Vill du verkligen jobba som en startup om 92 procent misslyckas?

Det finns något fantastiskt med hur många startupföretag jobbar. Det finns utrymme för kreativitet och analys, affärssinne och målgruppskännedom, förnuft och känsla. Och framförallt måste det gå fort för att snabbt kunna validera idéer, satsningar och investeringar.

För vanliga företag och organisationer finns det också mycket att hämta i startupvärlden när det gäller till exempel hur man produktutvecklar och skapar mätbarhet. Vad dock många verkar glömma när de säger att de vill ”jobba som en startup” är det faktum att merparten av alla startups misslyckas – det ligger liksom i själva konceptet, i alla fall om du tittar på statistiken.

Det här skrev jag en krönika om till Resumé som jag lämnade in för cirka två veckor sedan. Timingen för publiceringen blev dock minst sagt bra då jag senare såg en native-artikel publiceras hos KIT med nyss nämnda Berghs som avsändare.

KIT-artikel och Resumékrönika

”Startups är mycket, mycket bättre än större och traditionella storföretag som har en inbyggd tröghet.” säger Nils von Heijne, digital entreprenör, kommunikationsstrateg och kursansvarig för nya kursen “Think like a startup” på Berghs (som tur är medger han att Facebook och Google ändå lyckats okej trots sin storlek…).

”Statistik från Stanford University och Berkeley University visar att 92 procent av alla startupbolag i Bay Area misslyckas inom tre år, vilket är rimligt utifrån hur innovationsekosystemet fungerar. [..] Hur skulle det se ut om 92 procent av storbolagens startupliknande satsningar misslyckas?”, skriver jag i min krönika.

Be careful what you wish for. I alla fall om du menar allvar med att jobba som en startup.

Relaterade inlägg:

  • Inga relaterade inlägg

Hur har branschen förändrats sedan du slutade på Berghs?

Berghs75
I år fyller Berghs 75 år och det firas bland annat med ett gäng seminarier och en maffig fest. Ett av momenten under firandet är ”vittnesmål” från gamla Berghs-studenter, som alla fått ge videosvar på lite olika frågor.

Jag blev ombedd att vara med och i klippet nedan svarar jag på hur branschen förändrats sedan jag slutade på Berghs (jag läste en kurs i strategisk kommunikation 2005 och sitter numera i Berghs Advisory Board sedan några år tillbaka). In och kolla på youtube-kanalen för fler röster från gamla och nya Berghs-människor.

Relaterade inlägg:

  • Inga relaterade inlägg

Teknifik erövrar världen

Elin Häggberg driver den relativt nystartade och synnerligen välskrivna bloggen Teknifik. Det är en sån där blogg som jag önskade att Bisonblog hade kunnat vara, både från början och nu.

Dessutom är Elin smart. Hon vill åka på Tjejer kodar-campen i Barcelona i sommar, men som student är ekonomin lite skral. Därför crowdfundar hon sin egen resa och är redan nära att nå målet. Jag och flera med mig har backat Elins kampanj. Här kan du göra det du också.

Elin Häggberg - Teknifik

Relaterade inlägg:

Ses vi på Webbdagarna i Göteborg?

I eftermiddag åker jag till Göteborg för att bevaka och medverka som moderator vid Internetworlds konferens Webbdagarna under torsdag-fredag. Jag inte hur många Webbdagarna-konferenser jag varit med på genom åren. Hela tiden ökar antalet städer som konferensen arrangeras i och jag har jobbat  med bevakningen på uppdrag av Internetworld i Stockholm, Göteborg, Malmö, Växjö och Luleå.

I praktiken innebär mitt uppdrag att liveblogga, twittra och sköta publikkontakt under den pågående konferensen samt att ansvara för några av de kunskapsspår som inleder varje eftermiddag. Det blir jag och frilanskollegan Johan Larsson som ansvarar för själva bevakningen den här gången. I Göteborg är jag  även moderator för spåren om webbstrategi samt digital marknadsföring.

Hoppas vi ses!

