Bisonblog

Samhälle, internet, media

Sökresultat: "Bubblan" (Sida 1 av 6)

Fredrik Wass – Söndagslänkarna

Bästa tipsen för dig som föreläser, myten om filterbubblan och diskussion om pressetiken

Det har varit en intensiv vecka nyhetsmässigt. Även den som följer diskussioner om mediebranschens utveckling och digitaliseringens konsekvenser har haft fullt upp att hänga med. Därför har jag gjort mitt bästa för  att samla läs-, lyssnings- och sebart innehåll i Söndagslänkarna. Hör gärna av dig med feedback.

Söndagslänkarna. Varje söndag publicerar jag några av de länkar jag samlat på mig under den senaste veckan.Vill du ha ett automatiskt mail i din inbox med inläggen kan du registrera dig här.


Elin Häggberg | Teknifik

Om att föreläsa

Finns det någon som skriver bättre guider och tipsinlägg än Elin Häggberg aka Teknifik? Antagligen inte. Nu har hon skrivit långt och matigt om hur hon förbereder och genomför sina föreläsningsuppdrag. Jag har föreläst mot betalning mer eller mindre regelbundet sedan 2005 men känner mig som en total rookie när jag läser hennes inlägg.

”När jag föreläser får jag göra precis detta och jag trivs så himla bra med att göra det! Därför tänkte jag idag dela med mig lite av hur jag lägger upp det kring mina föreläsningar och hur jag försöker mota nervositeten i grind.”

SVT | Marit Sundberg

FOI: Därför lockas män till svenska hatsajter

”Totalförsvarets forskningsinstitut har granskat svenska invandrings- och främlingsfientliga sajter.
Artiklarna och kommentarsfälten på Avpixlat – som numera heter Samhällsnytt – domineras nästan fullständigt av män. Samtidigt framställs kvinnor antingen som offer, förrädare eller ideal i radikalnationalistiska miljöer som Nordfront.
– Det handlar mycket om makt, säger forskaren Nazar Akrami.”

Breakit | Erik Wisterberg

Efter Breakits frågor – Wolt bryter med brottsmisstänkte företagaren

Breakit går från klarhet till klarhet när de fortsätter sätta ”gigekonomins” aktörer under press. Det finns så många fantastiskt bra saker med de nya innovativa (ofta globala) tjänsterna som växer fram i digitaliseringens tidevarv.Samtidigt finns exempel på åratal, ja decennier, av kamp för anständiga arbetsvillkor och löntagarens position gentemot arbetsgivare, går om intet.

”För att slippa ha egna anställda, och således ett formellt arbetsgivaransvar, har mat-apparna Uber Eats och Wolt valt samma upplägg. De har anlitat mellanhänder som i sin tur anställer de hundratals cykelbud som vi ser på Stockholms gator. Breakit kan i dag avslöja att Evolveras, det företag som Wolt anlitat för att agera arbetsgivare åt sina cykelbud, har grundats och drivits av en man misstänkt för grov ekonomisk brottslighet.”

Kwasbeb.se | Jack Werner

Ny rapport: Journalistiken och felaktigheterna sitter i samma båt

Jack Werner har skrivit en rapport om felaktigheter på internet och hur de kan motarbetas, på uppdrag av Fojo. I ett inlägg summerar han de viktigaste bitarna av innehåll och uppmanar till att komma med feedback.

”Rapporten som jag och Fojo publicerat kan läsas här, och den utmynnar i att Fojo föreslår ett svenskt kunskapscentrum för faktagranskning motsvarande Poynters International Fact-Checking Network. Ett sådant projekt skulle jag också vara mer eller mindre inblandad i. Jag hör hjärtans gärna era tankar om det, eller om rapporten och dess idéer i stort.”

Forskning & Framsteg | Henrik Höjer

Forskare: Filterbubblan är en myt

För den som följt internetdebatten senaste åren är det här inga nyheter, men det tål att upprepas. Och det görs i en artikel i Forskning & Framsteg där flera medieforskare får komma till tals, bland annat Annika Bergström vid SOM-institutet, Göteborgs universitet. Människan söker sig till sammanhang som bekräftar en attityd eller inställning som den redan har.

