Bisonblog

Samhälle, internet, media

Tagg: mediekritik (Sida 1 av 2)

Mark Zuckerberg

Mark Zuckerberg fortsätter förneka Facebooks betydelse för valresultatet

Reaktionerna kring vilken roll Facebook haft i att sprida falska nyheter, rasism, näthat och annat innehåll som kan ha påverkat det amerikanska presidentvalet visar på en viktig slutsats: Människor sätter fortfarande mycket större tilltro till medieinnehåll jämfört med människors ”vanliga” uppdateringar. Att Zuckerberg säger att 99 procent av innehållet på nätverket är äkta vara är därför föga tröst om till exempel 50 procent av länkat medieinnehåll består av falsk propaganda och påhittade nyheter.

Ur Mark Zuckerbergs uppdatering på Facebook:

”After the election, many people are asking whether fake news contributed to the result, and what our responsibility is to prevent fake news from spreading. These are very important questions and I care deeply about getting them right. I want to do my best to explain what we know here.

Of all the content on Facebook, more than 99% of what people see is authentic. Only a very small amount is fake news and hoaxes. The hoaxes that do exist are not limited to one partisan view, or even to politics. Overall, this makes it extremely unlikely hoaxes changed the outcome of this election in one direction or the other.”

Samtidigt är det lätt att sympatisera med Facebooks svårighet att avgöra vad som är äkta och inte i en komplex och snabb (social) medievärld. Dessutom tror jag att få vill ha en situation där Facebook agerar aktiv granskningsnämnd. Balansgången mellan dessa ytterligheter kommer fortsätta dominera diskussionerna om techjättarnas ansvar och roll framöver, vilket är bra – inte bara för oss användare, utan även för aktörerna själva.

Soundtrack till det här inlägget:

Bild på Mark Zuckerberg: Alessio Jarcona (CC BY-SA 2.0).

Relaterade inlägg:

Därför är det inte censur när media väljer att inte berätta ALLT

Ibland ekar ropen om ”censur” så fort ett mediebolag väljer att inte rapportera från en händelse, uppmärksamma ett problem eller okommenterat livesända ett händelseförlopp. Men sanningen är förstås något helt annat.

Christian Gillinger på Sveriges Radio sätter fenomenet i en bra kontext när han konstaterar att det aldrig finns EN nyhet, EN sanning, eller ETT budskap att rapportera från en händelse. Därför är inte urval = censur (vilket varit självklart för de flesta tidigare, men inte längre). Och därför är inte automatiskt en livesändning från en presskonferens den ENDA sanningen om vad som hänt. Detaljer om det inträffade presenteras ofta långt senare och den korrekta bilden av vad som hänt kan skilja sig radikalt från ursprungsrapporteringen. Det gäller både vid större världshändelser, likväl som helt vanliga vardagsnyheter i lokaltidningen.

”Många tror också att det finns en enda ”nyhet” och att journalisters uppgift är att rapportera den.

Men det finns det väldigt sällan. Oftare handlar det om stora komplicerade skeenden med många kontexter. Att vara journalist är därför att välja och välja bort. Sätta i ett sammanhang. Skapa förståelse. Och inte minst problematisera. Ställa frågorna. Få igång diskussionen. Eftersom svaren inte nödvändigtvis är självklara.

Vad är nyheten om Orlandoskjutningen? Är det en nyhet om att IS kommit till USA? Är det en nyhet om en ensam religiös fanatiker? Är det en nyhet om en mentalt sjuk person? Är den en nyhet om att homosexuella fortfarande förföljs bara för sin sexuella läggning? Är det en nyhet om farliga vapenlagar? Är det en nyhet om att myndigheterna inte klarar av att förhindra inhemsk terrorism? Är det en nyhet om terrorism? Är det en nyhet om att alla muslimer är terrorister? Är det en nyhet om att homosexuell livstil drar åt sig Guds vrede?”

Läs gärna hela statusuppdateringen av Christian Gillinger.

Relaterade inlägg:

Kvinnor under attack

Det är inget nytt men blir så extra tydligt den här helgen. Dels i den havererade Göteborgsgonzon Joakim Lamottes kränkande behandling av kvinnliga intervjuoffer och dels i Kerstin Weigls direkt kvinnofientliga krönika där hon kommenterar en kvinnlig politikers utseende snarare än budskap, och dessutom agerar strukturförnekare när hon blir tillfrågad om saken.

Bara för att kvinnoförakt uppenbarligen ger bra tryck i klick-ekonomins kassa måste den inte uppmuntras. Nog nu.

Nog nu

Relaterade inlägg:

Tidal-lansering, Buzzfeed-sanningar, dejting och Aftonbladet-podd

mobile-phone

Jag bloggar ivrigt och ofta på min andra blogg hos Resumé. Därför tänkte jag som vanligt passa på att göra ett litet axplock av inlägg som jag själv känner är lite extra läsvärda, och tipsa om dessa här på Bisonblog:

”Ryssarna vet att medierna är styrda”
”Anya” är en anonym svensk bloggare och twittrare som bor och arbetar i Ryssland och som skriver initierade inlägg om landets utveckling. Jag har tidigare skrivit om informationskrigföring och rysk signalspaning i våra flöden och efter att ha läst inläggen på Anyas blogg kände jag att jag ville veta mer om rysk mediekritik och hur hon uppfattar den ryska synen på omvärlden. Jag gjorde därför en liten intervju med henne mot löfte om anonymitet (dock vet jag hennes riktiga identitet). Det blev flera långa och intressanta svar.

