Bisonblog

Samhälle, internet, media

Tagg: Nina Åkestam (Sida 1 av 2)

Svenskt judehat i komplexa strukturer och käbblande mediechefer som borde veta bättre

Representanter för det svenska judehatet finns i grupperingar som sinsemellan även hatar varandra. Är det därför hot och attacker mot judar i Sverige får relativt begränsad uppmärksamhet?

Söndagslänkarna. Varje söndag publicerar jag några av de länkar jag samlat på mig under den senaste veckan.Vill du ha ett automatiskt mail i din inbox med inläggen kan du registrera dig här.

Obs, senaste veckorna har jag provat lite olika format på hur jag presenterar länkarna. Du får gärna tycka till om vad du tycker funkar bäst, antingen genom att kommentera inlägget eller skicka ett mail direkt till mig.


Konfliktlinjen i det judehat som finns i olika svenska grupperingar tycks ibland motsägelsefullt.  Niklas Orrenius gör som vanligt en bra insats genom att beskriva utvecklingen  med anledning av de attentat som skett gentemot judar och judiska församlingar i Sverige senaste åren.

Svenska politiker måste hantera den här frågan med betydligt större tydlighet och kraft än tidigare, det står helt klart, om inte annat efter veckans attentat mot de judiska ungdomarna i Göteborg och utropen om att skjuta judar under en demonstration i Malmö i fredags.

”Men under tiden som politiker förtränger och förminskar hatet mot judar, så sker attacker som den i Göteborg. Nordiska motståndsrörelsen tillåts stå i Almedalen och sälja böcker som hyllar historiens värsta judehatare. På torg i Helsingborg och i Malmö tillåts propalestinska agitatorer skrika om att mörda judar. Svenska judiska församlingar tvingas befäster sina synagogor och församlingshus som ointagliga fort […] Problemet med hat mot judar i Sverige är så stort att USA:s förre president Barack Obama vid två tillfällen såg sig nödgad att skicka sitt särskilda sändebud mot antisemitism till Malmö. Nu måste även svenska makthavare börja ta det aggressiva judehatet på lika stort allvar.”

Det värmer att se hur Göteborgsbor visar sitt stöd för synagogan i Göteborg och genom att höja rösten mot antisemitism.

Och på tal om judehatare och partier med nazistiskt ursprung så är antagligen Sverigedemokraterna det parti som står bäst rustade på den digitala arenan inför valåret 2018. Eric Rosén skriver en intressant text angående vad som krävs för att nå ut till den breda majoriteten under en valrörelse.

Roséns slutsats är tydlig. Om du inte vill förlora initiativet i sociala medier är det hög tid att agera.

”Att valet avgörs på internet är en klyscha, oftast osann, som vi hört i mer än ett decennium. Den är nog inte helt sann nu heller. Men att en del av valet avgörs på internet kan nog alla ställa upp på. Och i den delen ser det just nu väldigt mörkt ut. En möjlig lösning vore att presentera politik som sätter hjärtan i brand.”


Efter flera uppmärksammade artiklar, utspel, avsked och allmän turbulens i mediebranschen med anledning av #metoo riktas nu kritiska röster mot mediebranschens chefer.

Malin Ekman vill att mediecheferna ska kliva upp ur sandlådan och sluta käbbla.

”Jag har sagt det förut: ett publicistiskt företag måste i första hand vara publicistiskt. Det är ett hårt ställt krav, men medieföretag är inga vanliga företag. De är fundament i en fungerande demokrati. Vindflöjel-publicistiken är inte bara opportunistisk, den är långsiktigt skadlig.”

Jack Werner kritiserar Expressens chefredaktör Thomas Matsson för att inte göra sig tillgänglig för intervjufrågor i samband med hans extremlånga ”kärleksförklaring”-text om Aftonbladet som publicerades förra veckan (och även nämndes i Söndagslänkarna). Enligt Werner vore detta ett gyllene tillfälle att göra det som medierna själv begär av alla makthavare – att svara på frågor.

