Bisonblog

Samhälle, internet, media

Tagg: Google (Sida 2 av 4)

Almedalen retrospektivt

Eftersom jag sedan i torsdags jobbar på mitt sommarvikariat som webbredaktör på SvD.se har jag inte riktigt hunnit komma ikapp med Almedalsrapporteringen här på bloggen. Jag hade tänkt skriva en sammanfattning av mina fyra dagar och tre nätter i Visby förra veckan, men jag tror att det mesta finns med i de tre poddavsnitt av Maktministeriet som jag och Josefine producerade när vi var där (Julia var på hemmaplan och analyserade mediebilden av Almedalen).

Inte nog med att Maktministeriet för första gången någonsin producerade avsnitt ”ute på fältet”, vi hade också med gäster i programmet för första gången. Och vilka gäster sen. Smartingarna Sara Haraldsson, Nina Åkestam och Nicklas Lundblad besökte vår tillfälliga studio på Almegas Bloggplats H12, och om du gillar diskussioner om makt på internet, medielandskapet, jämställdhet, yttrandefrihet, övervakning och framtiden för Google tycker jag definitivt du ska lyssna in oss. Vi avslutade även veckan med ett avsnitt från hemmaplan där vi summerade intrycken.

Avsnitt 35 – Almedalen, SD, mediegröt och teknikfail

Avsnitt 36 – Almedalen och feminismen med Nina Åkestam och Maktsalongen

Avsnitt 37 – Almedalen, Googles makt och vad som händer med sylten

Avsnitt 38 – Almedalen, ett distansförhållande

Sara Haraldsson från Maktsalongen och podden Fan Vad Fittigt gästar studion.

Sara Haraldsson från Maktsalongen och podden Fan Vad Fittigt gästar studion.

Nina Åkestam besöker Maktministeriet

Reklamforskaren och bloggaren Nina Åkestam besöker Maktministeriet

Nicklas Lundblad från Google var med i vårt sista avsnitt på plats i Almedalen.

Nicklas Lundblad från Google var med i vårt sista avsnitt på plats i Almedalen.


Snart går jag in i cellen och blir inlåst utan lyse eller mobil. #SittMedDawit

Relaterade inlägg:

Stina Honkamaa går från Google till ny Bonnier-satsning

Vad händer egentligen på svenska Google? För en tid sedan stod det klart att Emma Stjernlöf lämnade jobbet som kommunikationschef för att återvända till Adidas. Nu står det klart att Stina Honkamaa, vd för Google Sverige sedan fem år, går vidare för att bli grundare och vd för det nya bolaget United Screens med Bonnier Growth Media som ägare. Bland grundarna finns även Malte Andreasson, Jan Zachrisson och Oscar Höglund med förflutet från bland annat TV4-gruppen, Jarowskij och Zodiak Television.

Enligt pressreleasen kommer United Screen att bli ett kanalnätverk med både egna produktioner och befintligt innehåll från traditionell tv. Huvudfokus ligger på Youtube som kanal och med distribution på flera plattformar.

”United Screens kanalnätverk kommer att erbjuda ett urval av olika kanaler, framtagna för att passa olika målgruppers intressen. Tittaren kan enkelt navigera i kanalutbudet på United Screens huvudkanal på YouTube. Programutbudet kommer att bestå av befintliga program från traditionell TV samt nya egenproducerade program. På de olika kanalerna finns ett urval av program som tittaren kan följa från exempelvis sin TV, mobiltelefon, läsplatta eller dator. I anslutning till programmen visas reklam baserad på målgruppens profil och användarens egna intressen. Reklamintäkterna fördelas mellan United Screens, rättighetsinnehavaren och YouTube.”

Spontant känns det spännande att se vart det här tar vägen. Det skickar också en väldigt tydlig signal om tablå-tv-tittandets förestående död. Just att det ska göras egna produktioner specifikt för kanalnätverket tycker jag tyder på att här är mer än bara en ompaketering. Det känns som något nytt, men jag ska villigt erkänna att jag inte är speciellt insatt i tv-branschens villkor. Samtidigt medför ju konvergensen att det inte går att prata om tv, internet, tidningar, radio eller webb som separata medieformat längre.

Grundarna av United Screens

Grundarna av United Screens

 

Relaterade inlägg:

Språkrådet påminner Google om att ordet är fritt

En av morgonens nyheter har varit den om att Språkrådet nu tar bort nyordet ogooglebar från förra årets nyordslista. Detta efter att Google genom sina jurister utövat påtryckningar om att ändra Språkrådets definition av ordet. Istället för att ändra definitionen väljer Språkrådet alltså att ta bort det, även om det såklart kommer att fortsätta finnas omskrivet och använt både i språket och i den historiska beskrivningen.

”Definitionen bestämmer språkbrukarna, inte Språkrådet. Så ordet finns, använd det om ni vill. Det kan inte Google bestämma över”, säger Ann Cederberg, chef för Språkrådet, till Vetenskapsradion.

