Bisonblog

Samhälle, internet, media

Sökresultat: "visste du inte" (Sida 1 av 5)

9 inlägg du inte visste fanns men gärna skulle vilja läsa innan jul

facebook-like

Det händer saker på min andra blogg om du inte visste det. Här kommer några tips ur senaste veckornas produktion:

Relaterade inlägg:

Du får inga ryggdunkningar av att försvara demokratin

Det oroar mig mycket att jag nu även i min bekantskapskrets, från politiskt intresserade, börja se tecken på normaliseringen av rasismen. Människor som själva jobbar med media men som klagar på ”den stora konspirationen”. Människor som tidigare identifierat sig som sosse, liberal eller moderat, men som nu lyfter fram sd:s perspektiv, intressen och politiker utan att blinka. Människor vars behov av tillhörighet verkar större än behovet av demokrati och källkritik.

När jag var liten läste vi om Tyskland och de två världskrigen. Jag minns min otroliga fövåning över hur vanliga människor kunde gå med på allt hemskt nazisterna gjorde. Det kändes… orealistiskt, i brist på ett bättre ord. Det är först under senare år jag insett hur naiv mina känsla var. Hur lite jag visste om hur människors åsikter och tankegods utvecklas och påverkas.

Jag vet inte när mitt uppvaknande skedde. Kanske var det när jag själv arbetade med att påverka människors attityder i Afghanistan. Eller så var det när jag arbetade som journalist och mina texter fick vingar. Eller också var det när de kommunikationsstrategier jag varit inblandad i att ta fram, fick effekter hos olika målgrupper.

Det är så enkelt att underblåsa den mörka skuggan vi alla har inom oss. Varje dag måste jag tänka aktivt på hur jag väljer att tolka min omvärld. Den enda, och jag menar enda, likheten mellan mig och en faktablind anhängare av extremhögerns världsbild, är att vi båda gärna ifrågasätter etablerade sanningar. Problemet är att Sveriges etablerade sanning just nu börjar få likheter med Sd:s ihopljugna propaganda, snarare än en statistik- och vetenskapsförankrad bild av verkligheten.

Det är en sorg att se den här utvecklingen, men jag ser också många som vågar höja rösten och stå för demokratiska värderingar, i en tid när du inte får några pluspoäng eller ryggdunkningar för det, utan snarare dränks av digitala och ibland fysiska hatattacker.

Vi är värda så mycket mer än det som nu händer.

Det anser många.
Och jag.

Relaterade inlägg:

Gästblogg: 3 tips för att följa upp statistiken i Google Analytics

Gästbloggaren Jesper Åström

Gästbloggaren Jesper Åström

Jesper Åström har en bred kommunikationsbakgrund från både webb- och byråvärlden och deltar i Blogg100 genom att skriva 100 gästinlägg hos andra bloggar. Det är ett roligt initiativ och väldigt hög nivå på inläggen hittills. Joakim Jardenberg gjorde en videointervju med Jesper bara häromdagen där han berättar mer om utmaningarna med att gästblogga.

När jag läste om Jespers upplägg funderade jag på vad jag skulle vilja veta mer om och vad jag själv är ganska dålig på att skriva om.

Mätbarhet i allmänhet och Google Analytics i synnerhet känns som en svaghet hos mig så jag frågade Jesper om han kunde skriva ”något som kretsar kring mätbarhet i någon form, vanliga misstag eller , det visste du inte om google analytics”. Här är resultatet. Tack Jesper för ett matigt och bra inlägg.

GÄSTINLÄGG av JESPER ÅSTRÖM:

Analytics är en av flera användbara produkter från Google som är gratis för de allra flesta användarna. Den här posten syftar till att ge dig insikt i hur du med hjälp av tre lite halvgömda rapporter kan använda din Analytics-installation för att förbättra ditt innehåll och följa upp leads baserat på den data du samlar in.

1. Goals/Mål
Den första möjligheten är att sätta mål. Det kanske låter banalt, men jag har
sett otaliga Analytics-installationer där det struntats i att implementera de
målsättningar som finns med webbplatsen.