Time Magazine utsåg i veckan ”The Silence Breakers” till årets person, och gav genom det fortsatt ljus och historisk legitimitet till #metoo-rörelsens alla vittnen och utsatta personer.


Samtidigt är Nina Åkestam klar med sin doktorsavhandling om stereotyper i reklam. Hon berättar om några av resultaten i den här intervjun med Resumé. En grej som hon själv blev förvånad över i sin forskning var att konsumenter inte upprörs över reklam som går emot deras värderingar i någon större omfattning.

”Det finns fortfarande de som är emot exempelvis homosexuella äktenskap. Om vi säger att vi i en kampanj har en avbildning av ett homosexuellt par visar min forskning att de inte kommer tycka illa om reklamen utan snarare inte förhålla sig till den. Den talar helt enkelt inte till dem. Vi konsumenter är vana att sortera reklam utifrån målgrupp och ser vi en kampanj vi inte tycker om tänker vi automatiskt att den inte är för oss.” säger hon till Resumé.


Jonas Gardell reflekterar över den ”mass-psykos” som verkar ha pågått i kretsen kring Svenska Akademien genom århundraden. Attityder och värderingar så starka att få vågat, velat eller orkat ifrågasätta dem i rädsla av att behöva bli utfryst av etablissemanget.


När jag själv funderar på vad jag tar med mig från den här hösten när det gäller allt ifrån metoo-rörelsen till Bitcoin-värdestegringen så är det ett enda citat som jag tycker summerar känslan:

All empires will fall.

 

Relaterade inlägg:

Almedalen retrospektivt

Eftersom jag sedan i torsdags jobbar på mitt sommarvikariat som webbredaktör på SvD.se har jag inte riktigt hunnit komma ikapp med Almedalsrapporteringen här på bloggen. Jag hade tänkt skriva en sammanfattning av mina fyra dagar och tre nätter i Visby förra veckan, men jag tror att det mesta finns med i de tre poddavsnitt av Maktministeriet som jag och Josefine producerade när vi var där (Julia var på hemmaplan och analyserade mediebilden av Almedalen).

Inte nog med att Maktministeriet för första gången någonsin producerade avsnitt ”ute på fältet”, vi hade också med gäster i programmet för första gången. Och vilka gäster sen. Smartingarna Sara Haraldsson, Nina Åkestam och Nicklas Lundblad besökte vår tillfälliga studio på Almegas Bloggplats H12, och om du gillar diskussioner om makt på internet, medielandskapet, jämställdhet, yttrandefrihet, övervakning och framtiden för Google tycker jag definitivt du ska lyssna in oss. Vi avslutade även veckan med ett avsnitt från hemmaplan där vi summerade intrycken.

Avsnitt 35 – Almedalen, SD, mediegröt och teknikfail

Avsnitt 36 – Almedalen och feminismen med Nina Åkestam och Maktsalongen

Avsnitt 37 – Almedalen, Googles makt och vad som händer med sylten

Avsnitt 38 – Almedalen, ett distansförhållande

Sara Haraldsson från Maktsalongen och podden Fan Vad Fittigt gästar studion.

Sara Haraldsson från Maktsalongen och podden Fan Vad Fittigt gästar studion.

Nina Åkestam besöker Maktministeriet

Reklamforskaren och bloggaren Nina Åkestam besöker Maktministeriet

Nicklas Lundblad från Google var med i vårt sista avsnitt på plats i Almedalen.

Nicklas Lundblad från Google var med i vårt sista avsnitt på plats i Almedalen.


Snart går jag in i cellen och blir inlåst utan lyse eller mobil. #SittMedDawit

Relaterade inlägg:

Ett Värvet för webbranschen

”Jag ser vad du försöker göra här. Vara ung och snygg och ska göra mig gammal och fet och peta bort mig från podcastintervjuar-tronen. Jag känner mig kraftigt hotad. Det där tricket går jag inte på. Vad var frågan? Om jag vill ha en bulle till?” – Kristoffer Triumf i Lina möter.

