Bisonblog

Samhälle, internet, media

Kategori: Strategi (Sida 1 av 4)

Ask for help

Att be om hjälp utan att utnyttja människors välvilja

Ibland uppstår situationer när jag försöker använda sociala medier, och människor i mitt nätverk, för att be om hjälp med saker. Det kan handla om att få tips om en bra restaurang i en stad, en bra frilansare, bästa redovisningsbyrån eller få inspel på ett ämne jag ska prata om i något sammanhang.

Samtidigt som jag gärna ”begär” hjälp från andra kan jag också bli irriterad när jag upplever att människor utnyttjar sina nätverk för egen vinning. Det finns ett antal personer som jag i princip bara ser i mitt flöde de gånger de behöver hjälp med något. De går in i en diskussionsgrupp och säger ”jag ska hålla en dragning om ämnet X, ge mig några bra tips på case som jag kan använda”. Däremellan är det tyst.

Personerna bidrar sällan med synpunkter eller berättar om sina egna erfarenheter i andra diskussionstrådar, tills nästa gång de behöver hjälp med något. Då kommer ett inlägg där följarna förväntas bidra med sin kunskap, men egentligen inte får något tillbaka.

Det har blivit ett så tydligt mönster att jag så fort jag ser namnet på någon av dessa personer räknar med att de ska vilja ha hjälp med något. Det finns förstås något mänskligt i att vilja hjälpa till. När någon skriver ”Jag ska till San Francisco, några bra tips?” så kan jag bokstavligt talat inte hålla mig, utan måste berätta om mina favoritrestauranger eller tips på vad man ska undvika att göra. Jag triggas av att vilja lösa någon annans problem och samtidigt få berätta om något man själv har varit med om. För det mesta förväntar jag mig ingenting tillbaka.

För mig handlar det om värdeskapande. Om vi kommunicerar med varandra löpande om olika saker så skapas ett förtroende och en relation. När du sedan behöver hjälp så bidrar jag gärna, eftersom vi har en relation och jag vet att du är mer än bara någon som kräver hjälp av andra hela tiden. Men om ditt enda bidrag till den grupp vi är med i består av att efterlysa hjälp och tips så tröttnar jag efter ett tag. Jag tror på att be om hjälp och bidra samtidigt.

Det hände senast igår (18 december 2014) då jag på Facebook frågade vad mina vänner tycker om det politiska samtalsklimatet på nätet den senaste tiden. Jag ställde frågan, men jag gav också mitt eget perspektiv. Genom att själv reflektera kring svaret på frågan startade jag en diskussion redan i frågeställningen, istället för att bara ställa en kort fråga och sen fiska in svaren. Jag försökte sedan att fortsätta bidra med reflektioner och tankar när några personer valde att svara i kommentarsfältet.

Be om hjälp på Facebook

Fråga ställd på Facebook i december 2014.

Ovanstående är ett litet och ganska banalt exempel, men jag har märkt att det fungerar i både liten och stor skala. Genom att erbjuda värde och dialog samtidigt som du ber om hjälp visar du att du också är delaktig i lösningen. Att inte bara ställa frågor utan också löpande göra helt vanliga uppdateringar och bjuda på kunskap och värde i andra former är också ett sätt att bygga upp ett förtroendekapital. När du sen behöver snabb hjälp finns det hjälp att få, eftersom du varit med och hjälpt andra tidigare.

Jag vet inte om man kan ha en personlig strategi för sociala medier. Det känns ganska krystat. Men jag tror på att ha värdeskapande som ledord när det gäller att diskussioner som har mer professionell inriktning.

Många företag och organisationer som driver sociala medier-konton skulle nog kunna nå ännu längre med sina uppdateringar om de inte bara ställde de obligatoriska aktiverande frågorna till sina följare, utan också tillförde värde i form av kunskap, erfarenheter, storytelling eller annan information. Och även underhållning har ett värde. Det är lätt att glömma bort. Kattklipp åt alla!

Det här inlägget publicerades ursprungligen på min blogg hos Resumé i december 2014. 

Relaterade inlägg:

Från Jaikububbla till Twitter-krasch

På Di Digital har jag skrivit om Twitters nuvarande utmaningar utifrån den mikrobloggtjänst jag själv började använda 2007 – Jaiku. En till en början populär och spännande utmanare som fick se sig dö Google-döden efter uppköp och nedläggning.

Blogg: Det knakar i fogarna på Twitter.