Här finns mailkonversationen mellan Google och Språkrådet, och Ann Cederberg har även en uppfriskande rättfram ton när hon i den här texten läxar upp sökgiganten. Ur texten:

”Vem bestämmer över språket? Det gör vi språkbrukare. Vi bestämmer gemensamt vilka ord som ska finnas och hur de definieras, används och stavas. Språket är resultatet av en pågående demokratisk process. Alla är med och bestämmer vilka ord som etableras i språket genom att välja de ord vi använder. Vill vi ha ogooglebar i språket så ska vi använda ordet och det är vår användning som avgör betydelsen – inget multinationellt företag med påtryckningsmedel. Ordet är fritt!”

Relaterade inlägg:

Så tar du kontrollen över din närvaro på nätet

I senaste numret av tidningen Civilekonomen har jag skrivit en artikel om hur du kan ta kontroll över bilden av dig själv på nätet. CivilekonomenI artikeln kan du bland annat läsa om vad som gäller rent juridiskt, hur du kan agera rent praktiskt för att antingen få bort eller hantera felaktig eller kränkande information som syns i sökresultaten, men också vikten av att själv agera och ta plats för att på så sätt ”äga” bilden av dig själv.

”Den som har rent mjöl i påsen har inget att oroa sig för. Så brukar vissa argument låta när frågor kring integritet på internet diskuteras. Men hur är det egentligen? Visst har vi alla saker i vårt förflutna som vi kanske inte är jättestolta över i dag, eller händelser som vi helst vill glömma? Ofta kan det handla om några pinsamma bilder från en ungdomssynd eller ett ogenomtänkt blogginlägg där din intelligens kanske inte direkt briljerar. Hur de första tio sökträffarna ser ut när du söker på ditt namn kan betyda mycket, både i karriären och det sociala livet, för att inte tala om den bild av dig själv som kommuniceras via Facebook, Twitter eller andra sociala medier.
Samtidigt har möjligheterna att kränka eller baktala andra ökat markant i och med internet.”

Jag intervjuar också Emma Stjernlöf, kommunikationschef på Google Sverige, om hur företaget ser på ändringar i sökresultat, integritet på nätet och Googles roll i våra digitala identiteter. Ur artikeln:

Emma Stjernlöf, kommunikations- och public affairschef, Google Sverige

Emma Stjernlöf, kommunikations- och public affairschef, Google Sverige

”Finns det några fall där Google faktiskt gör förändringar av sökresultatet vid uppenbara felaktigheter, domslut eller andra faktorer?
– Google går inte in och manuellt påverkar själva sökresultatet, det vill säga vilka länkar som hamnar var. Den lista med länkar som kommer upp när du söker på ett ord är resultatet av över 200 matematiska formler. Däremot finns det vissa enskilda fall där Google tar bort länkar. Det kan handla om länkar till webbplatser med så kallad malware, program som kan skada din dator, eller om brott som barnpornografi där vi arbetar aktivt med internationella organisationer. Det kan också vara resultatet av domstolsbeslut från olika länder, men där gäller att vi prövar varje enskilt fall för sig innan vi tar bort informationen, eftersom vi i grunden tror på yttrandefrihet och ett öppet internet. Vi rapporterar också vilka länder som ber oss ta bort länkar i vår Insynsrapport (Government Transparency Report).”

Relaterade inlägg:

Så hanterar du ditt felstavade domännamn

Hur mycket pengar tjänar Google på att dina besökare stavar ditt domännamn fel? Frågan kan tyckas märklig, men beroende på användarens inställningar kan en felskrivning av domänen i adressfältet göra att de hamnar hos Google som självklart erbjuder de adwords-finansierade sökresultaten bara ett klick bort.

domain names

Domain name billboard. Foto: streetart @Flickr (CC BY-NC 2.0)

Andra som kan göra pengar på felstavningar är de ofta annonsspäckade sajter som kopplats till mängder av felstavade versioner av kända varumärken och företag. Skriver du till exempel in adressen http://aftonbladeet.se/ hamnar du på en renodlad annonssida med en mängd adwords-länkar.

Så tar du reda på de vanligaste felstavningarna
Genom att använda Google Keyword Tool kan du testa olika sökord och felstavningar för att se hur många det är som söker på ett specifikt eller felstavat begrepp. Varje månad görs det till exempel 1600 sökningar på frasen “Internetworld” på svenska Google. Samma siffra för det felstavade “Internetword” är 16. Det är med andra ord inga stora mängder besökare som hamnar fel vid sökningen på just den frasen. Självklart bör du också använda ditt eget analysverktyg för sajten och se vilka sökfraser som ofta används för att nå din sajt.