Mål sätter du på de aktiviteter som är gynnsamma för din affär eller webbplats.
Varje mål har ett värde som du har gett till det. Exempel på mål kan vara att en
användare skriver upp sig på ditt nyhetsbrev, att den prenumererar på din RSS,
att den köper en produkt av dig eller kort och gott att hen klickar på en knapp.

Ett annat exempel på ett mål kan vara ett besök på en viss sida. Har du
en ”kontakta mig”-sida kan det vara intressant att sätta ett värde på den sidan
och därigenom försöka optimera så att så många användare som möjligt besöker
den.

När du nått maximalt inflöde (eller när du är nöjd) av användare till den sidan
kan det vara intressant att sätta ett mål på hur många som faktiskt kontaktar dig.
Det gör du enkelt genom att sätta upp ett mål i ”kontakta mig”-länken eller på
den tacksida som visas när en användare fyllt i ett kontaktformulär. Du kan till
och med sätta ett mål på knappen som skickar själva formuläret.

Tillslut har du satt upp delmål längst ett helt säljflöde vilket gör att du kan följa
trafiken från att den kommer in på sidan till att den slutligen gör det du vill att
den ska göra. Det innebär att du enkelt kan hitta dina flaskhalsar, korrigera dem
och se till så att användarna gör det du vill i en högre utsträckning.

Det handlar självklart inte om tvång. Genom att mäta och följa upp dina mål i
Google Analytics får du en bättre webbplats som fler användare kan ta till sig
och upplever som bra. Det är med andra ord en grymt bra utgångspunkt när du
påbörjar ditt optimeringsarbete. Såhär sätter du upp mål:

  1. Logga in på ditt Google Analytics konto
  2. Från listan av konton väljer du det konto du vill sätta upp mål för
  3. Du klickar på länken och kommer in på det konto du valt
  4. Högst upp till höger finns en knapp i menyn som heter ”Admin” – klicka på den
  5. Välj den profil du vill sätta mål för
  6. Precis under profilnamnet och profil-id finns ett gäng flikar, klicka på fliken som heter Goals
  7. Du har möjlighet att sätta upp 4 set av mål. Min rekommendation är att du använder ett set för varje huvud-KPI du har. Exempelvis kan ett set användas för Produkter, ett set kan användas för anmälningar till ditt nyhetsbrev, ett set kan användas för sidor du ser som viktiga för din affär. Du kan sätta upp 5 mål per set vilket innebär att du kan välja att sätta värde på exempelvis 5 sidor, 5 knapptryck eller 5 säljflöden
  8. Har du flera profiler du vill sätta samma mål för så gör du om proceduren.

Vad du väljer att sätta mål på bestämmer du själv. Instruktionerna inne i Google
Analytics är ganska så självbeskrivande bara du har hittat fram. Klicka på de
små frågetecknen som finns vid de olika alternativen som erbjuds. Det enda som
möjligtvis behöver förtydligas är skillnaden mellan Exact match, Head match
och Regular expression match när du sätter mål för ”destination pages”. Typ
tacksidan vid ett skickat meddelande eller genomfört köp.

Exakt match innebär att du endast mäter den URL du fyller i. Dvs. /katalog/
katalog/tacksida.html

Head match kan användas om du exempelvis har flera olika tacksidor för flera
olika produkter typ /katalog/produkttacksidor/. I det fallet kommer målet att
uppfyllas för samtliga destinationssidor som innehåller den katalogstrukturen.
Exempelvis kommer både /katalog/produkttacksidor/jeanstack.html och
/katalog/produkttacksidor/jacktack.html att mätas och tilldelas samma
målvärde.

Regular expression match använder du i det fall du kan jobba med regular
expressions. I grund och botten ger det dig mer frihet att laborera med URL:er
och olika typer av söksidor och dynamiskt genererade sidor. Det är bra om du
driver stora e-handelswebbar som har många olika sidor som inte är statiska
utan beror på hur användaren navigerar till sidan. Mer om sådana kan du läsa på
Wikipedia – http://en.wikipedia.org/wiki/Regular_expressions

När du väl har satt dina mål kan du följa upp dem genom att:

  1. Klicka på Reporting
  2. Klicka på Conversions som ligger längst ned till vänster
  3. Goals hittar du som val ett i den meny som trillar ned

Efter några dagar har du förhoppningsvis samlat ihop data för att klicka dig runt
bland de olika alternativen under den fliken och följa hur användarna kommer
fram till dina olika säljsidor.