Ovanstående citat är hämtat från podcasten Lina möter som ges ut av Internetworld och produceras av Lina Areblad. I det senaste avsnittet intervjuar hon Kristoffer Triumf, mannen bakom Värvet, som antagligen är Sveriges mest populära podcast just nu. Tidigare har hon bland annat intervjuat Nina Åkestam och Anton Johansson.

Lina Areblad

Lina Areblad

När Internetworld lanserade podcasten med Lina Areblad bakom spakarna ska jag villigt erkänna att jag tänkte ”Attans också, varför frågade inte Internetworld om jag ville göra en podd åt dem. Jag har ju ändå poddat med Maktministeriet i 1,5 år och jobbat länge med Internetworld i olika sammanhang”. Men sedan lyssnade jag och blev direkt imponerad av Linas intervjuteknik och anslag. Hon har förmågan att driva sina intervjuer på ett tydligt sätt trots en ganska minimalistisk intervjuteknik. Hon ställer följdfrågor där såna som jag antagligen bara jäktat vidare i samtalet och hon vågar vänta ut tystnaden efter en fråga. Det här märks i intervjun med Kristoffer Triumf som enligt mig också har en väldigt bra och effektiv intervjuteknik i Värvet. En metod där gästen får stort utrymme och tystnaden ibland får tala, i brist på bättre liknelse. Du som lyssnat på Värvet vet vad det handlar om. (För kännedom var det var Lina själv som pitchade idén om en podcast för Internetworld.)

Lina möter är rekommenderad lyssning för den som är intresserad av aktörer både i och utanför webbranschen men med det gemensamt att nätet är den arena de använder för att nå ut. Det är i alla fall min tolkning av innehållet då jag inte är insatt i ramarna för vilka som kan tänkas dyka upp i podden.

Nu återstår att se om vi verkligen når Peak Pod i höst, som jag förutspådde i det här lite satiriska inlägget från januari i år. Eller så går vi över till handskrivna podcasts fullt ut.

Relaterade inlägg:

Det enda som håller dagspressen vid liv är TV

MEDIETRENDER. Ta dig en titt på människorna bredvid dig i bussen eller på tåget. Chansen är stor att de deltar i revolutionen. Även resenärerna på spårvagnen och tunnelbanan har anslutit sig till rörelsen. De har en beslutsam blick, som i ett kollektivt samförstånd. Och blicken pekar nedåt, mot mobilen.

De smarta telefonerna har förändrat hela mediemarknaden i hur vi konsumerar innehåll, men också hur annonsörer och kommersiella aktörer når fram till oss. Det är dags att ta temperaturen på en ny reklamverklighet. Länge har de tryckta mediernas död utropats, men nästan lika länge har affären fortsatt vara bärande. Tills nu. Medieinvesteringarna i printannonsering minskar eller står stilla. Samtidigt ökade mobilmarknadsföringen med 200 procent under 2011 enligt senaste mätningen från IRM, förvisso från en betydligt blygsammare utgångspunkt. Konstigt nog verkar det enda som håller dagspressen vid liv vara tv.

Anders Ericson (Foto: Micael Engström)

– Att dagspressen inte har backat beror inte på egen förmåga utan snarare på att det varit ont om plats i tv. Både radio och tv har en begränsad exponering och då kan det bli slutsålt. När annonsörerna inte har råd med tv går de till dagspressen, det har räddat dem, säger Anders Ericson, vd för branschorganisationen Sveriges annonsörer.

I USA har tidningsdöden varit förödande och den svenska marknaden har ganska länge sett betydligt bättre ut. Men enligt Anders Ericson är det snart slut på undantaget.

– Dagspressen har haft ras under 3-4 år som varit tydliga. Det är anledningen att Aftonbladet inte längre vill lämna statistik på sin upplaga. Samtidigt har även tidskrifter och populärtidningar som tidigare haft stabila upplagor börjat tappa. Annonsörerna kommer slutligen inse att det inte är intressant.

