Bisonblog

Samhälle, internet, media

Tagg: aftonbladet (Sida 4 av 4)

Journalistikens framtid? – It’s complicated

Medieföretag och pengar

Live Sketchnote från Björn Jefferys session på SSWC, av Emilia Blom

När tv:n kom sa man att vi skulle sluta titta på bio. När videoapparaten kom sa man att vi skulle sluta titta på bio. När hemmabion kom sa man att vi skulle sluta titta på bio. Men varför var 2010 det mest lönsamma året någonsin för SF-biograferna? Var det inte tänkt att fildelning och internet skulle paja affärsmodellen kring biobesöket en gång för alla? Tydligen inte.

Ovanstående fakta och fler exempel på myter och sanningar om medieformat och lönsamhet presenterade Björn Jeffery under helgens Sweden Social Web Camp. Just Björns session var en av de jag uppskattade mest, kanske för att webb- och entreprenörsvärlden är fylld av föreställningar och fördomar om det gamla medielandskapet, ibland överdrivna och ibland totalt missvisande. Samtidigt är det ingen tvekan om vilket håll utvecklingen går med sjunkande upplagor för merparten av de svenska tidningshusen.

Björn Jeffery belyste på ett bra sätt hur dagens mediebolag tjänar sina pengar och gav dessutom konkreta siffror på några av de större dagstidningarna och magasinens intäkter och vinstmarginaler. För en publik bestående av nätnördar, entreprenörer och sociala medier-anhängare kanske det var en smula nedslående att höra att bara 5 procent av Dagens Nyheters intäkter kommer från webben och att DN, Aftonbladet och Expressen fortfarande gör miljonvinster på den traditionella pappersprodukten. Och även Pontus Schultz utveckling av Veckans Affärers intäktskällor i form av event- och sponsringsverksamhet är något som pekar på nyttan av ett starkt journalistiskt varumärke, ofta i pappersform, för att driva intäkter från kringverksamhet. Detta är något jag har konkret erfarenhet från efter min tid på Greentech Media i San Francisco, ett mediebolag med tre intäktsben (events, research/rapporter och redaktionell sajt).

Även Expressens chefredaktör Thomas Mattsson följde Björn Jefferys session via en Bambuser-sändning och kunde konstatera:

…för oss som söker finansiering för journalistik, oavsett om det handlar om reportageuppdrag till Afghanistan och Libyen eller bevakningen av schlager-SM och fotbollsallsvenskan, är det i sak irrelevant varifrån pengarna kommer så länge som den journalistiska integriteten kan bibehållas. […] Aldrig nog så framgångsrika digitala innehållssatsningar, och hit räknar jag alla från Wall Street Journal och Financial Times även om de inte alls är jämförbara med svenska dagstidningars förutsättningar, är fortfarande beroende av de tryckta editionerna. Inte bara för räckvidd, annons- och prenumerationsintäkter utan också för att printeditionerna fortfarande bygger varumärken som resten av affären är beroende av.

Björn beskrev även hur den amerikanska tidningsbranschen påverkat strategin kring de nya magasinsapparna för iPad och hur det kan komma sig att en svensk e-bok är dyrare än en fysisk pocketbok samt det faktum att e-boksförsäljningen i Sverige är extremt blygsam än så länge.. Den dubbla momsen för svenska appmakare är också en faktor som påverkar prisbilden för e-boksförsäljningen. Kolla gärna in klippen från Björns föreläsning. Här ovanför ser du Emilias sketchnote från samma föreläsning. Jag gillar verkligen det sättet att sammanfatta en föreläsning eller diskussion på och hoppas att fler börjar göra liknande illustrationer framöver.

Under SSWC var jag på ett gäng intressanta sessioner om bland annat konvertering inom e-handeln, arbetsprocessen hos en gaming studio, mötesdesign/möteskultur, storytelling och mycket annat. Men det får komma i ett annat inlägg.

Relaterade inlägg:

Det var en gång ett medielandskap

De traditionella medierna var ursprungligen en finne i röven på överheten. En folkets röst mot etablissemanget. I bästa fall en tredje statsmakt, satt att bevaka och granska, belysa och avslöja. Helt enkelt en oberoende kontrollinstans för att hålla koll på staten och näringslivet.

När jag läser skriverierna om Wikileaks, hur sajten motarbetats från både stat (främst USA) och näringslivet (till exempel Paypal, Amazon och Visa) blir liknelsen med 1800-talets födelse av den moderna pressen tydligt. Och när Wikileaks tvingas bort från både domäner och serverutrymmen, bara för att uppstå som speglade kloner i hundratal, blir närheten till Lars Johan Hiertas utgivning av Aftonbladet i mitten av 1800-talet nästan kusligt lik.

”Så småningom försökte kungen att dra in tidningen, men Hierta var förberedd och hade i förväg utfärdat nya utgivningsbevis för andra utgivare än han själv. Han bytte namn till ”Det nya Aftonbladet”, ”Det andra… Det tredje…” osv. När han sålde Aftonbladet 1851 hade han ändrat titeln tjugosex gånger.”

Jag tänker också på Clay Shirky och hans teser om det paradigmskifte vi är inne i just nu. Hur vi kommer att titta tillbaka på tiden vi lever i och konstatera att det var en tid av sönderfall. Jag talade med honom för en intervju jag gjorde till Veckans Affärer och minns särskilt hans beskrivning av förändringens tid.

”Förändringen till det nya blir långsam. Det tog 150 år för tryckpressen att etableras, men jag tror att folk kommer att titta tillbaka på vår tid och tänka ’det var då det gamla började vittra sönder’. Musikindustrin föll. Tidningsbranschen föll. Definitionen av en journalist förändrades.”

Jag är ledsen folk, but this one’s gonna be ugly. Jag tror att vi är på väg in i en konfliktfylld era av uppgörelser. Och det är tyvärr inte de stora mediebolagen som kommer att hålla folket i handen när de stora striderna om integritet och yttrandefrihet utspelas. Det jobbet får vi göra själva, dock med mediebolagens goda minne. Here comes everybody.

The revolution will take the stairs

Bild: Driek (under CC-licens)

Relaterade inlägg:

Sida 4 av 4

Driven av WordPress & Tema av Anders Norén