you, but they do.”

Målet inför valet: Skapa kaos i Sverige

”Svenska myndigheter kraftsamlar för att möta en befarad våg av desinformation inför riksdagsvalet. Ryska påverkansoperationer är plötsligt på allas läppar – men hur ser de ut i praktiken? Och kommer det största hotet verkligen från Ryssland?”

Tackling the Internet’s Central Villain: The Advertising Business

”…the force to blame has been quietly shaping the contours of life online since just about the beginning of life online: It’s the advertising business, stupid. And if you want to fix much of what ails the internet right now, the ad business would be the perfect perp to handcuff and restrain — and perhaps even reform.”

H&M:s kris är mycket större än e-handel – det är en identitetsfråga

”Just nu pratar alla om H&M:s e-handel och att bolaget släpar efter digitalt. Men är det så enkelt som en teknikfråga? Nej, inte i min värld. Det är snarare en strategifråga, en fråga om identitet och ytterst en kulturfråga. ”

Learning from the New Yorker, Wired’s new paywall aims to build a more “stable financial future”

”Wired’s brand and mission may align it closely with the koan of the internet revolution that “information wants to be free,” but the days of unlimited free content at Wired.com are coming to an end.”

Addicted to your Smartphone? This Formula is Why

”IN SEPTEMBER 2007, 75 students walked into a classroom at Stanford. Ten weeks later, they had collectively amassed 16 million users, $1 million dollars in advertising revenue, and a formula that would captivate a generation. The class—colloquially known as ”The Facebook Class”—and its instructor, BJ Fogg, became Silicon Valley legends. Graduates went on to work and design products at Uber, Facebook, and Google. Some even started companies with their classmates. But a decade later, some of the class’ teachings are in the crosshairs of our society-wide conversation about phone addiction.”

Amanda Oxell: ”Calvin Kleins svenska mediebyrå kommer att få stå till svars”

”Annonsrådet, som Amanda Oxell beskriver som en folklig och mer snabbfotad variant av Reklamombudsmannen, har varit i gång i ett drygt år. Rådet består av en Facebookgrupp på över 10.000 kvinnor och icke-binära. Till dem kan vem som helst rapportera reklam i sociala medier, som de tolkar som sexistisk och könsstereotyp.”

Relaterade inlägg:

Så används du och dina vänner som reklamverktyg av Facebook

I det senaste avsnittet av programmet Plånboken i P1 medverkar jag på ett hörn och pratar om hur vi på Facebook används som verktyg för företagen när de gör reklam riktad mot våra vänner. Du känner säkert igen fenomenet att flera av dina vänner har gillat en företagssida och så presenteras det i anslutning till sponsrat innehåll i ditt nyhetsflöde.

Det finns stora möjligheter att själv styra hur och vad som ska synas för dina vänner och hur företagen ska kunna använda sig av din information, men de flesta är inte inne och rotar i inställningarna hela tiden. Dessutom tillkommer det hela tiden nya marknadsföringsgrepp där default-läget brukar vara ett indirekt godkännande av villkoren, men med möjligheten att välja bort det (opt-out).

Det är inte konstigt att Facebook gör så här. Den personliga rekommendationen slår den mer anonyma annonsen varje gång, och kan annonsörerna knytas ännu närmare dess målgrupper så gynnar det både träffsäkerheten i annonseringen och Facebooks intäkter. Och det är inte alltid en dålig sak. Jag ser hellre relevanta budskap baserat på mina intressen i mitt flöde, snarare än bred och generell annonsering som ofta träffar fel. Men alla bör vara uppmärksamma på hur systemet fungerar samt veta att det går att ändra sina egna inställningar för att påverka synligheten.

Här kan du lyssna på inslaget:

”Med över en miljard användare runtom i världen börjar det sociala nätverket Facebook bli en självklarhet i mångas liv.  Och ju mer öppna vi är med vårt privatliv på Facebook, desto gladare blir företag som vill sälja saker till oss eftersom saker vi gör ger värdefull information om oss som konsumenter. Dessutom börjar vi, frivilligt eller ofrivilligt, bli allt större aktörer själva i företagens reklamkampanjer.” Plånboken i P1.