”Om det skulle finnas filterbubblor idag så har de nog alltid funnits. Men det finns ingen forskning som tyder på att vi skulle vara mer benägna att idag omge oss med åsikter som bekräftar oss eller våra åsikter. Vi har alltid valt vänner, sammanhang och aktiviteter som bekräftat oss. Och morgontidningar, för den delen, säger hon.”

Dagens Nyheter | Johan Croneman

Johan Croneman: Varför måste även äkta glädje regisseras?

Inte bara jag störde mig på den till synes ”spontana” stormningen av Kanal 5:s programledar-desk direkt efter Sverige-Italien-matchen i veckan. Att spelarna skulle ha sönder desken var enligt uppgift planerat sedan innan, vilket kanske också förklarar sändningspersonalens till synes oberörda reaktion när de snabbt plockade ihop bitarna och fortsatte sändningen.

Gizmodo | Kashmir Hill

How Facebook Figures Out Everyone You’ve Ever Met

”Shadow contact information has been a known feature of Facebook for a few years now. But most users remain unaware of its reach and power. Because shadow-profile connections happen inside Facebook’s algorithmic black box, people can’t see how deep the data-mining of their lives truly is, until an uncanny recommendation pops up.”

Resumé insikt debatt | Johan Såthe m.fl.

Är pressetiken passé efter #meeto?

Branschtidningen Resumé gör många bra saker, och nyligen vann de även pris på Tidskriftsgalan för Årets omgörning. En ny grej är deras debattprogram inom ramen för Resumé Insikt. Programmet publiceras även på Youtube och veckans panel bestod av Åsa Linderborg, kulturchef Aftonbladet, Martin Ahlquist, politikchef Expressen, Andreas Ericson, chef för Timbro Medieinstitut. Programledare är Johan Såthe chefredaktör Resumé. En sevärd diskussion.

”Jag tycker att den här Metoo-kampanjen har skapat en slags masspsykos, visserligen i ett gott syfte. Pressetiken har luckrats upp på ett sätt som vi inte har sett tidigare. Att tidningar hamnar i så olika publiceringsbeslut visar ju bara att pressetiken inte har varit tillräckligt manifest diskuterad, både internt och externt.
– Det är väldigt svårt för varje respektive chefredaktör och ansvarige utgivare att förklara sina publiceringsbeslut skulle jag säga. Det är oerhört förvirrande för tittare, lyssnare och läsare.” säger Åsa Linderborg i programmet.

Relaterade inlägg:

Filterbubblan har alltid funnits

Med anledningen av gårdagens presentation av Twittercensus med statistik kring svenskarnas Twitter-vanor publicerades en krönika av Svd-journalisten Tobias Brandel. Budskapet i krönikan går kortfattat ut på att de vi följer på Twitter är precis som oss själva och att de olika kluster av användare som skapats är isolerade från varandra. Jag tycker det finns en del problem med att så kategoriskt hävda att Twitter skapar och förstärker isolering när jag snarare uppfattar motsatsen.

Svenska Twitter (graf från Twittercensus 2013)

Svenska Twitter (graf från Twittercensus 2013)

Brandel skriver om Eli Parisers teorier om filterbubblan, hur personaliserade webbtjänster filtrerar bort innehåll och skapar en likriktad och anpassad upplevelse som inte låter oss ta del av något oväntat eller något som bryter mot de vanor och mönster vi redan har. Sanningen är att filterbubblan alltid har funnits, och den har historiskt varit mycket mindre än nu. Förr var det ett begränsat urval av vänner och bekanta samt gatekeepers i form av traditionella massmedier som rapporterade om hur världen såg ut. Genom de tidningar du valde att läsa eller de radioprogram du valde att lyssna på skapade du din egen filterbubbla med betydligt färre informationspunkter än dagens informationssamhälle. Ofta hade du inte ens valet att ta del av alternativa källor.

Argumentet om att sociala medier skapar en filterbubbla och gör det svårare för oss att ta del av motsträviga bilder eller åsikter haltar därför något, i alla fall om vi ska jämföra med hur villkoren för vår mediekonsumtion och sociala liv såg ut innan internet. Här är tre påståenden från Brandels krönika som jag tänkte försöka bemöta.

”Mellan grupperna sker ingen eller liten överlappning. När politiker hävdar att de använder Twitter för att de vill finnas där vanliga människor finns, så är det helt enkelt inte sant.”