Ett tag sågs läsplatteutvecklingen med Ipad i spetsen som räddningen för de traditionella tidningsförlagen. Äntligen skulle det gå att flytta affären till nätet på ett lönsamt sätt. Men betalningsviljan för digitala produkter är högre hos amerikanska läsare jämfört med svenska, samtidigt som marknaden förstås är enorm på andra sidan Atlanten ställt mot den svenska befolkningen.

– I Sverige är vi fortfarande ett uland när det gäller svenska tidskrifter på läsplattor. Betalningsviljan är inte speciellt hög. Det är svår att flytta sin affärsmodell från papper till nätet, säger Anders Ericson.

Tillbaka till bussen igen. Alla andra medieslag förändras när passagerarna blickar ner på den högupplösta skärmen där deras digitala liv samsas med appar för i stort sett alla behov en modern människa kan tänkas ha. Och där, bredvid människorna nästan dygnet runt, finns hett eftertraktat utrymmen för kommersiella intressen.

Närvaron måste ske med lyhördhet och fingertoppskänsla. Det vet Anders Paulsson. Han är marknadsdirektör på KappAhl som nyligen förändrat strategin kring sin kundkommunikation och hämtat hem mycket av produktionen inhouse.

Anders Paulsson, KappAhl

– Den målgrupp som Kappahl har är väldigt digital och socialt orienterad. Då måste man möta den förväntan om man ska vara med i matchen. Kunden har en förväntan att möta företaget i alla kanaler och möta samma bild och samma helhet. Där kommer vi inte vara i början på hösten men det är ett mål, säger Anders Paulsson.

När det gäller den mobila arenan ligger fokus för Kappahl mycket på att skapa säljdrivande verktyg snarare än traditionell reklam. Det här är även en trend inom mobil marknadsföring i stort.

–Jag är av uppfattningen att varje kanal har sin specifika funktion, och det måste man utgå ifrån. En mobil plattform handlar framförallt om att möta ett specifikt behov som kunden är i. Inom retail så är det största behovet för en mobil plattform något som stödjer kundens inspirations- eller köpbehov i butik.

En oväntad effekt av den mobila utvecklingen är återkomsten av direktreklam som ett “retro-format” berättar Anders Paulsson. Det blir exklusivt att få papperspost i brevlådan för de yngre generationerna, något som känns ganska udda när antalet “reklam, nej tack”-skyltar räknas in i ett vanligt trapphus var som helst i Sverige idag.

Experternas analys
Tre kunniga personer reflekterar kring förändringen på mediemarknaden och hur både reklamköp och mediekonsumtion kommer att förändras framöver.

Håkan Gustafsson, mediechef på Aegis media.

Håkan Gustafsson, Aegis Media

Håkan Gustafsson, Aegis Media

– Pentrationen av smarta telefoner är över 55 procent. Det har växt fram på bara två år och det är det som driver utvecklingen. En tydlig trend är fenomenet “second screen”. Man har en andra skärm med sig i soffan. Tidigare har den tekniska utvecklingen gjort att du time-shiftar, det vill säga tittar på playtjänster och spelar in. Men det finns en mottrend i det, att live kommer tillbaka. Det är en liten paradox kanske, men mobilutvecklingen gör att tv:n som lägereld är på väg tillbaka. Det finns displayannonsering i mobilen, men det är inte det som är den stora grejen, utan det är att du har ett eget innehåll. Ett typexempel är Arlas kokbok där du kan stå på Ica och handla och få inköpslistan direkt i butiken. Det är inte annonsering, men det är marknadsföring. Kundernas egna medier blir viktigare, vilket skulle kunna bli ett hot mot annonseringen. Som att fritidsresor börjar göra sina egna webb-tv-program till exempel. Nu kan du nå folk på individnivå. Massannonseringen kommer fortsätta att finnas men man kompletterar det med mer riktade och individanpassade saker.