Relaterade inlägg:

Taggad konsumentmakt genom #NotBuyingIt

De senaste åren har vi blivit vana vid att betrakta konsumentuppror i realtid på nätet. Är det inte Lindex som gör utmanande kläder år småbarn så är proteststormar för- eller emot t-shirtmotiv med våldtäktsdömda artister, Friskis & Svettis-kampanjer som stjäls direkt från en bloggare eller andra ”snackisar” som är enkla att dela och engagera sig i.

Ibland är kritiken helt klart befogad och den skarpa kritiken mot företagen rättfärdigad. Men ibland blir tonläget lite väl hysteriskt, speciellt när alla reaktioner baserar sig på ett enda vittnesmål från en enda person (ofta i form av ett blogginlägg som beskriver hur kränkt eller utsatt en person blivit efter ett besök på företaget X eller i kontakt med företaget Y). Källgranskning på nätet är en komplex historia där det mest sensationella och det du ”gillar att gilla” alltid kommer vinna i spridning efter den kanske mindre branskande sanningen (som kan vara mer komplex än att den går att förklara i en statusuppdatering på Facebook).

Ändå gillar jag initiativ som #NotBuyingIt, Twitter-kampanjen och appen som skapats som en reaktion mot kränkande eller sexistiska reklam- och mediabudskap. Den dubbla betydelsen i att som konsument säga ”jag köper det inte” och både mena budskapet och den faktiska produkten är genialt. Bakom appen står MissRepresentation.org tillsammas med Emer.ge. Aftonbladet skriver om kampanjen och jag är med på ett hörn. Ett citat från mig ur artikeln:

”Hur mycket makt har egentligen konsumenter i sociala medier?
– Ganska mycket makt, ibland kanske överdrivet mycket. Och företagen är lite nya på det här och lyhörda för kritik. En arg konsument kan räcka för att massa folk ska bli upprörda och dela inlägg. Men det saknas ibland kritisk granskning – saker kanske inte ens har hänt.”

 

Skärmbilder från appen NotBuyingIt

Skärmbild från appen NotBuyingIt

Relaterade inlägg:

Mitt liv som annons

Mitt liv som annons

Mitt liv som annons

Apropå medietrender och min föregående text om hur reklamvärlden håller på att förändras när det gäller annonsering och kommersiella arenor kan det vara intressant att titta på reklamfilmen nedan från Bonnier Tidskrifter Digitala Medier. Se mig – mitt liv som annons visar tillvaron för en traditionell banner. Samtidigt utlovar Bonnier Tidskrifter guld och gröna skogar för den annonsör som väljer att anlita förlaget. Det senare är svårt att avgöra då inga lösningar presenteras i filmen, men greppet att personifiera en annons var riktigt bra, och snyggt filmat av Videotism (Bo Mikael Hall). Bland skådisarna i filmen hittas bland annat Fredrik Strömberg (CD på Digitala medier), Gordon Andersson och Wille Wilhelmsson.

Uppdatering: Stefan Hyttfors tipsar i en kommentar om Bonniers pressmeddelande där den nya annonsmiljön presenteras och den ansvarige Fredrik Strömberg säger:

”Utmaningen med att bygga en responsiv miljö har varit att behålla och förbättra kvaliteten i annonserna oavsett skärmstorlek. Vi har inte bara förändrat placeringar och storlekar, men framför allt sättet som annonserna naturligt interagerar med innehållet och formgivningen av sajten i övrigt”

Se mig – ett liv som annons / En film av Bonnier Tidskrifter Digitala Medier from Bonnier Tidskrifter on Vimeo.