Precis som Hampus Brynolf sa under sin presentation är allting relativt. Enligt honom kan i princip alla svenska twittrare nås genom endast två led i nätverket, vilket är ett ganska kort avstånd för ett socialt nätverk med en halv miljon användare. Det stämmer att klustren skapar bubblor där många följer personer som liknar de själva, men samtidigt gör Twitter det möjligt att följa människor du inte känner personligen överhuvudtaget och ditt flöde kan bestå av både uppdateringar från bästa kompisen eller en riksdagsman.

”Skulle vi göra motsvarande karta för Facebook skulle den bli uppdelad i ännu tydligare kluster.”

Jag saknar en källa för det här påståendet, men det stämmer antagligen enligt logiken i mitt svar ovan. Fortfarande har dock människor idag betydligt större möjligheter att nå utanför sina egna kretsar och få intryck och kontakter långt utanför de sociala gränser som förr utgjordes av fysisk närhet och fysisk begränsning i kommunikationsmöjligheter (fysiska möten, telefon, brev och andra tidiga kommunikationssätt hade inte alls samma möjligheter att hålla kontakt och kommunicera med människor utanför ens närhet).

”den här kartläggningen visar att den som hävdar att sociala medier bryter ner traditionella makthierarkier och gränser mellan människor tyvärr har fel.”

Nja. Jag skulle vilja hävda att sociala medier skapar helt andra och bättre förutsättningar att förflytta sig i hierarkier och sociala grupperingar än tidigare. Anders Mildner skrev en smart grej på Twitter angående Tobias Brandels slutsatser. Analysen av Tobias Brandel utgår från att människor på Twitter är statiska, att den bild Twittercensus visar upp är permanent. I själva verket är det ju ett tvärsnitt som hela tiden är i förändring. Dessutom har makthierarkierna inom de olika grupperna (till exempel politik, media, kultur osv) förändrats betydligt genom de sociala medierna, något som inte återspeglas i själva klusterbildningen (eftersom klustret i sig är statiskt) men som återspeglas i vilka medlemmar av klustret som driver debatten och de facto utöver makten.

Ingen kan väl på allvar hävda att den har tillgång till färre informationspunkter och mindre möjligheter att kommunicera och nå ut till olika människor idag jämfört med innan sociala medier etablerades? Snarare är behovet av filter och kluster större än någonsin när mänskligheten producerar information i en takt som aldrig tidigare skådats.  Vi kommer även i framtiden att behöva metoder och verktyg för att begränsa informationsflöden och kommunikation, därmed förstås inte sagt att alla filter fungerar bra eller att total individualisering är önskvärd. Men sätt dig själv och försök följa 200 000 svenska twitterkonton så inser du ganska snabbt att du behöver ett sätt att sålla.

Det stämmer att många följer personer som jobbar med samma saker som de själva eller gillar att diskutera samma ämnen som en själv, men det stämmer helt enkelt inte att skulle finnas sämre förutsättningar nu än tidigare att bredda sina perspektiv, eller att Twitter och andra sociala medier förstärker isolation och sätter upp murar mot omvärlden.

Relaterat: Joakim Jardenberg: Filterbubblan som sprack.

Relaterade inlägg:

Svenska Bloggy skakar Jaikububblan

Sedan ungefär 1,5 år har ett gäng användare av mikrobloggtjänsten Jaiku refererats till som "bubblan". I bubblan finns ett hundratal användare med skiftande bakgrund, men brinnande intresse för sociala medier, medielandskapets pågående förändring och en fascination för alla nya sociala tjänster som lanseras. Här samsas mediechefer, journalister, entreprenörer och mellanstadielever om utrymmet och ofta uppstår långa diskussioner kring saker som FRA-debatten, Steve Jobs senaste utspel eller kort och gott vilken film man ska välja att se en vardagskväll vid 22-tiden.

När den amerikanska konkurrenten Twitter rönt stor uppmärksamhet internationellt har den svenska jaikububblan fnyst och kort konstaterat att Jaiku är både smartare, bättre och snyggare. Jaikus ställning har varit ohotad. Och att de flesta gillar grundaren Jyri Engeström och hans smarta idéer om bland annat sociala objekt har inte gjort saken sämre. Jaikus ställning har varit ohotad.

Bloggy
Men nu har något hänt. Jaikumarken skakar. Den senaste tiden har en svensk utmanare dykt upp. Tjänsten heter Bloggy.se och är skapad av Jonas Lejon, mannen bakom bland annat Bloggvarde.se och Bloggbackup.se. Bloggy har utvecklats sedan början av 2008 och fungerar ungefär som Jaiku, det vill säga att användaren kan publicera både korta mikroblogginlägg och samla flöden från egna bloggar, bildtjänster eller andra källor. Bloggy har dock en skillnad i att användarna kan ladda upp olika typer av filer direkt i flödet, och inte som på Jaiku – via en annan tjänst.

Det naturliga gensvaret när nya tjänster ploppar upp är att prova dessa snabbt och sen utvärdera om det är värt att lägga mer engagemang och tid på. Ofta slutar intresset redan i det stadiet. Men med Bloggy.se är det skillnad. Redan efter några timmars användande börjar människor på allvar tala om slutet för Jaiku, och att nu kan "bubblan vara på väg att svänga".

Jag ställde frågan om Bloggy kommer att ta över Jaiku till några av mina kontakter. Här är några svar:

  • "Jag tycker bloggy har bättre funktion i och med möjligheten att posta
    bilder, musik och annat… jag lägger min lilla, blygsamma röst på
    bloggy." – Ceciliaw
  • " Jag röstar för Bloggy 🙂 Tjänsten har dock bara funnits i en dag ännu så kanske för tidigt och säga något?" – jonasl
  • "Bloggy.se är iallafall den första riktiga kandidaten att hota Jaiku inom bubblan" – morris
  • "Om Bloggy lämnar beta-stadiet omgående så kommer iallafall jag köra Bloggy framför Jaiku. Men som @bison säger, finns det ingen här blir det svårt att motivera ett byte" – kentos
  • "Det enda som talar emot är frånvaron av sms-utskick. Ska jag börja klicka på annonserna? :)" – alexz

På sin blogg skriver Mymlan: "Jag tror att Jaiku fått sin riktigt stora utmanare nu bland avantgardet. Och den är svensk. Man blir nästan lite stolt."

Min analys är att sociala tjänster inte bara handlar om finesser och gränssnitt utan minst lika mycket om användarna. Jag kommer att använda den tjänst där jag tror att flest vänner eller kontakter finns. Och då är det inte tekniken utan "humankapitalet" som avgör. Därför blir det extra intressant att se om den svenska jaikububblan kommer att "göra en facebook", det vill säga att simultant flytta över sin sociala onlinevardag till en ny plattform på bara några få veckor. Hur tror du att det kommer gå?

Relaterade inlägg:

  • Inga relaterade inlägg

Jaikububblan vs Google (Stina och Nicklas svarar på frågor)

Under det senaste året har den så kallade jaikububblan växt fram. Det är en samling hängivna användare av mikrobloggtjänsten Jaiku. Tillsammans har vi skapat en slags branschgemenskap som gått tvärs mellan yrkesroller, hierarkiska positioner och geografisk placering. Deltagarna är allt från startup-entreprenörer och kodknackare till sökoptimeringsspecialister, webbjournalister och bloggare. Det som vi alla har gemensamt är fascinationen för nätets möjligheter och en nyfikenhet inför nya människor.

Nicklas Lundblad och Stina Honkamaa

När jag blev tillfrågad om att göra en bloggintervju med Googles starka namn i Sverige – Stina Honkamaa (vd) och Nicklas Lundblad (europeisk policy manager), så var min första reaktion att dra med jaikububblan på tåget. Sagt och gjort. I en jaikutråd bad jag bubblan bidra med frågor att ställa till Google. Här är resultatet: En kollektivt genomförd intervju med Jaiku som arena och Googles favoritblogg bisonblog som distributionskanal. Enjoy.

Fredrik Wass: Hur mycket har egentligen Google i Sverige att säga till om när det gäller strategiska beslut? Är det inte väldigt mycket av en säljorganisation?
Stina: Alla strategiska affärsbeslut som gäller den svenska marknaden fattas i Sverige och organisationen är nog mycket mer decentraliserad än de flesta föreställer sig. Men visst, Google startade i USA och vårt huvudkontor ligger i Mountain View, så mycket av strategin föds där.