2. Multi-Channel Funnels
Vilket osökt för mig till den andra hemlisen som ligger undanstoppad i mörkret
av Google Analytics alla hundratals menyval. Har du väl satt mål, kan du efter
några dagar kolla efter varifrån trafiken kommer som konverterar till dina
målsättningar.

Den typen av rapporter kallas för Multi-Channel Funnels och gömmer sig strax
under menyvalet Goals under huvudfliken Conversions i den vänstra menyn.

Detta är en ABSOLUT guldgruva för dig som vill hitta sökmönster som leder fram
till köp. Jag kan utläsa hur många gånger användarna har besökt min webbplats
innan de har valt att köpa. Men det stannar inte där. Jag kan även titta på exakt

vilka källor de kommit från. Exempelvis om de först besökte mig genom en
länk från Facebook, de därefter klickade på en sponsrad länk i adwords, för
att slutligen handla efter att ha kommit till min webbplats genom en organisk
sökning.

Basic channeling Grouping Path

Ovan bild kanske inte ger så värst mycket i ditt optimeringsarbete eftersom det
inte står vilken typ av sökord användaren kommer genom. Men det går att få
fram genom att klicka på en av de menyer som finns högst upp.

Klicka ut Other så att det fönstret trillar ned. Däri väljer skriver du
ordet ”keyword” i sökfältet. Ett alternativ som heter ”Keyword (or Source/
Medium) path” dyker upp. Klicka på det. Se exempel nedan.

Source medium path

Helt plötsligt dyker den besöksväg som användaren genomfört innan hen valt att
konvertera till ett av dina satta mål på sidan. Nedan exempel är taget från en av
mina rabattkodssajter. Jag har mixat listan så att jag inte ger bort allt för mycket
till mina konkurrenter men du fortfarande får ett bra exempel på hur en sökväg
fram till köp kan se ut.

Keyword source medium path

Dessvärre visas inte alla sökvägar exakt, men om du jobbar med denna rapport
ett tag kan du både hitta sätt att utveckla ditt innehåll i både mängd och relaterat
material så att du slipper betala för två klick fram till ett och samma köp.

Exempel. Om du märker att många söker på ”rabattkod hm” och därefter går
tillbaka och söker ”rabattkod lyko” kan det vara bra att lägga in en ”relaterade
rabatter” sektion på landningssidan för ”rabattkod hm” och därigenom hjälpa
användaren att hitta till den konverterande sidan på en gång.

Använd exemplet ovan analogt när du utvecklar ditt innehåll genom att titta på
hur många gånger en användare besöker dig, från vilka källor den gör det liksom
vad den sökt på innan den väljer att konvertera.

Du kan hitta riktiga guldgruvor här. Exempelvis kan du se att en viss källa.
Exempelvis ett forum, kan vara grunden till ett helt gäng konverteringar inom 30
dagar från att de besökte forumet.

Det är också bra att studera den här rapporten för att förstå att det ibland
är bra att buda på ord som inte konverterar direkt, men som ändå skapar
konverteringar längre ned i kedjan av sökningar. Tar du bort dem ur din
adwordskampanj, vilket är naturligt att göra om de inte konverterar direkt, så
kan du gå miste om sälj vid ett senare läge.

3. Network
Den sista lilla rapporten jag vill tipsa om i Google Analytics är en rapport som
bytt namn och plats lika många gånger som en enarmad bandit snor dina pengar.
Det handlar självklart om ”Network”-rapporten. Där kan du titta på vilka nätverk
dina besökare surfar ut ifrån.

Det kan vara ovärderligt för dig om du exempelvis har varit på ett företag och
presenterat en idé eller om du varit i media och promotat en produkt.

På den här sidan kan du följa upp och se vilka sidor besökare från olika nätverk
har besökt. Många gånger kan du hitta dina kundnamn bland nätverken. Säljer
du exempelvis en B2B-produkt och du har en potentiell kund som besöker
produktsidan, sen prissidan, sen produktsidan, sen prissidan igen, sen kontakta
oss sidan för att slutligen lämna webbplatsen, så kan du slutleda att du har någon
som är och nafsar på betet.

