Bisonblog

Samhälle, internet, media

Tagg: Expressen

Redaktionsrevolter, algoritmskola och analys av sd-väljarnas stöd

Algoritmer som premierar extrema åsikter och den verkliga orsaken till att sd-politiker kan bete sig som hur som helst. Söndagslänkarna är tillbaka och veckans utgåva fortsätter domineras av metoo-rörelsens kraft.

Söndagslänkarna. Varje söndag publicerar jag några av de länkar jag samlat på mig under den senaste veckan.Vill du ha ett automatiskt mail i din inbox med inläggen kan du registrera dig här.

Anna Loverus

Därför ska du inte ta debatten med rasisterna på Facebook

Anna Loverus fortsätter analysera och tolka algoritmernas påverkan på hur vi kommunicerar.

Med ett val runt hörnet och polarisering som en identifierad samhällsutmaning är det många som funderar på hur man kan bidra till ett bättre debattklimat på nätet. Här är några konkreta förslag på vad du kan göra, och vad du borde undvika.

Resumé | Jennifer Wegerup

Knäckt av kollegorna – så skapas kulturen som kränker kvinnor

Jennifer Wegerups text är kanske en av de mest drabbande skildringarna inifrån mediebranschens arbetsplatser i kölvattnet av #metoo-rörelsen. Det fanns och finns helt fantastiska journalister och medarbetare på Aftonbladet. Det som har pågått under hösten är ett (en?) katarsis. En kris med många lager, men mitt i allt – en möjlighet att hitta en bättre väg framåt.

Expressen | Thomas Mattsson

Kärleksförklaring till Aftonbladet

Expressens chefredaktör Thomas Mattsson skriver en väldigt lång text om Aftonbladets historia av konflikter, rapporteringen som ofta legat i absolut framkant och rollen som innovationshus för både journalistik och redaktionella processer. Mattsson namnger i princip alla utpekade profiler, ger sin analys av ”spelet” bakom kulisserna och ger ett antal scenarion inför framtiden. Om det verkligen är en kärleksförklaring går att ifrågasätta, men läsvärt är det.

TPM | Josh Marshall

There’s a Digital Media Crash. But No One Will Say It

”The big picture is that Problem #1 (too many publications) and Problem #2 (platform monopolies) have catalyzed together to create Problem #3 (investors realize they were investing in a mirage and don’t want to invest any more). Each is compounding each other and leading to something like the crash effect you see in other bubbles.”

Hyttfors.com | Stefan Hyttfors

Bitcoin – once in a lifetime

Stefan Hyttfors skriver att vi kanske borde se kryptovalutor som ”the internet of money”, och precis som att e-mail var en av de första grejerna vi kunde göra på internet, så betyder inte etableringen av blockchain-tekniken och kryptovalutorna att det är det enda vi kommer använda det till.

”many think of Bitcoin as digital money, and therefore all discussions are focused on exchange rates to determine value. The currency is extremely volatile since it is an extremely immature and small currency compared to any state (fiat) currency. But Bitcoin might be so much more than internet money; maybe we need to think of it as the internet of money. In that case, currency is just the first application, like e-mail was the first application of the internet.”

Novus | Torbjörn Sjöström

Novusundersökning, SD väljaren

Torbjörn Sjöström, vd för Novus, skriver en analys kring de senaste opinionssiffrorna för de svenska riksdagspartierna och fokuserar på väljarna som stödjer Sverigedemokraterna. Hur ser motiven ut bakom stödet och hur kommer det sig att sd:s politiker tycks kunna bete sig hur vidrigt som helst utan någon synbar effekt i förtroendesiffrorna?

”Många som sympatiserar med SD ser det som en tydlig signal till omvärlden att något är fel, man går till den som erkänner problemen, förhoppningsvis stoppar den negativa utvecklingen, drar i nödbromsen. Däremot är det inte säkert att man förväntar sig lösningar. Det räcker att de erkänner problemen. Detta är också förklaringen till varför SDs sympatisörer upplevs vara helt opåverkade av kriser inom partiet. Man röstar inte på dem för att de är rumsrena, tvärtom, man röstar på dem för att de är de enda som erkänner problemen i samhället. Sverigedemokraterna ”säger som det är”.”