Vad är den största utmaningen för dig som Sverige-chef för Google?

Stina: Att få ännu fler företag, både stora och små att våga prova och lära sig fördelarna med att använda internetoch sökordsmarknadsföring som en naturlig del av sina marknads- och försäljningsstrategier.

Nicklas, hur arbetar du i relation till Google Sverige med tanke på din ”europeiska roll”?
Nicklas: Jag jobbar nära ihop med Google Sverige och Google i de andra länder som jag arbetar med. Det är en absolut förutsättning att vi policyfolk jobbar ihop med våra nationella organisationer, vi finns till för att
stödja dem. Sen försöker ju vi arbeta med och förstå europeisk IT-politik också och då är det viktigt att inse att det finns ganska stora skillnader mellan EU-länderna.

Michael Zackrisson: Jag vill veta vad Google i Sverige tänker göra för att tvätta bort bilden av sig själva som den elaka övervakande storebrorn. För det är ju fortarande bilden hos många Svenssons. Eller bryr ni er inte om det?
Nicklas: Jag tror faktiskt inte att det där stämmer. Jag tror att många användare tycker att vi gör ett bra jobb i att berätta om hur vi arbetar bland annat med skydd för den personliga integriteten på internet. Saken är ju den att vi inte bara vill bry oss, vi måste! Vi har byggt våra tjänster så att de är så öppna som möjligt och om våra användare tycker att vi är elaka kan de snabbt byta tjänst och det vet vi. Inget företag kan i längden överleva om dess kunder tycker att det är ett elakt företag, och dessutom vill ju ingen arbeta för elakt företag heller. Nyckelorden för oss när det gäller den här frågan är transparens – att vi berättar vad vi gör – och att ge användaren verkliga val, inte bara valet att inte använda våra tjänster.

David Dworsky: Har Google som företag ett socialt/etiskt ansvar och i så fall på vilket sätt?
Stina: Visst har vi ett socialt och etiskt ansvar, det är därför vi har vårt motto ”Don’t be evil” som en sorts påminnelse. Detta går t ex igenom att vi alltid utgår från våra användare i allt vi gör. Ett sätt är att möjliggöra för dem att ta sitt ansvar genom att ha full insikt och valfrihet vad gäller våra produkter. Ta till exempel integritetsdiskussionen om Street View där vi  försöker göra en tjänst som ska ge en bättre kartupplevelse men som också har implikationer för de människor som hamnat på bilderna. Vi arbetar nu hårt med att ta fram de tekniska lösningarna för att personer inte ska kunna identifieras. Vi har också lagt till en flaggningsfunktion så att om man hittar ett foto som man inte vill ska ligga uppe så kan man meddela oss och så tar vi ner den. Vi gör även andra saker som te x att vi investerar i miljövänlig teknik, försöker vara en bra arbetsgivare, öppnar för innovatörer, deltar i organisationer som One Lap top Per Child, sätter av en del av vinsten till Google.org och faktum är att inom Google diskuterar vi ständigt olika etiska konsekvenser av våra projekt och handlingar, det är en del av att arbeta här. Det är egentligen därför vi har mottot ”don’t be evil” – för att se till att den diskussionen lever.

Vem ser ni som er främsta konkurrent?
Stina: De två entreprenörerna i ett garage någonstans. Det är där nästa stora grej kommer hända, tror vi.

Andie Nordgren: Hur skiljer sig Sverige från andra marknader för Google? Annonserar vi till exempel mer eller mindre, eller gillar vi någon särskild tjänst extra mycket?
Stina: Ja, det här är intressant! Det här är ett av de områden som har varit mest slående för mig när jag har satt mig in i Google Sverige och vår marknad här, jämfört med den i till exempel USA. I Sverige har vi högst bredbandspenetration i världen (tillsammans med Korea), vilket förstås är en av anledningarna till att svenska internetanvändare spenderar väldigt mycket tid online, använder sökmotorerna alltmer, shoppar online mer och mer osv. Men, däremot har inte annonsörerna ännu hängt med i den här utvecklingen: Bara 13% av reklaminvesteringarna i Sverige går till internetannonsering, medan motsvarande siffra i USA är hela 30%. Det betyder förstås att det finns en enorm potential för annonsörer i Sverige: kunderna finns på
internet, och nästan alla börjar sitt surfande via en sökmotor.