Har du dessutom satt upp ett mål-event på ”skicka”-knappen till ditt nyhetsbrev
och personen råkat fylla i sin e-postadress kan du med hjälp av lite logik snart
slutleda vem personen på företaget är. Kanske inte helt lagligt ur ett PUL-
perspektiv, men fullt möjligt.

Gör du det dessutom så att tacksidan för prenumeration på nyhetsbrevet är
unik och genereras så att e-postadressen lägger sig i slutet på URL-en, och du
satt ”Head match” på ditt mål, kommer du få in i Google Analytics EXAKT vilken
e-post som tagit vilken färdväg till målet. Kanske inte heller det någon direkt
PUL-vän, män ändå en mycket intressant möjlighet i Google Analytics.

Slutligen
Det var de tre godbitar jag tänkte bjuda på från Google Analytics den här gången.
De hjälper dig att skapa en bättre upplevelse av webbplatsen, hur du kan
komplettera ditt innehåll liksom att följa upp beteenden hos intressanta leads.
Hoppas det varit lärorikt. Kommentera gärna om du har fler frågor så kan jag
svara på dem i ett blogginlägg hos dig.

Relaterade inlägg:

San Francisco sett från båten till Alcatraz Den amerikanska flaggan i förgrunden. Foto: Fredrik Wass

Krisen börjar efter presidentvalet

Jag visste inte att Brit Stakston aktivt valt att inte kommentera det amerikanska presidentvalet. Hon skriver om det klokt här, och jag är helt med i hennes resonemang. Både traditionella och sociala medier har spelat en viktig roll i att extrempartier och extrempolitiker lyckats nå ut till de större massorna. Som tidig nätevangelist är det lätt att tvivla på tidigare sanningar, den där upptäckarglädjen inför nätets möjligheter och vad som är meningen med hela skiten.

Men det är EFTER presidentvalet den riktiga utmaningen börjar. Trump vs Clinton har blivit en så extremt tydlig signal, och fått sån chockverkan, över vad som pågår även hos oss.  Precis som med Trump har dock inte rasisterna bland våra folkvalda dykt upp från ingenstans.

Vi har successivt fått vänja oss vid normaliseringen, nu även påhejad på ledarplats av vissa borgerliga skribenter hos seriösa och etablerade svenska dagstidningar. På samma sätt som med Trump i USA har traditionella medier spelat och fortsätter spela en viktig roll i att vrida agendan åt ett håll som gynnat brunskjortorna. Bradley-effekten har gjort att opinionsföretagens prognoser blivit missvisande och både medias och allmänhetens bild av opinionen och väljarnas fokus har snedvridits.

David Orlic är på plats i Washington just nu och ramar in problemet i den här statusuppdateringen.

”Varje gång som jag tittat på tv har Donald Trump upptagit över 80% av sändningstiden. Högst ovetenskapligt såklart. Men den som gnäller på filterbubblor i sociala medier bortser från att Trump har hackat traditionella mainstreammedier på ett historiskt sätt. […] Efter månader av säkerhet finns bara tvivel: på media, demokrati, politiska institutioner och social utveckling. Även om Trump skulle förlora, har han vunnit verklighetsbilden.” – ur David Orlics uppdatering.

När väl extrempartier tar makten kan man hoppas att deras gloria faller snabbt. Väljare inser att de inte är regeringsdugliga samt att deras löften aldrig kommer infrias. Litegrann som när Brexit-sidans företrädare nästan togs på sängen av framgångarna (och ansvaret) med följden att de hoppade av. Men att tänka att det först måste bli värre för att sedan kunna bli bra är sällan en effektiv strategi.

Vinner Hillary Clinton kommer många pusta ut, men bara tillfälligt. Det politiska landskapet efter valet kommer vara mer trasigt och polariserat än någonsin. Förtroendet för makthavare och det politiska systemet minskar antagligen ännu mer, samtidigt som Trump kommer göra sitt bästa för att göda konspirationsteorierna om riggade val, riggade medier (trots att hans huvudsakliga kampanjverktyg varit just gratis uppmärksamhet från traditionella medier) och en allmän misstro mot demokratin.