Sara Hernandez

Revolutionen i #metoo byggs på sociala kanaler

”Sociala medier har också gett oss kraften att organisera oss. På rekordtid har tiotals (kanske hundratals) grupper bildats för alla olika typer av branscher, men även för skolelever, brukare och människor utan specifik yrkesmässig tillhörighet. Och vi har kunnat organisera oss, diskutera, skriva på uppropslistor och dela våra historier.”

Dagens Media

Därför​ ​hade​ ​#metoo​ ​aldrig​ ​kunnat​ ​bli​ ​så​ ​stort​ ​utan sociala​ ​medier

Intressant 15-minuterspodd från Dagens Media där KIT:s marknadschef Jonna Ekman gästar.

”Medan​ ​det​ ​är​ ​relevant​ ​att​ ​veta​ ​hur​ ​man​ ​distribuerar​ ​innehåll​ ​på​ ​ett​ ​bra​ ​sätt​ ​kommer​ ​det​ ​aldrig kunna​ ​väga​ ​upp​ ​den​ ​effekt​ ​som​ ​bra​ ​innehåll​ ​har.​ ​Om​ ​en​ ​begåvad​ ​distributör​ ​kan​ ​höja effekten​ ​tio​ ​gånger​ ​kan​ ​kvalitén​ ​på​ ​innehållet​ ​höja​ ​effekten​ ​tusen​ ​gånger.”

Beatly | Isabelle Ljungqvist

Micro-influencers

Många inlägg om hur man ska räkna på influencer marketing som medieinvestering har publicerats senaste året. Isabelle Ljungqvist, en av grundarna bakom influencer-plattformen Beatly drar en lans för micro-influencern och förklarar varför den som letar stor och bred räckvidd ofta är fel ute om den lägger sina pengar på influencer-samarbeten.

MEDIUM | James Bridle

Something is wrong on the internet

”Someone or something or some combination of people and things is using YouTube to systematically frighten, traumatise, and abuse children, automatically and at scale, and it forces me to question my own beliefs about the internet, at every level.”

Foto överst: Ralf Roletschek / roletschek.at

Relaterade inlägg:

Fredrik Wass – Söndagslänkarna

Bästa tipsen för dig som föreläser, myten om filterbubblan och diskussion om pressetiken

Det har varit en intensiv vecka nyhetsmässigt. Även den som följer diskussioner om mediebranschens utveckling och digitaliseringens konsekvenser har haft fullt upp att hänga med. Därför har jag gjort mitt bästa för  att samla läs-, lyssnings- och sebart innehåll i Söndagslänkarna. Hör gärna av dig med feedback.

Söndagslänkarna. Varje söndag publicerar jag några av de länkar jag samlat på mig under den senaste veckan.Vill du ha ett automatiskt mail i din inbox med inläggen kan du registrera dig här.


Elin Häggberg | Teknifik

Om att föreläsa

Finns det någon som skriver bättre guider och tipsinlägg än Elin Häggberg aka Teknifik? Antagligen inte. Nu har hon skrivit långt och matigt om hur hon förbereder och genomför sina föreläsningsuppdrag. Jag har föreläst mot betalning mer eller mindre regelbundet sedan 2005 men känner mig som en total rookie när jag läser hennes inlägg.

”När jag föreläser får jag göra precis detta och jag trivs så himla bra med att göra det! Därför tänkte jag idag dela med mig lite av hur jag lägger upp det kring mina föreläsningar och hur jag försöker mota nervositeten i grind.”

SVT | Marit Sundberg

FOI: Därför lockas män till svenska hatsajter

”Totalförsvarets forskningsinstitut har granskat svenska invandrings- och främlingsfientliga sajter.
Artiklarna och kommentarsfälten på Avpixlat – som numera heter Samhällsnytt – domineras nästan fullständigt av män. Samtidigt framställs kvinnor antingen som offer, förrädare eller ideal i radikalnationalistiska miljöer som Nordfront.
– Det handlar mycket om makt, säger forskaren Nazar Akrami.”