Joakim Lind: Hur stora ska Google bli?
Nicklas: Lagom? Nej, skämt åsido: vi vill fortsätta att utvecklas, men vi kommer att göra det tillsammans med alla andra företag i IT-sektorn. Vi är ju bara i början av informationssamhället och möjligheterna är fantastiska. Sedan finns det ett annat svar på den frågan, vi har varit inne på det tidigare: aldrig så stora att vi slutar att skapa nya öppna lösningar och tjänster.

Lars Iselid: Vad är Googles ambitioner med Sverige?
Stina: Vi har samma ambitioner här som på andra ställen i världen: Vi vill ge våra användare den bästa upplevelsen de kan ha på nätet oavsett i vilket land de bor.

Vad händer med Marratech?
Stina: Marratech utvecklade ett videokonferenssystem som vi var intresserade av och köpte. Det är nu grunden till det Google utvecklingskontor som har byggts upp i Luleå. Delar av Marratech finns kvar som självständigt bolag men vilken verksamhet de har är det bättre att de svarar på.

Hur mycket ansträngningar läggs ner på att stoppa sökmotorspammet på svenska Google?
Stina: Målet är att inget sökresultat skall upplevas som spam, förstås. Det arbetet är globalt och en ständigt pågående uppgift för oss. Så…svaret blir: vi fokuserar stenhårt på att sök ska förbli en stark och bra tjänst, överallt.

Marcus Westberg: Hur många är det som jobbar med spam-rensning (resultatskvalite) av Google´s svenska index?
Stina: Just att berätta hur många som arbetar med olika saker är litet känsligt ur konkurrenshänseende, men som jag skrev ovan så är resultatkvalitet och sök vår första prioritet. Sök är och förblir vår styrka även i Sverige.

Vilka myndigheter/företag har tillgång till statistik på de mest sökta orden och andra sökvanor från Sverige?
Stina: Det finns flera olika undersökningsföretag; till exempel ComScore som ger ut sådan statistik och vidare tittar ju t ex World Internet Institute på svenskarnas vanor på nätet. Google delar inte med sig av information om enskilda användares sökvanor. Däremot kan du gå in på tjänsten Trends www.google.se/trends och titta själv hur det ser ut för olika ord i jämförelse med andra och var i världen man söker mest på olika ord i aggregerad form.

Lars Erlandsson: Har ni nått jobb till mig?
Stina: Titta efter på http://www.google.se/jobs!

Tomas Seo: Gäller Googles jobba-på-egna-projekt-en-dag-i-veckan-policy för alla som jobbar där eller bara för en viss typ av utvecklare? Dvs även städare, säljare och dylikt? Och måste projekten godkännas eller är det verkligen så fritt som ryktet säger?
Stina: Alla Googles heltidsanställda kan använda 20% av sin tid till eget projekt. Hur man använder den tiden – 1 dag i veckan, 1 vecka i månaden etc beror på hur projektet ser ut och den anställdes preferenser. Även om det kanske främst är en utvecklarorienterad idé – vill vi ju att så många som möjligt själva ska komma med kreativa projekt som är bra för Google. Då ska det inte spela någon roll om du arbetar med marknadsföring eller teknik.

Michael Zackrisson: Varför är svenska Google News så sunkig? Finns några ambitioner att göra den mer heltäckande? Och att t ex. låta användare söka i flera olika språk? Clas Rydergren: Det vore intressant att höra hur ni ser på utvecklingen av Google News Sverige utan samarbete med TT.
Nicklas: Meh! Sunkig? Det tycker inte jag den är, men okej, jag är ju partisk. Tricket är ju att en nyhetsaggregator blir ju bättre ju fler källor den har och det där kan växa över tid. Vi utvecklar den även
genom olika samarbeten. Om vi har missat någon bra nyhetskälla får ni gärna tipsa om den så att vi kan lägga in den och göra tjänsten ännu bättre.

Niclas Strandh: Varför är Googles svenska edition (när man har svenska som inställt språk) mer moralisk by default och inte möjligt att ändra som i den engelska? Varför är Google.se så tvingande?
Nicklas: Okej, vår ambition är, som det heter, att lansera alla funktioner och tjänster i alla länder, men detta sker inte alltid samtidigt utan lite i mån av kapacitet och resurser. Safe search (som gör att man kan ställa in graden av filtrering av resultaten) är en sådan funktion som ännu inte är lanserad i Sverige utan idag är den satt på en standardinställning.