 

Relaterade inlägg:

Det enda som håller dagspressen vid liv är TV

MEDIETRENDER. Ta dig en titt på människorna bredvid dig i bussen eller på tåget. Chansen är stor att de deltar i revolutionen. Även resenärerna på spårvagnen och tunnelbanan har anslutit sig till rörelsen. De har en beslutsam blick, som i ett kollektivt samförstånd. Och blicken pekar nedåt, mot mobilen.

De smarta telefonerna har förändrat hela mediemarknaden i hur vi konsumerar innehåll, men också hur annonsörer och kommersiella aktörer når fram till oss. Det är dags att ta temperaturen på en ny reklamverklighet. Länge har de tryckta mediernas död utropats, men nästan lika länge har affären fortsatt vara bärande. Tills nu. Medieinvesteringarna i printannonsering minskar eller står stilla. Samtidigt ökade mobilmarknadsföringen med 200 procent under 2011 enligt senaste mätningen från IRM, förvisso från en betydligt blygsammare utgångspunkt. Konstigt nog verkar det enda som håller dagspressen vid liv vara tv.

Anders Ericson (Foto: Micael Engström)

– Att dagspressen inte har backat beror inte på egen förmåga utan snarare på att det varit ont om plats i tv. Både radio och tv har en begränsad exponering och då kan det bli slutsålt. När annonsörerna inte har råd med tv går de till dagspressen, det har räddat dem, säger Anders Ericson, vd för branschorganisationen Sveriges annonsörer.

I USA har tidningsdöden varit förödande och den svenska marknaden har ganska länge sett betydligt bättre ut. Men enligt Anders Ericson är det snart slut på undantaget.

– Dagspressen har haft ras under 3-4 år som varit tydliga. Det är anledningen att Aftonbladet inte längre vill lämna statistik på sin upplaga. Samtidigt har även tidskrifter och populärtidningar som tidigare haft stabila upplagor börjat tappa. Annonsörerna kommer slutligen inse att det inte är intressant.

Ett tag sågs läsplatteutvecklingen med Ipad i spetsen som räddningen för de traditionella tidningsförlagen. Äntligen skulle det gå att flytta affären till nätet på ett lönsamt sätt. Men betalningsviljan för digitala produkter är högre hos amerikanska läsare jämfört med svenska, samtidigt som marknaden förstås är enorm på andra sidan Atlanten ställt mot den svenska befolkningen.

– I Sverige är vi fortfarande ett uland när det gäller svenska tidskrifter på läsplattor. Betalningsviljan är inte speciellt hög. Det är svår att flytta sin affärsmodell från papper till nätet, säger Anders Ericson.

Tillbaka till bussen igen. Alla andra medieslag förändras när passagerarna blickar ner på den högupplösta skärmen där deras digitala liv samsas med appar för i stort sett alla behov en modern människa kan tänkas ha. Och där, bredvid människorna nästan dygnet runt, finns hett eftertraktat utrymmen för kommersiella intressen.

Närvaron måste ske med lyhördhet och fingertoppskänsla. Det vet Anders Paulsson. Han är marknadsdirektör på KappAhl som nyligen förändrat strategin kring sin kundkommunikation och hämtat hem mycket av produktionen inhouse.

Anders Paulsson, KappAhl

– Den målgrupp som Kappahl har är väldigt digital och socialt orienterad. Då måste man möta den förväntan om man ska vara med i matchen. Kunden har en förväntan att möta företaget i alla kanaler och möta samma bild och samma helhet. Där kommer vi inte vara i början på hösten men det är ett mål, säger Anders Paulsson.

När det gäller den mobila arenan ligger fokus för Kappahl mycket på att skapa säljdrivande verktyg snarare än traditionell reklam. Det här är även en trend inom mobil marknadsföring i stort.

–Jag är av uppfattningen att varje kanal har sin specifika funktion, och det måste man utgå ifrån. En mobil plattform handlar framförallt om att möta ett specifikt behov som kunden är i. Inom retail så är det största behovet för en mobil plattform något som stödjer kundens inspirations- eller köpbehov i butik.