Kanske hittar du ditt felstavade domännamn ihop med andra nyckelord som ändå gjort att besökaren hittat rätt. Det finns också verktyg som till exempel Name ISP:s tjänst där du kan söka fram felstavade varianter på olika domännamn. Det är en bra utgångspunkt för att få ett hum om vilka stavningsvariationer som kan finnas.

ww eller wwww?
För att ytterligare underlätta för besökarna är det en god idé att se över hur sajtens subdomäner är uppbyggda. Det är något som Mikael Lindström från Outrider uppmärksammar i en artikel på outrider.se. Vad händer till exempel om någon skriver in ww.dittforetag.se (det vill säga ett w för lite)? Genom att skapa subdomäner som till exempel w.dittforetag.se eller wwww.dittforetag.se och länka dessa direkt till originaldomänen slipper besökaren fastna på vägen till din sajt. I värsta fall kanske det verkar som att din sajt ligger nere om det enda som möter besökaren av ww.dittforetag.se är ett felmeddelande.

Tre snabba tips för din felstavningsstrategi
1. Analysera den egna trafiken samt använd verktyg som Google Keyword Tools för att förstå vilka ord och begrepp som används för att hitta till din sajt.
2. Gör en lista på vanliga felstavningar och prioritera vilka som används ofta. Bestäm vilka som är värda att registrera samt under hur många toppdomäner de bör finnas.
3. Se även över din struktur för subdomäner då felskrivningar av ww och wwww kan göra att besökaren inte kommer fram till din sajt.

Registrera varumärket innan domännamnet
“Cybersquatting innebär att man registrerar ett domännamn innehållandes eller bestående av en annans varumärke i hopp om att sedan sälja det till varumärkesinnehavaren, misskreditera denne eller på annat sätt slå mynt av varumärkesinnehavarens rättighet.
Därför bör man alltid registrera domännamn innan man lanserar en ny produkt på marknaden eller i samband med att man gör sin varumärkesansökan.”
Magnus Broman, Jurist på Dipcon AB, på PRVbloggen.se

“Jag anser att en viss mån av ”skyddsregistreringar” ligger i varje verksamhets intresse. Att då registrera dessa domänadresser ÄR varje verksamhets ansvar. På samma sätt som det ligger i verksamheters intresse att sätta upp vägvisare och skyltar till fysiska butiker och kontor, så att kunder hittar rätt.”
Peter Forsman, Registraransvarig på .SE, ur ett blogginlägg på Internetdagarna.se.
_____________________________________________________________
Hela det här inlägget/artikeln är publicerad i Internetworld nummer 4, 2012.

Relaterade inlägg:

Samma olika när Yahoo får ny vd

Det finns många sätt att beskriva Marissa Mayers nya uppdrag som vd för Yahoo.

  • ”Yahoo rekryterar från Googles innersta krets”
  • ”Googles toppchef ska stoppa Yahoos fall”
  • ”Hon är nyckelspelaren från Google som ska rädda Yahoo”
  • ”Silicon valley-veteranen som ska rädda Yahoo”
  • ”Google förlorar toppnamn till konkurrenten”

Hon var anställd nr 20 på Google, har tung erfarenhet samt är respekterad och har gott rykte om sig i Silicon Valley. När Svenska Dagbladet (via Aftonbladets Svd Näringsliv-ruta) rapporterar om händelsen blir vinkeln att hon är kvinna, gravid och liksom ”haft tur” som nu fått det här stora uppdraget. Nästan som att hon snubblade över det.

Aftonbladet.se beskriver rekryteringen av Marissa Mayer (under SvD Näringsliv-vinjetten).

Ja, hon är oerfaren i rollen som just vd, men att så tydligt sätta oerfaren och gravid i rubriceringen känns både trött och kvinnofientligt. Visst förstår jag logiken i klickjournalistiken. Rubrikerna måste dra kontrasterna till sin spets. Och vårt samhälle ser tyvärr ut så att gravida kvinnor sällan blir rekryterade till toppositioner inom näringslivet. Men ibland tänker jag att även kommersiella tidningar kan vilja kliva ur de djupa hjulspår som de redan rullat i sedan tidernas begynnelse. Men det kanske är för mycket begärt? Visst finns det långt värre exempel, men alla gräver vi och kritiserar saker som berör oss själva, i mitt fall webbranschen och mediebilden av den.

Annika Lidne spred en skärmdump från SvD:s sajt på Facebook idag. Det var så jag först blev uppmärksammad på hur vinklingen av nyheten såg ut. Frågan är hur det beskrivits om en 37-årig man fått jobbet? ”Unga stjärnan som ska rädda Yahoo” kanske?

SvD:s beskrivning av rekryteringen

Relaterade inlägg:

När webbläsaren blir operativsystemet

Trenden har varit tydlig i många år. Webbläsaren, oavsett vilken skärm du använder den på, blir huvudfönstret för vår digitala tillvaro. När du förr använde Photoshop, Excel eller Word som separata program tillåter snabbare uppkoppling och bättre webbverktyg att du löser samma uppgifter online, via webbläsarens gränssnitt. Jag tänkte på det idag när jag läste om lanseringen av Google och Legos samarbete kring Build – ett experimentprojekt till Google Chrome som gör att du kan bygga lego direkt i webbläsaren.

VentureBeat är lyriska och beskriver det som ”one of the coolest uses of modern browser tech we’ve yet seen”. Prova själv.

Bison LEGO i Google Chrome Build

Relaterade inlägg:

Driven av WordPress & Tema av Anders Norén