Vinner Donald Trump är det en seger för konservatism, högerextremism och en brun medvind världen över. Det här beskrivs träffande i slutet av den här artikeln hos Expo:

”Om Trump skulle vinna så kommer åtminstone ingen prata om Brexit längre. Då kommer valresultatet torna upp sig som en av vår tids mest avgörande politiska händelser. Det kommer att få eget namn och minnas som den dag då extremhögern reste sig ur andra världskrigets ruiner och återigen tog plats vid maktens bord.” – ur artikeln i Expo.

Bilden överst i inlägget tog jag själv på en båttur i San Francisco Bay för några år sedan. Apropå systemfientliga aktörer som ökar misstron mot etablissemanget är det en av ganska få baksidor av Silicon Valleys techvärld. Mer om det en annan gång.

Relaterade inlägg:

20 år efter Lunarstorm: Så dog de svenska communitysajterna

För tjugo år sedan startades Lunarstorm – den första och vid den tiden största svenska communitysajten. För tio år sedan hände något på webben som kom att förändra allt. Vid den tiden låg svenskarnas digitala liv splittrat över en mängd olika sajter. Lokala ­aktörer kämpade om att locka till sig flest medlemmar och Lunarstorm var det community som både var tidigt ute och hade haft störst penetration.

Under dess glansdagar hade Lunarstorm haft 1,2 miljoner medlemmar och några av de största konkurrenterna var Hamsterpaj, Skunk, Playahead, Apberget, Sylvester och Bilddagboken. Än idag finns trotjänare som Familjeliv och Flashback kvar, men det är ingen överdrift att benämna det som hände de där åren som en slakt på svenska communities, till förmån för utländska konkurrenter med bättre sociala funktioner, gränssnitt och förmåga att knyta till sig en ännu större del av den svenska befolkningen.

Lunarstorm

Lunarstorms inloggningssida när det begav sig. (Bild: Internetmuseum)

Vid samma tid insåg svenska företag styrkan i att bygga tätare relationer med kunderna på nätet. Att bygga ett eget företagscommunity 2006 var lika hett som att jobba med growth marketing 2016. Sen kom Facebook. Det blev början på slutet för de svenska breda communitysajterna och satte delvis punkt för företagens försök att bygga upp egna sociala plattformar. Bara några år senare framstod dåtidens sociala svenska giganter som tomma kyrkogårdar, ibland med någon vilsen själ vandrades runt bland inaktiva användarkonton, om de ens fanns kvar online fortfarande.

”30 procent av medlemmarna betalade för Lunarstorms premiumtjänst”
Här berättar Lunarstorms grundare Rickard Eriksson om hur Lunarstorm skapades och ovanan från annonsörer att ”betala för luft”.

Uppköpshajp bland svenska communities
Under samma tid hade tillgången till bredband och snabbare uppkoppling blivit så etablerat att video på webben inte bara var en hackig historia i upplösningen 100×100 pixlar.

Youtube startades ovanför en pizzeria i San Mateo 2005 och ett år senare började sajten på allvar få spridning även i Sverige.

YouTube screenshot 2005.png
Youtube som sajten såg ut strax efter lanseringen 2005.
(Bild: WikipediaWP:NFCC#4), Fair use,)

Att video på nätet var det hetaste heta, det förstod gänget bakom Bubblare – en svensk videosajt som också ville vara ett community för användarna. Bubblare lanserades under sommaren 2006 och bara 7 månader senare köpte Eniro 48,1 procent av Netclips, bolaget bakom Bubblare, för 9,2 miljoner kronor. Investeringen kom mitt i peaken av både video- och communityboomen och ses ibland som en misslyckad och alltför dyr affär ur Eniros perspektiv. Det omdömet var dock lätt att göra i efterklokhetens trygga famn.

