Bisonblog

Samhälle, internet, media

Tagg: kultur

När startupkulturen krockar med det lokala samhället

”Nu krävs mer för att tillgodose en nördkultur som inte bara börjat betraktas som näringslivets vinnare, utan också blivit ett ekonomiskt nav med mängder av nyblivna exitstinna entreprenörer redo att spendera eller i alla fall upprätthålla en livsstil som lämnar avtryck. Kraven på tillgång till utbud och nöjen från unga startup-människor har lett till lite av en massinflyttning till San Francisco, både för it-företagen och människorna. Twitter har till exempel placerat sitt huvudkontor i kanten av Tenderloin, ett av stadens ruffigaste områden, i utbyte mot skattelättnader från staden San Francisco som gärna ser att statusen på området höjs.

Det här har lett till protester från invånarna. Utvecklingen har fått hyrorna i staden att skena och San Francisco betraktas nu som en av USA:s dyraste städer att leva i. Inflyttningen leder också till sociala problem. Ett exempel som fått stor uppmärksamhet är när ett gäng vuxna personer ”kör bort” några ungdomar från en fotbollsplan i området Mission, med hänvisning till att de betalat för att använda planen.”

Läs Gentrifieringskaos på fotbollsplanen och se videoklippet från händelsen på Resume.se.

gentrifiering

Relaterade inlägg:

Från pionjärer till antihjältar

Hur gick det till när fildelningsrörelsen gick från att ha varit gräsrötternas kamp mot de onda jättarna till att numera föra en mer undanskymd tillvaro rent ideologiskt? Vilken plats har fildelning när intåget av kommersiella tjänster börjar hinna ikapp den enkelhet och tillgänglighet som ofta ansågs vara ett viktigt argument för att ladda ner illegalt framför att försöka hitta lagliga alternativ?

Illustration: Mikael Altemark (CC BY 2.0)

Det verkar som att etablissemanget till slut lyckats placera hacker- och fildelningsrörelsen i en rättshaveristiskt skamvrå med ett mer slutet och kommersiellt internet som följd.

Matilda Gustavsson skriver en intressant och bra text i Expressen om hur hacker- och fildelningsrörelsens frontfigurer gått från roller som rebeller till antihjältar med fängelsestraff och ekonomiska problem i kölvattnet.

Intressant är också Telecomix-grundaren och årets svensk 2011, Christopher Kullenbergs, syn på hur det fria nätet behöver en politisk ytterrock för att accepteras.

”I dag hyllas ett fritt internet så länge det är insvept i ett narrativ, säger forskaren och nätaktivisten Christopher Kullenberg och exemplifierar med den arabiska våren, då sociala medier organiserade protester. Till och med hackare inom den notoriskt nihilistiska Anonymouskulturen visade politisk vilja. Sverige satsar också allt fler biståndsmiljoner på nätaktivism.”

Expressen: Anakata kan aldrig bli mer än en antihjälte

Jag har skrivit om de här frågorna hyfsat regelbundet här på bisonblog. Här är några läsvärda inlägg som även visar hur debatten gått under de senaste åren.

”Vi har skickat dem i fängelse för medhjälp till våra egna brott” (2009)
Det finns inget bättre än när det vänder (2012)
Vad händer när filmbolagen faller? (2011)
”Peter Sunde från Piratebay kan bli fildelningens Che Guevara” (2009)

Relaterade inlägg:

”Om 4-5 år kommer vi säkert försöka äta varandras lunch”

Men, men, men, men-men, men-men, men, men. Manly men. #next12 #gender #equality

Min andra dag på NEXT Berlin började med ytterligare två mansdominerade pass om ”The thank you economy” och entreprenörsklimatet i Berlin. Vad tjänar människor på att säga tack och gilla varandras uppdateringar, sidor, projekt osv? Den frågeställning lyftes även in i diskussionen om vad som gör Berlins startupcommunity starkt.

Felix Petersen grundade Plazes, och är nu aktuellt med den nya tjänsten Amen som bygger på användarnas påståenden som du antingen säger ”amen” till, eller säger emot. På så vis skapas listor över ”bästa cafét i Stockholm” , ”bästa experten” inom ett område eller varför inte ”bästa förkylningsmedicinen”. Det går att påstå vad som helst och få medhåll eller motförslag. Bästa träningsformen, sällskapet, idén eller andra saker. Felix Petersen talade om att ”gilla-beteendet” är en enkel form av interaktion och en i grunden positiv sak. ”Om jag gillar dig och du gillar en bok så skapar gilla-markerandet en mening”.

David Noël från Berlinbaserade Soundcloud (som i dagsläget har 14 miljoner användare) berättade om hur han ser på ”dela och gilla-fenomenet”:

”Ju mer du delar med dig av desto mer feedback får du och ju bättre blir du. Så fungerar det för våra användare på Soundcloud. Att säga tack är vad hela ekosystemet är uppbyggt kring, att visa tacksamhet till andra.”

De flesta här på NEXT Berlin beskriver stadens entreprenörskultur som öppen och inkluderande. Det som även skiljer den från till exempel Silicon Valley är avsaknaden av seniora entreprenörer inom webb och IT. Det är inte jättemånga som gjort stora exits till exempel.

”Berlin är en väldigt internationell scen. Många som bor här är inte från staden eller från Tyskland”, sa Edial Dekker, CEO och grundare av Gidsy, en marknadsplats för aktiviteter. 

Det börjar även bli enklare för europeiska startups att nå amerikanska investerare. Det gamla talesättet att en startup måste finnas inom 50 miles från riskkapitalbolaget i Silicon Valley för att vara intressant gäller inte längre enligt Felix Petersen.