Relaterade inlägg:

Så syns du på Wikipedia

Vad som står om ditt företag eller organisation på Wikipedia kan ibland vara lika viktigt som det du kommunicerar på din egen sajt. Användarna förväntar sig att Wikipedia ska vara en tillförlitlig och oberoende källa skapad av dess användare och inte av olika aktörer med särintressen. Samtidigt är Wikipedias innehåll i ständig förändring, med många redaktörer och personer som bidrar med innehåll.

Wikipedia t-shirt
"Wikpedia expert" Foto: Mikeedesign (CC)

Grundinställningen för den som vill uppdatera information på Wikipedia är att inte skriva om sig själv eller sitt område. Det säger Lars Aronsson, Wikipedian, datorkonsult och tidigare styrelsemedlem i Wikimedia Sverige.

– Det märker man rätt snart att det blir en sämre artikel om man skriver om sig själv eller det man kan riktigt bra. Det blir en bättre artikel om man skriver om det man är nyfiken på. Du vet för mycket som inte jag tar för givet, säger Lars Aronsson.

Samtidigt medger Lars Aronsson att det kan vara okej att korrigera direkta felaktigheter eller lägga till information om det egna företaget eller ämnet, så länge du kan backa upp informationen med källmaterial.

– Det kan vara så att det står galna saker som man vill rätta och då får man väl göra det. Man ska inte vara överdrivet rädd för att korrigera information om sig själv. Det är ju tillåtet att vara anonym på Wikipedia. Om uppgifterna backas upp av källor och om artikeln är välskriven så gör det inte något att man har egenintresse.

Tre tips för att uppdatera information på Wikipedia

  • Se dig själv i ett större sammanhang. Bidra med information som ligger utanför ditt närmaste intresseområde. Varför inte beskriva dina konkurrenter, bidra med historiskt bildmaterial från de egna arkiven eller skriv om trenderna i din bransch, snarare än hur ditt företag är överlägset ett annat.
  • Delta i diskussionen om Wikipedia-innehållet. Är du tveksam, skriv en notis i diskussionssidan till artikeln och berätta hur du resonerat. Då uppfattas du som konstruktiv och hjälpsam snarare än någon som försöker manipulera innehållet till egen fördel. Var modig. Våga prova på och var generös och ödmjuk om du får mothugg kring en uppdatering.
  • Titta på andra. För att dels förstå hur Wikipedia fungerar rent tekniskt men också lära dig hur texter är komponerade så är ett bra tips att titta runt hur redan befintliga artiklar är utformade. Ofta kan du inledningsvis kopiera struktur och upplägg för att få en grund till ny information.

Wikipedias grundprinciper
(Källa: Wikipedia)

Oavsett om du vill korrigera felaktig information om ett ämne du känner väl eller skapa nya artiklar som du tycker saknas på Wikipedia finns ett antal grundprinciper att följa.

  1. Wikipedia är ett uppslagsverk. Dess mål sträcker sig inte längre än så.
  2. Ta inte ställning. Artiklar ska skrivas från en neutral synpunkt, och företräda olika synpunkter på ämnet rättvist och välvilligt.
  3. Respektera upphovsrätten. Wikipedia är en fri encyklopedi, licensierad under licensen Creative Commons’ erkännande-dela lika. Att lägga in material som bryter mot upphovsrätten kan leda till legala problem. Det är något som hotar vårt mål, att bygga ett fritt uppslagsverk som alla kan distribuera vidare. Se Upphovsrätt.
  4. Respektera de andra bidragsgivarna. Förutsätt att andra har goda avsikter. De som bidrar till Wikipedia kommer från många olika länder och kulturer, och har i många fall vitt skilda synsätt. Att behandla andra med respekt är nyckeln till ett effektivt samarbete kring skapandet av uppslagsverket.
  5. Wikipedia har inga fasta regler. Var djärv när du redigerar, även om perfektion är ett mål så är det inte nödvändigt. Gör så gott du kan, och om någon regel står i vägen för att göra encyklopedin bättre, i enlighet med reglerna ovan, strunta i den.

Ovanstående artikel publicerades i Internetworld nr 3, 2012.

Relaterade inlägg: