Bisonblog

Samhälle, internet, media

Tagg: fildelning

Från pionjärer till antihjältar

Hur gick det till när fildelningsrörelsen gick från att ha varit gräsrötternas kamp mot de onda jättarna till att numera föra en mer undanskymd tillvaro rent ideologiskt? Vilken plats har fildelning när intåget av kommersiella tjänster börjar hinna ikapp den enkelhet och tillgänglighet som ofta ansågs vara ett viktigt argument för att ladda ner illegalt framför att försöka hitta lagliga alternativ?

Illustration: Mikael Altemark (CC BY 2.0)

Det verkar som att etablissemanget till slut lyckats placera hacker- och fildelningsrörelsen i en rättshaveristiskt skamvrå med ett mer slutet och kommersiellt internet som följd.

Matilda Gustavsson skriver en intressant och bra text i Expressen om hur hacker- och fildelningsrörelsens frontfigurer gått från roller som rebeller till antihjältar med fängelsestraff och ekonomiska problem i kölvattnet.

Intressant är också Telecomix-grundaren och årets svensk 2011, Christopher Kullenbergs, syn på hur det fria nätet behöver en politisk ytterrock för att accepteras.

”I dag hyllas ett fritt internet så länge det är insvept i ett narrativ, säger forskaren och nätaktivisten Christopher Kullenberg och exemplifierar med den arabiska våren, då sociala medier organiserade protester. Till och med hackare inom den notoriskt nihilistiska Anonymouskulturen visade politisk vilja. Sverige satsar också allt fler biståndsmiljoner på nätaktivism.”

Expressen: Anakata kan aldrig bli mer än en antihjälte

Jag har skrivit om de här frågorna hyfsat regelbundet här på bisonblog. Här är några läsvärda inlägg som även visar hur debatten gått under de senaste åren.

”Vi har skickat dem i fängelse för medhjälp till våra egna brott” (2009)
Det finns inget bättre än när det vänder (2012)
Vad händer när filmbolagen faller? (2011)
”Peter Sunde från Piratebay kan bli fildelningens Che Guevara” (2009)

Relaterade inlägg:

Det finns inget bättre än när det vänder

I maj 2008 medverkade jag i SVT Nöjesnytts serie om framtidens musikkonsumtion (jag bloggade om det här och skrev en artikel i Fokus på ett liknande tema där IFPI, EMI Music och Spotify uttalar sig). I samma avsnitt i SVT:s serie intervjuades Universals svenska vd Per Sundin. Han konstaterade då att ”Du som konsument ska betala. Inget i vårt samhälle är gratis”.

Det var under den här perioden som begrepp som freemium (färre premiumanvändare finansierar fler gratisanvändare) började florera och trots att de stora skivbolagen faktiskt hoppat på Spotifytåget tror jag fortfarande inte att branschen då var helt övertygad om det skifte de dels redan varit med om, men också stod inför.

The tipping point

The Tipping Point, Kulturhuset Stockholm

Nu har det gått fyra år. Per Sundin är fortfarande vd för Universal, och kanske håller hans uttalande än idag, dock med ett lite annorlunda tonfall månne. När jag läser Jan Gradvalls beskrivning av paneldebatten på Mediedagarna i Göteborg för en tid sedan får jag dock intrycket att de fyra stora bolagen (snart kanske bara tre) ser lite annorlunda på marknaden nu än för fyra år sedan. Vid debatten närvarande ledare från de dominerande skivbolagen tillsammans med Spotify och Wimp. Jan Gradvall återger en kommentar från Per Sundin under debatten:

”Vi har gått från acquistion till subscription, från att äga till att ha tillgång till. Från en dollar-business till en nickel & dime-business. Skivbolagens roll har helt förändrats. Nu handlar det om ta hand om och fördela alla mikrotransaktioner.”

Tänk att presentera ovanstående citat för en skivbolags-vd i slutet av 1990-talet. Internet har förändrat allt, svept bort en marknad men också skapat en ny och på många sätt annorlunda variant. Både mindre och större beroende på hur man räknar. Musik har blivit en tjänst från att ha varit en produkt, dessutom möjlig att tjäna pengar på. Detta från landet som gav världen The Pirate Bay.

Jan Gradvall beskriver hur det vände när skivbolagen började omfamna den tekniska förändringen snarare än att motarbeta den (surprise!). Och nu undrar resten av världen hur vi gjorde. Hur skapade vi The tipping point.

”Alla kunde tvärtom vittna om hur utländska kollegor nu kommer till dem med frågor om hur Sverige burit sig åt för att få högst digital omsättning per invånare i världen. Det korta svaret: Spotify. Även om Spotify är en endast tre år gammal tjänst, med flera brister, så är intäkterna i Sverige redan uppe i sådana nivåer att de största artisterna, som till exempel Veronica Maggio, i fjol drog in lika mycket pengar från streamad musik som från försäljning.”

Relaterade inlägg:

Tänk om Ica var ett filmbolag

”Förra året snattade svenskarna för 6,4 miljarder kronor i butiker. Globalt kom snattandet upp i den ansenliga summan av 839 miljarder kronor, och snatteriet ökar dessutom. Man räknar med att det här svinnet kostar varje enskild svensk nästan 800 kronor i höjda butikspriser och andra kostnader. Samtidigt har den inhemska filmindustrin i Sverige en årlig omsättning på knappt en tiondel av summan som man snattar för i landet. […] Annars är mitt råd att Ica och Konsum kräver inflytande över lagstiftningen, kanske driver igenom villkorliga domar eller till och med fängelsestraff även för mindre snatterier. I avskräckande syfte.”

ur en krönika av Daniel Åhlin i Techworld: När ska Ica starta anti-snatteri-byrån?. Läs den.

 

Relaterade inlägg:

Så enkelt registrerar du ett trossamfund i Sverige

Nyheten om att Kopimistsamfundet blivit registrerade som ett religiöst samfund hos Kammarkollegiet har spridits världen över. Enligt kopimisterna är information heligt. De säger att information har ett värde, både i sig själv och i sitt innehåll, och att detta värde ökar genom kopiering. Samfundets motto är ”kopiera, och sprid”. Svenska medier har rapporterat det här med en ibland skämtsam ton, men också ställt följfrågor kring kopplingen till piratrörelsen, då ordförande Gustav Nipe även är förbundsordförande i Ung Pirat.

Utländska medier har också uppmärksammat händelsen. Hos Mashable heter det att ”The recognition of the Church of Kopimism is the latest success for Europeans fighting for a free and open Internet”. Rubriken hos brittiska BBC är ”Sweden recognises new file-sharing religion Kopimism”.

Men vad krävs det egentligen för att bli registrerat som religiöst samfund i Sverige? Inte så jättemycket visar det sig. Stadgar, styrelse och ett unikt namn på samfundet verkar i princip vara det enda som behövs, plus att man ska anordna någon form av gudstjänster. För Alltid Nyheters räkning intervjuade jag igår juristen Bertil Kallner på Kammarkollegiet som förklarade hur processen går till. Han berättade att det förekommit att gymnasieföreningar och studenter registrerat trossamfund mest på skoj, och att de ”utnyttjat” reglerna, just för att det är relativt enkelt att få igenom en registrering. ”Det räcker i princip att det är två personer som vill göra något gemensamt”.

Lyssna:

Gustav Nipe säger i en intervju med P4 Extra att Kopimistsamfundet hållit på i lite över ett år med att försöka få sin religion godkänd och skickat in flera ansökningar för att Kammarkollegiet skulle ”ge med sig”.

Relaterade inlägg:

Driven av WordPress & Tema av Anders Norén