En oväntad effekt av den mobila utvecklingen är återkomsten av direktreklam som ett “retro-format” berättar Anders Paulsson. Det blir exklusivt att få papperspost i brevlådan för de yngre generationerna, något som känns ganska udda när antalet “reklam, nej tack”-skyltar räknas in i ett vanligt trapphus var som helst i Sverige idag.

Experternas analys
Tre kunniga personer reflekterar kring förändringen på mediemarknaden och hur både reklamköp och mediekonsumtion kommer att förändras framöver.

Håkan Gustafsson, mediechef på Aegis media.

Håkan Gustafsson, Aegis Media

Håkan Gustafsson, Aegis Media

– Pentrationen av smarta telefoner är över 55 procent. Det har växt fram på bara två år och det är det som driver utvecklingen. En tydlig trend är fenomenet “second screen”. Man har en andra skärm med sig i soffan. Tidigare har den tekniska utvecklingen gjort att du time-shiftar, det vill säga tittar på playtjänster och spelar in. Men det finns en mottrend i det, att live kommer tillbaka. Det är en liten paradox kanske, men mobilutvecklingen gör att tv:n som lägereld är på väg tillbaka. Det finns displayannonsering i mobilen, men det är inte det som är den stora grejen, utan det är att du har ett eget innehåll. Ett typexempel är Arlas kokbok där du kan stå på Ica och handla och få inköpslistan direkt i butiken. Det är inte annonsering, men det är marknadsföring. Kundernas egna medier blir viktigare, vilket skulle kunna bli ett hot mot annonseringen. Som att fritidsresor börjar göra sina egna webb-tv-program till exempel. Nu kan du nå folk på individnivå. Massannonseringen kommer fortsätta att finnas men man kompletterar det med mer riktade och individanpassade saker.

Nina Åkestam, Creative på Wieden+Kennedy, New York (vid intervjutillfället, numera doktorand på Handelshögskolan i Stockholm)

Nina Åkestam

– Byråerna här i USA är jätteduktiga på mobilt, så här pratar man mest om nästa steg: hur sänks trösklarna? Hur kan varumärken samarbeta med befintliga tjänster som folk använder? Därifrån till att få det genomfört är dock en annan femma. Många är skraja för appar efter att ha varit inblandade i långa och dyra projekt som sedan misslyckas för att det är för mycket begärt att få folk att ladda ner appen, hur bra den än är. Det är lätt hänt när något nytt kommer att man vill göra något bara for att alla andra gör det, och då är risken stor att det inte blir så bra. Med det sagt tror jag också att man måste våga prova sig fram. Ingen sitter på alla svar, varken företag, användare eller byråer. Det är ju hela definitionen av något nytt. Jag tror att vi kommer att se experiment där företag satsar väldigt mycket på en kanal och optimerar idéerna utifrån det. Jag tror också att vi kommer att se nya format tas fram, som kan funka på alla plattformar. Just nu är ju formatanpassning ett jätteproblem och kostar massor av pengar. Vi är lite i den världen där internet var for 10 år sedan, när vissa hemsidor bara kunde ses i vissa browsers, och dokument som skapades på en Mac inte kunde öppnas på en PC. Den mediebyrå eller mediaägare som kan hjälpa till att lösa det tror jag kommer att bli stormrik.

Anders Ericson, vd Sveriges Annonsörer
Det är inte många år kvar innan det medieslag som ansetts ointagligt; dagspressen, blir omsprunget av internet. Förra året omsatte dagspressen 7,8 miljarder, och internet omsatte 6,5. Katalogdöden kom ganska sent. Eniro har lyckats krama ut pengar rätt länge. Idag kan man säga att den tryckta katalogen minskar med 32 procents dipp. Men utomhus har digitaliseringen stannat in. Man hade förväntningar på att se en digital utveckling men det har inte skett. Utomhusreklamen har vuxit rätt bra och omsatte 1,1 miljard 2011. JCDecaux och Clear channel avvaktar varandra. Rörligheten är långsam i och med att man skriver avtal med kommuner och markägare. Alla hamnar hos internet och det digitala, även utomhus även om det kommer att ta tid. Det är lite oroväckande med Apple och även Google där man inte har någon insyn i verksamheten. Var är det man faktiskt levererar? Apple är väldigt hemlighetsfulla när det gäller nedladdning i paddor till exempel. När Dagens industri var tidigt ut med en läsplatteverison hade de initialt ett antal premiumannonsörer som egentligen inte visste vad man köpte. Tittar man på statistiken så här långt verkar branschen vara relativt välmående trots allt. Det är inga jätteras. Det sker hela tiden en tillväxt oavsett vad konjunkturen är på väg. Vi har bara backat ett år sedan 1975 och det var 2008 under Lehmankraschen.

