Bisonblog

Samhälle, internet, media

Tagg: näthat (Sida 1 av 2)

Hot och hat som får röster att tystna

Några journalister blir fotograferade och trakasserade när de besöker ett branschevent. En ung journalist polisanmäler en näthatare, vinner i tingsrätten men förlorar i hovrätten. En annan måste tänka på säkerheten vid större sammankomster. En tredje har helt enkelt tystnat i det offentliga.

Anmälningar om hot och kränkningar på nätet hanteras fortfarande med ovana och ibland oförståelse av polisen. Lagstiftaren pekar på behovet av nya eller förändrade lagar för att komma till rätta med det som idag inte betecknas som hot, men som ligger på gränsen. Och om det är någon som vet var den gränsen går så är det de högfrekventa hatarna. De vet skillnaden mellan ”Jag ska” och ”Jag önskar att”, och de vet den ur ett rättsligt perspektiv milsvida skillnaden mellan ”Jag kommer att” och ”Sådana som du borde”.

Mediebranschen 2016 är inte bara präglad av sjunkande printintäkter och jakten på digitala möjlig­heter. Den är också en plats där människor, framförallt kvinnor, tvingas acceptera hat och hot i mejlboxen, i telefonen och ibland även i det fysiska rummet. Ett fåtal anonyma sms, några arga tweet och en och annan drevliknande diskussion på Facebook är lätta att bära i jämförelse med den flod av kränkningar som mina kvinnliga branschkolleger utsätts för, varje vecka, året runt.

Regelbundet diskuteras problemet, näthats­debatten brukar återkomma med 1–2 års mellanrum. Väldigt lite händer. Samtidigt tar nya generationer plats, både som medieproducenter och konsumenter. De väljer givetvis slutna rum före öppna kommunikationsvägar, separatistiska forum och grupper före utsatthet i det offentliga. Allt annat vore konstigt.

Att vara ung är inte alltid lätt, att vara det i mediebranschen gör det inte lättare. Och att vara kvinna räcker i sig för att trigga de (nästan alltid manliga) hatarna. Kombinationen av alla tre innebär en utsatthet som få kan föreställa sig.

Jag är glad att det finns människor som trots allt orkar och att allt fler vågar anmäla, driva processer, protestera, agera och samarbeta. Jag är också glad över nystartade Medieklubben där problemet lyfts. Den kan bli en mötesplats där kränkningar inte tillåts. Men jag avskyr vad hatet gör med oss som samhälle och konsekvenserna för enskilda personer. Röster tystnar varje dag. Människor vars perspektiv behövs i dag och i framtiden orkar inte ta sig ton. I stället hörs det öronbedövade ljudet av tusentals hatare som inte kan bättre än att projicera sin rädsla mot något eller någon för att stå ut med sin egen otillräcklighet och känslan av maktlöshet.

Vi måste hitta något som är bättre än det här.

Det är bråttom.

(Den här texten publicerades ursprungligen i tidningen Resumé och på resume.se som en del i krönikeserien ”Opinionsbildarna”.)

Relaterade inlägg:

Nytt försök att skapa smart kommentarssystem

”I mediebranschen har vi jobbat med att försvåra kommenteringen på olika sätt, och då har vi lämnat dem som har det allra svårast längst ut. I det här projektet gör vi tvärtom, och jobbar med att bjuda in alla.”

Så säger Malin Crona, chefredaktör på 8 sidor med bakgrund från bland annat Sveriges Radio och DN.se, i en intervju med Medievärlden. Tillsammans med Mikael Zackrisson på Ziggy Creative Colony kommer hon att ta försöka göra det omöjliga, att ta fram ett kommentarssystem som är öppet och tillgängligt och kan fungera för personer med funktionsnedsättning, men som också står inför samma utmaningar som de flesta tidningars kommentarsfält har idag, till exempel hatkommentarer.

Centrum för lättläst och 8 sidor har fått 1,6 miljoner kronor från Post- och telestyrelsen för att genomföra projektet.

Relaterade inlägg:

Låt den rätte komma in

Caroline Björkgren och har intervjuat Ring P1:s dialogredaktör Gabriel Holmqvist som jobbar med att hämta in åsikter från nätet, och han säger många kloka saker kring kommentarskultur och moderering.

”När man fått en hygglig samtalston gäller det att behålla den. Och det gör man bäst genom att fortsätta ställa motfrågor och visa andra debattörer att man tar deras inlägg på allvar.
– Har man bett om kommentarer bör man också visa att man är intresserad av vad folk skriver. Ett sådant intresse tror jag också kan bidra till att debattonen på nätet blir bättre.”

Läs mer på Internetworld.se.

Relaterade inlägg:

Ibland måste öppna dörrar sparkas in

Inte nog med att jag fyller år idag, min debattartikel om företag i sociala medier har även publicerats i Computer Sweden. Den utgår från näthatsdebatten och framförallt H&M:s hanterande av kränkningar och hot på den egna Facebooksidan. När jag skrev den kände jag att jag nästan sparkade in öppna dörrar. Ingen kan väl ha undgått hur saker och ting fungerar tänkte jag. ”Alla” vet väl att det krävs resurser och ansvar för att bygga en närvaro på webben? Så det var nästan som att jag kände mig lite väl övertydlig och självklar när jag skickade in texten till debattredaktören Eva Melin på Computer Sweden.

Samtidigt tyder en del reaktioner och feedback jag fått på att budskapet verkligen behövs upprepas, att företag i hela Sverige som ser det som självklart att finnas på Facebook, Twitter och andra platser inte automatiskt har förstått vad det också innebär i form av att också delta i diskussionerna och vara tydlig när något går för långt. Vissa ser sociala medier som ännu en marknadsföringskanal, där tänket från övriga kanaler lever kvar. Men det är ju så mycket mer, så väldigt mycket mer komplext. Det är inte en annonsyta, en bannerkampanj, en reklamfilm eller en tidningsannons. Det är ett samtal. Och trots att jag skrivit om det professionellt i över 8 år nu, verkar ämnet fortfarande ha relevans och tåla upprepning.

Puff på Computer Swedens sajt.

Puff på Computer Swedens sajt.

Läs Sociala medier kräver närvaro och resurser på ComputerSweden.se. Här är ett citat från slutet på artikeln:

”Jag tror inte det är så svårt. I vissa fall kan det handla om resurser, men alla är inte H&M med tusentals fans och följare som kräver uppmärksamhet. Vanligtvis är det inte tusentals kommentarer som väller in varje dag. Snarare handlar det om att förvalta den kundkontakt som faktiskt finns och samtidigt ha en tydlig plan för hur du ska agera om något plötsligt tar fart och blir en snackis.

Dina besökare och följare är i första hand människor, inte konsumenter eller jobbiga kritiker i ditt Facebookflöde. När ditt företag hittar rätt på värderingsskalan och aktivt visar närvaro, empati och en tydlig moralisk kompass kommer de att belöna dig för det.

Om du inte vill ha kvinnohatare och kriminella som kunder förstås, då kan de kränkande kommentarerna stå kvar.”

Relaterade inlägg:

Svar på tal

Jag gillar hur lugnt, sakligt och balanserat reportrarna på Uppdrag Granskning bemöter kritiken de fått efter sändningen av Män som näthatar kvinnor. Läs hela inlägget här.

”Sen finns det även de som hävdat att hatet från kvinnor är ett lika stort problem. Vi kan helt enkelt inte se det. Vi har läst hundratals kommentarstrådar genom åren, och mönstret är entydigt. Män är betydligt mer aktiva hatare än kvinnor. Dock finns det givetvis undantag. Kvinnor är mer aktiva på andra kvinnors bloggar tex, och där kan tonen ibland vara väldigt hård och ofta utseendefixerad. Dock är det inte på samma nivå som männens hat mot kvinnor.”

Relaterade inlägg:

Sida 1 av 2

Driven av WordPress & Tema av Anders Norén