Breakit | Erik Wisterberg

Efter Breakits frågor – Wolt bryter med brottsmisstänkte företagaren

Breakit går från klarhet till klarhet när de fortsätter sätta ”gigekonomins” aktörer under press. Det finns så många fantastiskt bra saker med de nya innovativa (ofta globala) tjänsterna som växer fram i digitaliseringens tidevarv.Samtidigt finns exempel på åratal, ja decennier, av kamp för anständiga arbetsvillkor och löntagarens position gentemot arbetsgivare, går om intet.

”För att slippa ha egna anställda, och således ett formellt arbetsgivaransvar, har mat-apparna Uber Eats och Wolt valt samma upplägg. De har anlitat mellanhänder som i sin tur anställer de hundratals cykelbud som vi ser på Stockholms gator. Breakit kan i dag avslöja att Evolveras, det företag som Wolt anlitat för att agera arbetsgivare åt sina cykelbud, har grundats och drivits av en man misstänkt för grov ekonomisk brottslighet.”

Kwasbeb.se | Jack Werner

Ny rapport: Journalistiken och felaktigheterna sitter i samma båt

Jack Werner har skrivit en rapport om felaktigheter på internet och hur de kan motarbetas, på uppdrag av Fojo. I ett inlägg summerar han de viktigaste bitarna av innehåll och uppmanar till att komma med feedback.

”Rapporten som jag och Fojo publicerat kan läsas här, och den utmynnar i att Fojo föreslår ett svenskt kunskapscentrum för faktagranskning motsvarande Poynters International Fact-Checking Network. Ett sådant projekt skulle jag också vara mer eller mindre inblandad i. Jag hör hjärtans gärna era tankar om det, eller om rapporten och dess idéer i stort.”

Forskning & Framsteg | Henrik Höjer

Forskare: Filterbubblan är en myt

För den som följt internetdebatten senaste åren är det här inga nyheter, men det tål att upprepas. Och det görs i en artikel i Forskning & Framsteg där flera medieforskare får komma till tals, bland annat Annika Bergström vid SOM-institutet, Göteborgs universitet. Människan söker sig till sammanhang som bekräftar en attityd eller inställning som den redan har.

”Om det skulle finnas filterbubblor idag så har de nog alltid funnits. Men det finns ingen forskning som tyder på att vi skulle vara mer benägna att idag omge oss med åsikter som bekräftar oss eller våra åsikter. Vi har alltid valt vänner, sammanhang och aktiviteter som bekräftat oss. Och morgontidningar, för den delen, säger hon.”

Dagens Nyheter | Johan Croneman

Johan Croneman: Varför måste även äkta glädje regisseras?

Inte bara jag störde mig på den till synes ”spontana” stormningen av Kanal 5:s programledar-desk direkt efter Sverige-Italien-matchen i veckan. Att spelarna skulle ha sönder desken var enligt uppgift planerat sedan innan, vilket kanske också förklarar sändningspersonalens till synes oberörda reaktion när de snabbt plockade ihop bitarna och fortsatte sändningen.

Gizmodo | Kashmir Hill

How Facebook Figures Out Everyone You’ve Ever Met

”Shadow contact information has been a known feature of Facebook for a few years now. But most users remain unaware of its reach and power. Because shadow-profile connections happen inside Facebook’s algorithmic black box, people can’t see how deep the data-mining of their lives truly is, until an uncanny recommendation pops up.”

Resumé insikt debatt | Johan Såthe m.fl.

Är pressetiken passé efter #meeto?

Branschtidningen Resumé gör många bra saker, och nyligen vann de även pris på Tidskriftsgalan för Årets omgörning. En ny grej är deras debattprogram inom ramen för Resumé Insikt. Programmet publiceras även på Youtube och veckans panel bestod av Åsa Linderborg, kulturchef Aftonbladet, Martin Ahlquist, politikchef Expressen, Andreas Ericson, chef för Timbro Medieinstitut. Programledare är Johan Såthe chefredaktör Resumé. En sevärd diskussion.