Ovanstående artikel publicerades i Internetworld nr 4, 2012.

Relaterade inlägg:

Nina Åkestam blir forskare på Handels

Efter några år i New York på olika byråer samt tidigare på Garbergs i Stockholm flyttar copywritern Nina Åkestam hem till Sverige igen. På sin blogg skriver hon om framtidsplanerna och jag måste säga att det låter både intressant och spännande. Framförallt gillar jag idén om att växla fokus och ta med sig erfarenheterna från branschen in i forskningen. Det motsatta sker ju oftare med tanke på att många börjar sin karriär i någon form av utbildningssituation.

”Jag ska inte jobba som copywriter nåt mer. Den 27:e augusti börjar jag på doktorandprogrammet på Handels och de närmsta fyra åren ska jag ägna mig åt det jag egentligen gillar allra mest: att diskutera reklam. Jag ska forska inom ett område som heter unintended effects of advertising, som handlar om vad reklam gör med världen utanför varumärket den försöker bygga.”

Relaterat:
Bison Trackback 2009: Nina Åkestam

Relaterade inlägg:

Så bygger Studio Total sina kampanjer

Gudrun Schyman och Studio Total

Studio Total hjälpte Gudrun Schyman att bränna 100 000 kronor i Almedalen 2010 (för att manifestera lönegapet mellan kvinnor och män). Jag bevakade händelsen för Makthavare.se.

För att nå ut med ett budskap till tandläkare i Jönköping kanske man först ska göra något riktigt bra i Japan. Så tänker en av Sveriges mest hajpade byrån under de senaste åren, Studio Total. För Internetworlds räkning intervjuade jag vd:n och grundaren Per Cromwell i början av sommaren. Nu finns hela artikeln publicerad på Internetworld.se.

I texten berättar Per Cromwell dels hur Studio Total resonerar kring budskap och påverkan, vilka kanaler som är viktiga och hur begreppen ”målgrupp” ibland kan bli ointressant till fördel för ”alla”. Han beskriver även en del av byråns mest uppmärksammade kampanjer, som Gudrun Schymans pengabål i Almedalen (här ovan), världens största ipod-högtalare för Brothers och Erika Ascot, Malmö Operas fiktiva bloggare som tog en operaföreställning ut i bloggvärlden.

Enligt Per Cromwell handlar Studio Totals framgångsrecept om att våga vara modig. Dels att våga göra något som får uppmärksamhet, men också att våga stå kvar när kritiken kommer.

Det kanske är bättre att tio procent aktivt hatar en, men fler älskar en, i stället för att ­ingen bryr sig. Det handlar om mod. Modet att sticka ut, vara ful och kunna ta kritik. Det man kan hoppas på i ett tufft medieklimat är att man gör något bra av situationen om man ställer sig upp och ropar och alla tittar. Att man säger något tänkvärt eller roligt. Om man ber om ursäkt och sätter sig ner skamset blir det bara misslyckat. Att be om ursäkt är det sämsta man kan göra.

Läs hela artikeln Snack och konflikt ger lyckad kampanj.
Här är en sammanfattning av Studio Totals framgångsrecept.

Relaterade inlägg:

Sida 1 av 2

Driven av WordPress & Tema av Anders Norén