”USA har förstått länge att det går att investera i företag i Europa eller i Kina. Det har företag som Soundcloud och Spotify visat. Idag är det inte svårt att nåt en internationell arena om din grej funkar. Både information och kapital är tillgängligt”, sa Felix Petersen.

I Berlin finns även Spotify och staden utgör basen för deras tillväxt i övriga Europa. Axel Bringéus berättade delvis om företagets strategi, men kom inte med någon direkt ny information som inte kommunicerats via till exempel Daniel Ek tidigare. Fokus just nu ligger fortfarande på tillväxt snarare än lönsamhet samt partnerskap med företag som bygger tjänster kring Spotify-plattformen.

”Vi har tekniken och kan distribuera musik med hög kvalitet. Och vi har en snabbt växande användarbas. Men det finns saker vi inte kan göra. Vi kan inte kuratera musik själva eller bygga playlists till exempel. Därför har vi partnerskap med andra företag och vi kan bygga ett ekosystem runt tjänsten. En del i att bli operativsystemet för musik på webben är förstås att närvara i olika länder. Vi finns nu i 13 länder men det finns många kvar. Det finns ingen bättre plats än Berlin att utgå ifrån i det arbetet.” 

Axel Bringéus talade även om hur Spotify ser på konkurrenterna.

”Marknaden för streaming av musik växer i en takt där vi inte tar marknadsandelar från varandra. Om 4-5 år så kommer vi säkert försöka äta varandras lunch och det kommer bara finnas några få streamingtjänster eller bara en. Men det är några år av tillväxt kvar dit.” 

Fler svenska bloggare som skriver härifrån NEXT är bland andra Evelina AnderAnton Johansson och Joakim Jardenberg.

Relaterade inlägg:

Dela-kulturen i framtiden

Future of online sharing

Future of online sharing, från Beyond.

Inte en dag går utan att en snärtig och belysande infographic-illustration skickas runt på the interwebz, den ena snyggare än den andra. De brukar vara ett populärt delningsobjekt på till exempel Pinterest. Den digitala byrån Beyonds sammanställning av The future of sharing är inget undantag. Jag tycker infografiken lyfter fram intressanta saker utifrån Beyonds egna undersökning där de analyserat 2059 personer som alla är användare av Twitter, Facebook eller Google+ och är 16-40 år gamla. 52,1 procent av all delning på nätet gick genom Facebook under 2011 (Källa: thenextweb.com) och undersökningen visar bland annat att:

  • 98 procent av de undersökta personerna är Facebookanvändare och loggar in flera gånger varje dag.
  • 67 procent har minst gjort något av följande: Lyssnat på en låt som delats automatiskt (typ Spotify), tillåtit en applikation att publicera inlägg åt dem eller läst en automatiskt delad artikel.
  • Möjligheten att dela in ens vänner och kontakter i undergrupper (som t.ex. cirklar i Google+) för att kontrollera vad som delas till vem är något som bara 40 procent genomfört.
  • 60 procent säger sig vara villiga att skriva en uppdatering om en tjänst eller produkt om de fick en rabatt eller ”deal” för det.

Se infografiken från Beyond där de bland annat spekulerar kring att både filtrering och delning måste bli ännu enklare för att användare ska använda sig av möjligheterna. Allt vi gör varje dag kan delas på nätet, men metoderna för det måste förfinas både när det gäller precision, kontroll och utan att behöva tänka på det aktivt enligt Beyond. Byrån tror också att människor kommer fortsätta att vilja dela information om företag, produkter och tjänster (”brand related content”), speciellt när det har att göra med platstjänster.

Relaterade inlägg:

Sveriges bästa satirprogram

Satir är svårt. Humor är svårt. Verkligen svårt. Bra satir kräver inte bara intelligens och talang, utan även resurser. Svenska försök till politiska satirprogram, som Elfte timmen, blir ofta (med all rätt) sågade, även av kollegorna. Många sneglar åt amerikanska The Daily Show med John Stewart eller The Colbert Report med Stephen Colbert, två fantastiskt bra program som inte bara är roliga och underhållande, utan även bjuder på faktisk nyhetsrapportering. Tittaren får både koll på det politiska spelet och de senaste nyheterna samtidigt som programmet har ett kritiskt och humoristiskt anslag.

När ett satirprogram bjuder på både rolig och syrlig kritik samtidigt som jag får reda på vad som faktiskt hänt, blir det som bäst. När satiren står mitt i nyhetsflödet och när kängor riktas åt alla aktörer på både den politiska skalan och i samhällshierarkin, då blir det riktigt bra.

Varför har inte Sverige ett The Daily Show? undrar en del. Varför är inte svenska satiriker lika roliga som John Stewarts enorma stab av manusskrivare? frågar andra. Frågorna vittnar om att personen som undrar inte lyssnar på Tankesmedjan i P3.

Tankesmedjan är i dagsläget Sveriges bästa satirprogram. En timme, fyra dagar i veckan (måndag till torsdag), av lyxig samhälls- och kultursatir. Jag poddar varje sändning och blir imponerad av den höga lägstanivån. Senaste veckan har Emma Knyckare briljerat, men kanske är det krönikorna med aktuella ämnen som jag gillar mest. Redaktionsmedlemmarna kommer och går känns det som, men programmet behåller sin känsla och sitt tilltal. Sarkastiskt och lite besserwisser-mässigt, men alltid spot on, oavsett om jag håller med om åsikterna eller inte. Kanske är det sistnämnda det viktigaste beviset på storheten.

Tack Hanna Olsson, Simon Svensson, Sara Hansson, Jonatan Unge, Nanna Johansson, Moa Sandblad, Ola Söderholm, Emma Knyckare, Liv Strömquist.

Relaterade inlägg:

Driven av WordPress & Tema av Anders Norén