”Jag tycker att den här Metoo-kampanjen har skapat en slags masspsykos, visserligen i ett gott syfte. Pressetiken har luckrats upp på ett sätt som vi inte har sett tidigare. Att tidningar hamnar i så olika publiceringsbeslut visar ju bara att pressetiken inte har varit tillräckligt manifest diskuterad, både internt och externt.
– Det är väldigt svårt för varje respektive chefredaktör och ansvarige utgivare att förklara sina publiceringsbeslut skulle jag säga. Det är oerhört förvirrande för tittare, lyssnare och läsare.” säger Åsa Linderborg i programmet.

Relaterade inlägg:

Klickoptimering vs läsarvärde

Den här skärmdumpen från min mobiltelefon fick många kommentarer och likes när jag la upp den på Facebook och Instagram tidigare idag. Jag beskrev den som ”skillnaden mellan klickvärde och läsarvärde”.

Nobelpriset Aftonbladet och Expressen

Det uppstod även en diskussion kring vad som egentligen är läsarvärde och någon hävdade att den tidning som drar in flest besökare och kan överleva står för ett högre läsarvärde, en koppling som känns minst sagt tvivelaktig. Dock tycker jag inte den här bilden säger så mycket om just Aftonbladet och Expressen som konkurrenter. Det skulle lika gärna kunna varit Expressen som stod för den mer kortfattade (och klickvänliga) rubriken. Låt den som aldrig klickoptimerat en rubrik kasta den första stenen liksom. Däremot blev det för mig ett väldigt tydligt exempel på hur det faktiskt fungerar i praktiken när ett mediehus vill driva trafik till den egna sajten. Och så länge annonsaffären ser ut som den gör är det en naturlig konsekvens.

Samtidigt finns det inget som ger lika många klick som raka och stora nyheter eller egna granskningar och avslöjanden. Det är när icke-nyheter sminkas upp för att skapa ett falskt intresse som jag tror att läsare känner sig både besvikna och lurade. En stor nyhet kräver inga tillspetsade rubriker, men en nyhetssajt måste ju överleva även de dagar det inte händer lika mycket och tjänar såklart på att driva så mycket trafik som möjligt. En intressant aspekt är dock ration mellan återkommande och nya besökare för de stora nyhetssajterna, något jag inte har koll på.

Även på Twitter går det att se hur många nyhetskällors inlägg är optimerade för att vi ska vilja klicka på länkar, snarare än att få all information på en gång. Själv roar jag mig med att följa twitterkontot Nyhetsspoilers som twittrar ut ”svaret” ihop med ursprungstweeten från många olika nyhetskällor. Se nedan för exempel.

Nyhetsspoilers

Relaterade inlägg:

Från pionjärer till antihjältar

Hur gick det till när fildelningsrörelsen gick från att ha varit gräsrötternas kamp mot de onda jättarna till att numera föra en mer undanskymd tillvaro rent ideologiskt? Vilken plats har fildelning när intåget av kommersiella tjänster börjar hinna ikapp den enkelhet och tillgänglighet som ofta ansågs vara ett viktigt argument för att ladda ner illegalt framför att försöka hitta lagliga alternativ?

Illustration: Mikael Altemark (CC BY 2.0)

Det verkar som att etablissemanget till slut lyckats placera hacker- och fildelningsrörelsen i en rättshaveristiskt skamvrå med ett mer slutet och kommersiellt internet som följd.

Matilda Gustavsson skriver en intressant och bra text i Expressen om hur hacker- och fildelningsrörelsens frontfigurer gått från roller som rebeller till antihjältar med fängelsestraff och ekonomiska problem i kölvattnet.

Intressant är också Telecomix-grundaren och årets svensk 2011, Christopher Kullenbergs, syn på hur det fria nätet behöver en politisk ytterrock för att accepteras.

”I dag hyllas ett fritt internet så länge det är insvept i ett narrativ, säger forskaren och nätaktivisten Christopher Kullenberg och exemplifierar med den arabiska våren, då sociala medier organiserade protester. Till och med hackare inom den notoriskt nihilistiska Anonymouskulturen visade politisk vilja. Sverige satsar också allt fler biståndsmiljoner på nätaktivism.”

Expressen: Anakata kan aldrig bli mer än en antihjälte

Jag har skrivit om de här frågorna hyfsat regelbundet här på bisonblog. Här är några läsvärda inlägg som även visar hur debatten gått under de senaste åren.