– Det var en tidsanda och en communityhajp 2005 tills Facebook kom in och käkade upp allt. Alla stora communities bytte ägare fram och tillbaka. Apberget gick till Västerbottenkuriren till exempel. Youtube såldes till Google i oktober 2006 och det spädde på en redan het marknad, säger Oskar Kalmaru, grundare och marknadschef på Narrative, men också en av grundarna till Bubblare.se och innan dess pr-ansvarig på Hamsterpaj.

Oskar Kalmaru

Oskar Kalmaru beskriver tidsepoken som att det fanns en övertro på det lokala perspektivet.

– Det var bisarrt att det fanns så många olika etablerade communities i lilla Sverige. Lunarstorm, Playahead, Apberget och Hamsterpaj betraktades som att de skulle vara för evigt. Det var en ganska optimistisk tanke.

– Vi startade Bubblare för att skapa ett lokalt video-community. Och Youtube var inte lika känt i Sverige då. Men det som hänt sedan dess är att de globala sajterna blivit lokala. Facebook är på svenska. Det märks inte att man är på en utländsk sajt.

Idag är Bubblare.se en skugga av sitt forna jag. Efter att Eniro köpte in sig i bolaget ville de integrera tjänsten bland Eniros produkter och enligt Oskar Kalmaru handlade det även om ett intresse för tekniken bakom sajten. Oskar återvände till studierna vid Handelshögskolan i Stockholm under 2008 medan resten av grundarna fortsatte driva bolaget samtidigt som det fick en annan nisch.

– Bubblare var kvar ett tag och de som jobbade i bolaget styrde om det till ett videoproduktionsbolag. Det drivs fortfarande idag i form av Snabbfilm AB, säger Oskar Kalmaru.

Hajpen kring Bubblare och senare droppet i användarantal i konkurrens med framför allt Youtube är tidstypisk resa för ett community under de här åren, enligt Oskar Kalmaru.

– Det var en annan tid. Det man gjorde då gör man ju med Facebooksidor idag. Betydligt snabbare och enklare dessutom. Då var man tvungen att investera i egna stora sajter.

Men ska vi vara oroliga för att de sajter vi använder idag när som helst kan försvinna till förmån för nya utmanare och konkurrenter? Inte lika mycket som förr, tycker Oskar Kalmaru. En av orsakerna är, enligt honom, att vi investerar betydligt mer tid och material i de sajter vi använder idag jämfört med tidigare. Ibland använder vi även loginfunktionen på Facebook för att komma åt andra sajter.

– Ett skäl till att Facebook är mer robust jämfört med Lunarstorm är att det är så mycket mer än ett sätt att umgås. Mycket av din onlineidentet ligger på Facebook.

Hög tid att hitta alternativ
Den som använder Googles tjänster för bland annat mail, dokumenthantering och sök i olika former vet att företaget sitter på stora mängder personlig information om oss som användare. Företaget nämns också regelbundet i debatter om integritet på nätet och vilken makt de stora kommersiella jättarna har över vårt digitala liv.

Vad som händer om Google skulle förpassas till webbkyrkogården vågar en del nästan inte tänka på. En som dock inte bara lekt med tanken utan även skrivit en bok om Google och dess ställning som hela världens sökmotor och datasamlare är journalisten Andreas Ekström. Han utmålar inte de stora webbföretagen som onda eller goda, snarare handlar det om att deras lagring och analys av stora datamängder kommer att medge stora konkurrensfördelar nu och i framtiden.

– För de här företagen är makroperspektivet egentligen det allra viktigaste, att genom till exempel sökordsanalys kunna veta vad hela världen just nu är rädd för eller längtar efter eller vill köpa eller sälja, det är alltid mer värt än att veta att just jag är lite extra intresserad av en viss författare eller så. Båda kunskaperna är värdefulla, men överlag tror jag inte att någon direkt farlig personkartläggning pågår hos de här företagen, bara för att det skulle vara möjligt för dem att göra det, säger han.

andreas-ekstrom-web

Andreas Ekström. Foto: Pontus Tideman

Hur påverkar det oss att tjänster som idag är centrala och som vi investerar mycket tid och material i kan försvinna eller överges?
– Inte så mycket som det borde! Vi borde ju bli skickliga arkivarier, som aktivt funderar på hur vi tar backup och hur vi sorterar och sparar. I stället tycks de flesta göra tvärt om: spara allt på ett enda ställe, och så hålla tummarna.