Nina Åkestam, Creative på Wieden+Kennedy, New York (vid intervjutillfället, numera doktorand på Handelshögskolan i Stockholm)

Nina Åkestam

– Byråerna här i USA är jätteduktiga på mobilt, så här pratar man mest om nästa steg: hur sänks trösklarna? Hur kan varumärken samarbeta med befintliga tjänster som folk använder? Därifrån till att få det genomfört är dock en annan femma. Många är skraja för appar efter att ha varit inblandade i långa och dyra projekt som sedan misslyckas för att det är för mycket begärt att få folk att ladda ner appen, hur bra den än är. Det är lätt hänt när något nytt kommer att man vill göra något bara for att alla andra gör det, och då är risken stor att det inte blir så bra. Med det sagt tror jag också att man måste våga prova sig fram. Ingen sitter på alla svar, varken företag, användare eller byråer. Det är ju hela definitionen av något nytt. Jag tror att vi kommer att se experiment där företag satsar väldigt mycket på en kanal och optimerar idéerna utifrån det. Jag tror också att vi kommer att se nya format tas fram, som kan funka på alla plattformar. Just nu är ju formatanpassning ett jätteproblem och kostar massor av pengar. Vi är lite i den världen där internet var for 10 år sedan, när vissa hemsidor bara kunde ses i vissa browsers, och dokument som skapades på en Mac inte kunde öppnas på en PC. Den mediebyrå eller mediaägare som kan hjälpa till att lösa det tror jag kommer att bli stormrik.

Anders Ericson, vd Sveriges Annonsörer
Det är inte många år kvar innan det medieslag som ansetts ointagligt; dagspressen, blir omsprunget av internet. Förra året omsatte dagspressen 7,8 miljarder, och internet omsatte 6,5. Katalogdöden kom ganska sent. Eniro har lyckats krama ut pengar rätt länge. Idag kan man säga att den tryckta katalogen minskar med 32 procents dipp. Men utomhus har digitaliseringen stannat in. Man hade förväntningar på att se en digital utveckling men det har inte skett. Utomhusreklamen har vuxit rätt bra och omsatte 1,1 miljard 2011. JCDecaux och Clear channel avvaktar varandra. Rörligheten är långsam i och med att man skriver avtal med kommuner och markägare. Alla hamnar hos internet och det digitala, även utomhus även om det kommer att ta tid. Det är lite oroväckande med Apple och även Google där man inte har någon insyn i verksamheten. Var är det man faktiskt levererar? Apple är väldigt hemlighetsfulla när det gäller nedladdning i paddor till exempel. När Dagens industri var tidigt ut med en läsplatteverison hade de initialt ett antal premiumannonsörer som egentligen inte visste vad man köpte. Tittar man på statistiken så här långt verkar branschen vara relativt välmående trots allt. Det är inga jätteras. Det sker hela tiden en tillväxt oavsett vad konjunkturen är på väg. Vi har bara backat ett år sedan 1975 och det var 2008 under Lehmankraschen.

Ovanstående artikel publicerades i Internetworld nr 4, 2012.

Relaterade inlägg:

Nina Åkestam blir forskare på Handels

Efter några år i New York på olika byråer samt tidigare på Garbergs i Stockholm flyttar copywritern Nina Åkestam hem till Sverige igen. På sin blogg skriver hon om framtidsplanerna och jag måste säga att det låter både intressant och spännande. Framförallt gillar jag idén om att växla fokus och ta med sig erfarenheterna från branschen in i forskningen. Det motsatta sker ju oftare med tanke på att många börjar sin karriär i någon form av utbildningssituation.

”Jag ska inte jobba som copywriter nåt mer. Den 27:e augusti börjar jag på doktorandprogrammet på Handels och de närmsta fyra åren ska jag ägna mig åt det jag egentligen gillar allra mest: att diskutera reklam. Jag ska forska inom ett område som heter unintended effects of advertising, som handlar om vad reklam gör med världen utanför varumärket den försöker bygga.”

Relaterat:
Bison Trackback 2009: Nina Åkestam

Relaterade inlägg:

Sida 1 av 2

Driven av WordPress & Tema av Anders Norén