Ur inlägget:

För mig är Twitter bra för realtidsbevakning av nyheter, diskussioner, ämnen, personer och händelser. Och det är samtidigt ganska dåligt för allt som kräver kontext, bakgrund, uthållighet och lojalitet. Jag tror att många svårigheter uppstår när tjänsten försöker vara både och.

Sina Weibo gick nyligen ut och meddelade att de kommer att förlänga maxgränsen för meddelandelängden, samma sak som många spekulerat kring när det gäller Twitter. Jag är inte så säker på att det är rätt väg att gå, men oavsett så är det sällan funktionerna som räddar en social tjänst.

Det måste kännas tydligt vad Twitter ska vara, och vad det inte är. Idag känns det inte så.

Relaterade inlägg:

Följ med mig och Jasmin till Rebel & Bird

Fredrik Wass och Jasmin Yaya (Foto: Pelle Sten)

Fredrik Wass och Jasmin Yaya (Foto: Pelle Sten)

Igår blev det officiellt att jag lämnar jobbet på Intellecta Corporate för att börja på byrån Rebel & Bird. Och inte nog med det, min supersmarta kollega Jasmin Yaya följer med. Vi har jobbat i flera projekt tillsammans under åren på Intellecta, och nu får vi chansen att fortsätta jobba ihop på en av de mest spännande byråerna i Sverige.

Varför Rebel & Bird?

För att det är en byrå som ser på både sitt eget erbjudande och sin egen personal på ett modernt sätt med lösningar i framkant på utvecklingen. Kunder som Spotify, King och iZettle profilerar förstås byrån, men för den som träffat någon av medarbetarna så framgår det snabbt att det även finns något mer än bara en häftig kundlista och spännande uppdrag. Som utomstående upplever jag att det finns en stark byråkultur och och en idé om hur kommunikation och marknadsföring bottnar i produkt- och tjänsteutveckling för att skapa tillväxt samt hur byråns interna processer måste se ut för att lyckas. Jag hoppas kunna bidra med min erfarenhet från både medie- och byråbranschen men också lära mig massor. Som vanligt alltså.

Vad lärde jag mig på Intellecta Corporate?

Jag började på Intellecta hösten 2013, det vill säga för snart 2,5 år sedan. I byråtid är det vare sig jättekort eller jättelång tid, men jag har hunnit lära mig otroligt mycket, framförallt av alla de generösa och prestigelösa medarbetare som jobbar där. Jag har också fått uppleva en stor bredd i uppdragen och fått jobba med kommunikation på den absolut högsta strategiska nivån i stora organisationer å ena sidan, och rent operativa uppgifter som skribent eller redaktör i löpande redaktionell produktion, å andra sidan. Att ha fått vara med och gjort en digital förflyttning av Sida:s tidning OmVärlden (med spridningsoptimering, longread-satsningar, podcastlansering och annat) tillhör nog ett av de projekt jag lärde mig mest av. Att tillsammans med Jasmin fått ta fram metoder för att kartlägga kommunikation ur ett genusperspektiv har varit en annan höjdpunkt. Jag har fått göra saker jag aldrig gjort förut och lärt mig saker nästan dagligen. Sen finns det andra projekt som jag inte kan berätta om, och som varit spännande för dess strategiska tyngd.

Vill du följa med?

Följ mig, Jasmin Yaya och Rebel & Bird framöver på www.rebelandbird.com och @rebelandbird på Instagram. Jag heter som vanligt @bisonblog på Twitter och Instagram och Jasmin Yaya heter @jasminyaya.

Relaterade inlägg:

Därför fungerar inte den påkostade reklambilden i sociala medier

Den delbara bilden har blivit ett enkelt sätt att snabbt förmedla ett budskap och nå en stor publik, men vi saknar ett gemensamt språk för att hantera bilder. Det hävdar Christel Copp, som är formgivare och konsult inom visuell kommunikation. Hon undervisar bland annat på Göteborgs universitet, där de som utbildas till kommunikatörer har bildkommunikation som en del i sin verktygslåda.

Christel Copp, formgivare och konsult inom visuel kommunikation– Det har blivit ett enormt bildflöde sedan mobilkameror och digitalkameror kom. Ett problem ur ett yrkesperspektiv är att vi i skolan får lära oss svenska språket, men att människor har väldigt lite kunskap om hur man kommunicerar i bild, säger Christel Copp.

Som exempel berättar hon om hur företag ofta skriver genomarbetade och bra texter till sina hemsidor, men inte alls har samma förståelse för eller lägger samma vikt vid bilderna.

När det gäller bilder i sociala medier kan den virala effekten vara svår att förstå och bemästra. Det är det extrema och avvikande som människor oftast reagerar på och vill dela vidare, något som kan stå i motsats till det budskap de flesta företag vill förmedla.