När det gäller Facebook tror Andreas Ekström att tjänstens betydelse som identitetsbärare och certifieringsverktyg kan bli minst lika viktig som att vara en plats där vi kommunicerar med andra människor.

– För Facebook ligger det en ofattbart stor affär i att bli utfärdare av hela världens e-legitimation. Och vilken aktör skulle vara bättre lämpad, rent tekniskt? Inom några år kan vi alldeles säkert göra ganska många bankaffärer med vår Facebook-identitet. Kanske också rösta i vissa val.

Digital nostalgi
Men vad är det då som är så viktigt att spara när en gammal favorit går till sista vilan? Elza Dunkels är fil dr i pedagogiskt arbete och forskar bland annat kring ungdomar och internet på Umeå universitet. Hon pekar på att människan i grunden är nostalgisk, men kanske inte på det sätt vi tror. Enligt henne är till exempel bilder och gamla mail mer värda än långa diskussiontrådar och själva interaktionen med andra. Den lever i nuet men har mindre värde som arkivmaterial.

– Interaktion är inget man sparar generellt ändå. Man sparar mail av säkerhetsskäl, det är lite mer som fakta-konversationer. Det är bra att kunna gå tillbaka och se vad det stod, men man sparar det inte för själva interagerandet.

Elza Dunkels

Elza Dunkels

Gamla pappersarkiv har fördelen av att vara relativt beständiga mot tidens gång, jämfört med datafiler och servrar som kanske inte kan läsas av framtidens operativsystem och hårdvara. Det här är något som många arkivarier grubblar över. Samtidigt tycker inte Elza Dunkels att vi ska överdriva forna tiders arkivering. Att skapa standarder och rutiner för hur vi ska bevara information till eftervärlden är något som alla tidsepoker haft problem med.

– Visst har det funnits arkivering, men mycket har byggt på att ett bibliotek har gjort på sitt eget sätt. Man inbillade sig att det var mer ordning förr. Men jag tror att man var ganska slarvig.

– Hade vi sparat ned allt så hade vi inte fått plats med nutiden heller. Det går inte att ha kvar exakt alla amerikabrev. Det är för att några finns kvar som det går att se dem, säger Elza Dunkels.

Hennes forskning visar att unga människor delar med sig av intim information i något större cirklar av vänner nu än tidigare. Och de yttre cirklarna av bekantskapskretsen ökar också genom närheten via till exempel Facebook. Yngre personer kan också bli nostalgiska över gamla webbtjänster eller användare på ett diskussionsforum, något som äldre inte hunnit bli eftersom internet inte var etablerat på samma sätt under deras ungdom.

– Det är så roligt när folk kommer ihåg “nicks”. Det är som byfånar som alla visste vem det var. Det är samma sak som hände förr i tiden när folk träffades och kom från samma bygd. Vi har använt det globala nätverket för att skapa en pytteliten by. Hela världen erbjöds oss och så tar vi det fantastiska och går tillbaka och gör det som alla försökt fly ifrån.

– Ingen ville egentligen bo i den där byn där alla pratade skit om varandra. Men vi kanske har tagit det positiva från byvärlden med in i det digitala.

Olika syn på personlig data
Hur viktigt vi tycker det är att behålla vår uppgifter när vi flyttar mellan sajter och nätverk skiljer sig också mellan olika personer, enligt Elza Dunkels.

– Vissa människor vill ha kvar allt och vissa vill lämna saker bakom sig. Det är olika hur man tänker kring det. Är man en person som rycker på axlarna och går vidare så är det ett mindre problem. Flyttstöket mellan olika sajter kan bli mindre i framtiden i takt med att de stora jättarna blir ännu mer dominerande.

– Just nu är de största webbtjänsterna så stora att det kommer dröja länge innan den stora massan försvinner någon annanstans. Det finns lite näthipsters som försöker göra något annat eller folk som tröttnar för att det inte är spännade längre. Det säger Marcin de Kaminski, nätforskare, nätaktivist och sociolog. (numera yttrandefrihetsexpert på Sida).