Tom Sundström: Varför är localization så starkt styrt av enligt IP-adress? Finland är till exempel officiellt tvåspråkigt, men i praktiken är finska betydligt starkare. Google väljer förstås att göra google.fi finskspråkig som standard pga att jag har finsk ip. Men de väljer även att styra google.com, dit jag går för att jag vill prata engelska, till google.fi. IP-adressens nationalitet verkar vara allt som räknas. Tar jag t.ex. min dator som är inställd på finsk nationalitet och har engelskspråkig webbläsare så får jag ändå google.se på svenska när jag åker över till Sverige och surfar till google.com.
Stina: Intressant! Vi skall skicka vidare detta! Det här är bra feedback som jag hoppas att vi kan ta tillvara.

Karl Skarman: När får vi Google Gears i Google Apps i Sverige?
Stina: Det vore att fuska att berätta det. Vi skvallrar aldrig om våra lanseringar i förväg, men Googles ambition är att släppa alla våra tjänster på alla våra marknader. Redan nu kan du ladda ner Google
Gears API och på så sätt använda det t ex ihop med Google Docs – informationen finns dock bara på engelska (http://gears.google.com/).

När är första mobilen med Android tillgänglig för oss svenskar?
Några diskussioner med operatörer eller hårdvaruföretag på g? Nicklas: Oj, det var en intressant fråga. Vi berättar inte om eventella diskussioner med operatörer och så, förstås, men Sverige är ju en stark marknad på mobilsidan. Ni har väl sett artiklarna om svenska Tat?

Hur skulle ett eventuellt uppköp från Microsoft av Yahoo påverka den svenska marknaden/er arbetssituation?
Nicklas: Företagsledningen har sagt att vi är glada att affären inte blev av, såg jag. Jag är inte säker på att ett sådant eventuellt uppköp skulle påverka vår situation så mycket just i Sverige, det är mer en global fråga.

Varför fungerar Googles produkter så dj**la bra hela tiden? (jämfört med dom flesta andra nättjänster som får växtvärk och skalproblem titt som tätt)
Stina: för att vi bryr oss om vad ni tycker och hela tiden försöker
utvecklas! Och för att vi har grymt smarta tekniker…

Erik Hellman: Vilken RIA-teknik ser Google som en vinnare? Flash, Silverlight, JavaFX o.s.v.?
Nicklas: Ehm…okej, jag erkänner min okunskap här. Vi kanske får fixa
en bloggintervju med en tekniker?

Johan Bryggare: Använder ni själva några andra sökmotorer när ni letar information på nätet?
Nicklas: Nej. (Viskar till Stina: det var väl rätt svar?) Stina nickar.

Några frågor från jaikububblan rörde Jaiku. De kommenterar Nicklas så här:
Nicklas: Alla Jaikufrågor får vi lämna walk-over på; vi vill inte föregripa Jaikuteamets arbete. Sorry! But stay tuned.

Relaterade inlägg:

  • Inga relaterade inlägg

Internetbubblan ska blåsas upp så mycket det går

Lisa Bjerre gillar entreprenörer och tror inte på en IT-krasch 2.0. Istället tror hon på en stark företagarbubbla som inte brister.

"Det händer att vi pratar på redaktionen om det som vissa kallar den andra internetbubblan. Efter att vi publicerat listan över Sveriges hetaste internetentreprenörer fick vi kritik för att vara med och blåsa upp den. För att vi hyllade företag som ännu inte visat resultat, företag som kan vara – och som vi tror är – morgondagens företag, men som liksom alla modiga satsningar istället kan floppa och vara glömda om ett par år. Min devis är: Ska vi nu vara med och blåsa upp en internetbubbla, då ska vi också ta ett riktigt djäkla djupt andetag innan vi blåser. För jag tror inte att den kommer att brista." Läs krönikan En bra affärsidé får mig att börja gråta>>.

Relaterat: Internetworlds blogg.

Relaterade inlägg:

  • Inga relaterade inlägg

Sida 1 av 6

Driven av WordPress & Tema av Anders Norén