”Vi har skickat dem i fängelse för medhjälp till våra egna brott” (2009)
Det finns inget bättre än när det vänder (2012)
Vad händer när filmbolagen faller? (2011)
”Peter Sunde från Piratebay kan bli fildelningens Che Guevara” (2009)

Relaterade inlägg:

Journalistikens framtid? – It’s complicated

Medieföretag och pengar

Live Sketchnote från Björn Jefferys session på SSWC, av Emilia Blom

När tv:n kom sa man att vi skulle sluta titta på bio. När videoapparaten kom sa man att vi skulle sluta titta på bio. När hemmabion kom sa man att vi skulle sluta titta på bio. Men varför var 2010 det mest lönsamma året någonsin för SF-biograferna? Var det inte tänkt att fildelning och internet skulle paja affärsmodellen kring biobesöket en gång för alla? Tydligen inte.

Ovanstående fakta och fler exempel på myter och sanningar om medieformat och lönsamhet presenterade Björn Jeffery under helgens Sweden Social Web Camp. Just Björns session var en av de jag uppskattade mest, kanske för att webb- och entreprenörsvärlden är fylld av föreställningar och fördomar om det gamla medielandskapet, ibland överdrivna och ibland totalt missvisande. Samtidigt är det ingen tvekan om vilket håll utvecklingen går med sjunkande upplagor för merparten av de svenska tidningshusen.

Björn Jeffery belyste på ett bra sätt hur dagens mediebolag tjänar sina pengar och gav dessutom konkreta siffror på några av de större dagstidningarna och magasinens intäkter och vinstmarginaler. För en publik bestående av nätnördar, entreprenörer och sociala medier-anhängare kanske det var en smula nedslående att höra att bara 5 procent av Dagens Nyheters intäkter kommer från webben och att DN, Aftonbladet och Expressen fortfarande gör miljonvinster på den traditionella pappersprodukten. Och även Pontus Schultz utveckling av Veckans Affärers intäktskällor i form av event- och sponsringsverksamhet är något som pekar på nyttan av ett starkt journalistiskt varumärke, ofta i pappersform, för att driva intäkter från kringverksamhet. Detta är något jag har konkret erfarenhet från efter min tid på Greentech Media i San Francisco, ett mediebolag med tre intäktsben (events, research/rapporter och redaktionell sajt).

Även Expressens chefredaktör Thomas Mattsson följde Björn Jefferys session via en Bambuser-sändning och kunde konstatera:

…för oss som söker finansiering för journalistik, oavsett om det handlar om reportageuppdrag till Afghanistan och Libyen eller bevakningen av schlager-SM och fotbollsallsvenskan, är det i sak irrelevant varifrån pengarna kommer så länge som den journalistiska integriteten kan bibehållas. […] Aldrig nog så framgångsrika digitala innehållssatsningar, och hit räknar jag alla från Wall Street Journal och Financial Times även om de inte alls är jämförbara med svenska dagstidningars förutsättningar, är fortfarande beroende av de tryckta editionerna. Inte bara för räckvidd, annons- och prenumerationsintäkter utan också för att printeditionerna fortfarande bygger varumärken som resten av affären är beroende av.

Björn beskrev även hur den amerikanska tidningsbranschen påverkat strategin kring de nya magasinsapparna för iPad och hur det kan komma sig att en svensk e-bok är dyrare än en fysisk pocketbok samt det faktum att e-boksförsäljningen i Sverige är extremt blygsam än så länge.. Den dubbla momsen för svenska appmakare är också en faktor som påverkar prisbilden för e-boksförsäljningen. Kolla gärna in klippen från Björns föreläsning. Här ovanför ser du Emilias sketchnote från samma föreläsning. Jag gillar verkligen det sättet att sammanfatta en föreläsning eller diskussion på och hoppas att fler börjar göra liknande illustrationer framöver.

Under SSWC var jag på ett gäng intressanta sessioner om bland annat konvertering inom e-handeln, arbetsprocessen hos en gaming studio, mötesdesign/möteskultur, storytelling och mycket annat. Men det får komma i ett annat inlägg.

Relaterade inlägg:

Driven av WordPress & Tema av Anders Norén