Han är förvånad över Facebooks dominans och minns en tid när många uppskattade att ha tillgång till flera olika nischade forum och nätverk. Det var något positivt i sig. När alla finns på samma plats föds nya problem, enligt honom.

– Näthatsdiskussionen är lite som om internet imploderar. Alldeles för många på samma ställe och ingen vet vad de gör. Det innebär dock inte att alla är onda.

Marcin de Kaminski

Marcin de Kaminski

Marcin de Kaminski reflekterar också över vad det innebär att en enda sajt som Facebook har så stor makt när det gäller vilka nyheter och vilken information vi tar del av. Han nämner den svenska feministiska sajten “33anledningar” som blev spärrad av Facebook under en period, något som Facebook senare hävdade var ett misstag och som inte borde ha hänt.

– Då tror man direkt att det är Facebook som har en illasinnad plan, när det egentligen är ett spamfilter. Vi är i en värld där vi ser resultatet av koden men vi förstår den inte. Vi får större delen av vår nyhetsuppdatering via Facebook. Trådar som är mer populära ser vi mer av trots att vi själva inte är intresserade av dem. Då skapas ett konstlat intresse.

Gammal plattform lever än
Marcin de Kaminski har använt protokollet för livechatt – IRC, sedan 1993 och använder det fortfarande. Det är ett exempel på en plattform som inte har förändrats tekniskt men som både ökat och minskat i popularitet under åren.

– Förr i tiden var det gemene mans chattforum, men så är det inte längre. Det är mer nischat med olika intressegrupper. Men det lever kvar, vilket är fascinerande.

Icq-fönster när det begav sig.

Icq-fönster när det begav sig.

Han använde meddelandetjänsten Icq hellre än Msn när båda var aktuella och använde olika communitysajter för olika saker. Det finns en viktig aspekt med webbtjänster som ägs och drivs av ett bolag, snarare än att vara byggda på öppen källkod.

– Problemet är att det handlar mer om tjänster än protokoll. Om Facebook skulle ta sin hand ifrån sajten facebook.com så finns det inte så mycket kvar. Det finns ingen möjlighet att sätta upp ett eget Facebook.

Så dör en social sajt
En grupp internetarkeologer har analyserat community-sajten Friendsters uppgång och fall.

Friendster var en av de många sajter som dränerades på användare och aktivitet när Facebook slog igenom på allvar. Tidningen Wired berättar om hur Google ville köpa Friendster för 30 miljoner dollar 2003 men bara tre år senare var sajten så gott som död i USA. Den klarade sig några år till tack vare ett starkt fäste i Sydostasien innan den slutligen självdog efter en redesign.

Friendster

När en grupp forskare vid Swiss Federal Institute of Technology analyserade Friendsters utveckling kom de fram till att trots att sajten hade tiotals miljoner användare var kopplingarna mellan dem inte speciellt starka.

De flesta användare var inte ihopkopplade med särskilt många andra och la du till en ny kontakt fick du ändå inte tillgång till jättemånga fler personer.

Det fanns inte tillräckligt starka relationer i nätverket vilket gjorde att många övergav sajten när användargränssnittet förändrades. Det var helt enkelt inte värt det.

– Först började användarna i de yttre kretsarna att lämna sajten, vilket försämrade upplevelsen för de mest aktiva användarna och ledde till en kedjereaktion som löste upp nätverket, säger David Garcia, professor vid The Swiss Federal Institute of Technology, till tidningen Wired.

Slutsatsen är att det krävs mer än många användare för att bygga ett starkt socialt nätverk. De måste ha starka kopplingar till varandra också.

Den här artikeln publicerades ursprungligen i Internetworld, hösten 2013. Inledningen har modifierats inför publiceringen här på Bisonblog.

Relaterade inlägg:

Sida 1 av 5

Driven av WordPress & Tema av Anders Norén

Gillade du det här inlägget?

Anmäl dig här så får du alla mina nya inlägg i mailen en gång i veckan. Ganska smart faktiskt. /Fredrik Wass

* måste fyllas i




(Glöm inte att bekräfta din adress efter att du fyllt i uppgifterna. Titta i skräpkorgen om bekräftelsemailet inte kommer fram)