Buzzfeeds vd: Nu slutar vi jaga klick
Ett långt inlägg om Jonah Perettis dragning på konferensen SXSW i Austin, där han ger en inblick i hur Buzzfeed tänker kring jakten på delningar, affärsmodeller och distribuerat innehåll. Inlägget blev delat och retweetat av många i mediebranschen.

Spelkritikerns svar till de som dödshotat henne i flera år
Antalet hot om mord, våldtäkt och olika typer av attentat riktade mot feministen och spelkulturkritikern Anita Sarkeesian går knappt att räkna. De senaste åren i hennes liv har bestått av en ändlös ström av hatattacker och olika försök att tysta hennes röst i det offentliga. Hon har bland annat tvingats ställa in en föreläsning på ett universitet när ett bombhot riktades mot henne. Varför? För att hon hade och har mage att kritisera de misogyna sexistiska strukturer som frodas i bland annat spelvärlden.

14-åringen blev deras viktigaste investerare
Vad skulle du säga om du blev kontaktat av en 14-årig pojke som säger att han är villig att investera i ditt företag? Exakt det hände en entreprenör som förblir anonym, men som under Pando Dailys vinjett Startup Anonymous berättar om hur det som från början lät som en bluff visade sig vara en av hens viktigaste lärdomar.

EU-kommissionens digitala avdelning vill #TackaNej
När vi startade TackaNej för 1,5 år sedan var vårt fokus i första hand att skapa en medvetenhet och förändring bland de som arrangerar paneldebatter och seminarium i Sverige. […] Vad vi nog inte räknat med var den internationella uppmärksamheten för initiativet […] Det satte ytterligare ljus på TackaNej, och nu står det klart att även EU-kommissionens avdelning för digitala frågor, DG CONNECT, väljer att lansera ett liknande initiativ.

Starbucks-vd:n svarar anti-gay-aktivisten
Visst är Starbucks-vd:ns svar till anti-gay-aktivisten en händelse som känns fantastisk att sprida vidare och berätta om, men det är också ett tydligt exempel på hur företag och varumärken både har och kan använda sin makt till att påverka mer än kassaflöden. Att Apples vd Tim Cook berättat öppet om sin homosexualitet är en annan händelse som kan tyckas självklar i vissa ögon, men som varit långt ifrån det för bara några år sedan.

Så reagerar fansen på Tidal-lanseringen
Men i slutändan är det ändå fansen som bestämmer. Därför försökte jag göra ett icke-vetenskapligt nedslag bland fansens kommentarer på bland andra Madonnas, Rihannas och Beyonces instagram-konton, där artisterna marknadsför Tidal genom att ladda upp bilder från lanseringen.

Det är så här vi dejtar nu
Jamie Varon håller på ett sätt ett brandtal för en begränsning av det fria valet, och riktar även delvis kritik mot hur vi medierar våra relationer. Den gamla klyschan om att ”leva här och nu” och att bygga förtroende genom det riktiga mötet är ett förutsägbart tema. Men det finns andra dimensioner i texten som jag uppskattar desto mer. Beskrivningen av ett Tinder-samhälle där dömandet går snabbt i varje enskild stund. Och vi gör slut, med varandra, med saker som skaver.

Aftonbladets Serial-podd har potential
Jag gillar formatet och Aftonbladets ambitioner. Kanske blir jag inte så väldigt engagerade i just den här mordhistorien, just på grund av att den ligger långt borta i tid och inte bär på några spektakulära element utöver att det var ett mord. Kanske hade jag blivit mer engagerad om den nutida Samir fått större utrymme i det första avsnittet. Men berättandet och produktionen gör att jag ändå vill fortsätta lyssna på nästa avsnitt, och det är väl egentligen det viktigaste.

 

Relaterade inlägg:

Rasistiska nyhetssajter skapar alternativa mediebubblor

Det kan vara så att jag, Julia och Josefine spelade in det viktigaste avsnittet av Maktministeriet hittills idag. Det säger jag inte bara för att det låter bra, utan för att jag faktiskt tror att det är sant. I avsnitt 30 diskuterar vi redaktionell rasism och hur främlingsfientliga ”nyhetssajter” sätter traditionell medierapportering ur spel när det gäller att skapa en gemensam världsbild.

”Den allmänna uppfattningen verkar dock fortfarande vara att “om det ser ut som en nyhetssajt, smakar som en nyhetssajt och luktar som en nyhetssajt – ja då är det en nyhetssajt”. […] Vilken roll spelar främlingsfientliga nyhetsredaktioner på nätet? Har deras position och status förändrats? Hur förhåller vi oss till källkritik? Vilka krav (om några) ställer gemene man på en nyhetskälla? Och vad blir konsekvenserna när traditionella medier antingen får beröringsskräck eller inte tar deras mindre transparenta och tydliga konkurrenter på allvar?”

Om du aldrig lyssnat på Maktministeriet förut så är avsnitt 30 en bra början. Just sayin…

Relaterade inlägg:

Sida 1 av 2

Driven av WordPress & Tema av Anders Norén