– Benetton använde under en viss tid extrema bilder för att vara ett klädföretag. Det är möjligt att deras försäljning ökade, men det blev en väldig debatt kring bilderna. Om det varit ett framgångskoncept hade antagligen fler ­företag ägnat sig åt det, säger Christel Copp.

Det finns alltid ett sammanhang där bilden presenteras, till exempel i flödet på Facebook, på ett företags hemsida eller i nyhetsrapporteringen. Om du exempelvis bläddrar i en resekatalog förväntar du dig att se vackra bilder från olika resmål. Kontexten avgör hur vi tolkar bilden.

– Naturfotografier eller bilder som vinner tävlingar är vackra i sig och vi kan förstå att bilden är tagen i en unik eller osannolik situation. Den får en laddning, till exempel de första bilderna från månen. De kanske inte alltid är bra kompositionsmässigt, men de har ett värde eftersom det är så extremt att ta bilden just där. Säg att någon fallit ur en byggnad och haft en kamera med sig och fångat en bild på väg ner. Den hade varit extrem om man känner till kontexten i sig, säger Christel Copp.

För att skapa bilder som din målgrupp blir engagerad av måste du utgå från den miljö där bilderna når mottagaren, men kanske framför allt från vilket syfte den som tittar på bilden har. När vi befinner oss på väg till jobbet eller går på stan letar vi inte aktivt efter reklambilder eller andra bildbaserade budskap. Därför är reklambilderna ofta tydliga i sin form för att fungera i just den miljön, enligt Christel Copp. Bläddrar vi förbi uppdateringar från våra vänner i sociala medier söker vi kanske inte efter något speciellt eller har några särskilda förväntningar på det som kommer att visas.

– När vi är i färd med att göra något annat behöver bilden vara väldigt tydlig. Men har man en skoluppgift eller en yrkesuppgift kommer man att leta bilder på ett helt annat sätt. Det är inte alltid kommunikatörer tänker på det. I vilket läge ska jag slå mig in i människans medvetande och när letar de själva?

Björn Lundevall är art director och delägare på FLB. Enligt honom finns det ett gammalt tänkande som lever kvar där den klassiska reklambilden får större budget och fokus än pressbilden.

– På många sätt lever vår bransch kvar i att det finns olika typer av bilder där reklambilden har störst budget och pressbilden, som har en möjlighet att vara spetsigare, sliter med smulor av reklambudgeten. Därför blir de bilderna ofta idéfattiga. Men vilken av bilderna har egentligen högst krav på sig och störst potential?

Precis som Christel Copp är Björn Lundevall inne på att sätta in bilden i ett större sammanhang, att se dess roll att berätta en historia snarare än att jaga klick och delningar. Men han har ändå en idé om vilken typ av bilder som har störst chans att spridas.

– Alla bilder med en tydlig idé har en chans att bli virala. Men sanningen är väl att humor, kontrovers och bilder med djur och bebisar verkar vara förfördelade. Jag tror att om man stirrar sig blind på antal klick, visningar och delningar missar man lätt att berätta sin historia.

Vad som sprids och delas skiljer sig också mellan olika plattformar. En tydlig trend enligt Björn Lundevall är att gå bakom kulisserna och visa bilder från den egna verksamhetens insida.

– Facebook svämmas över av sentimentalitet och rättvisebilder i samma takt som de yngre försvinner därifrån. Jag som är art director ser hur många berättar “behind the scenes”-historien. Ett bra exempel är Instagrams senaste uppdatering som innefattade en uppfräschning av logotypen. Nyheten om detta spreds väldigt fort med hjälp av “behind the scenes”-bilder från uppdateringen via Dribble som är ett ännu snävare forum.

Traditionella reklambilder och bilder som används på företagens hemsidor är sällan de bilder som fungerar bra för den som vill få stor spridning.

– Bilder som inte blir virala kan man väl säga är de bilder man tydligt ser är skapade för att bli just virala. Bilder som ligger för nära det dagliga utbudet av stortavlor, erbjudanden och reklam kanske man kan säga. Det är svårt att få ut en kampanjbild, säger Björn Lundevall.

Vilken strategi ska man som företag ha för att få ut sin bild?
– Strategin ska alltid vara att göra bra, relevanta bilder med en tydlig idé. Det säger sig självt men ofta är problemet nog snarare att man lägger väldigt mycket tid på just “strategin” och rätt lite tid och resurser på den faktiska bilden. Hur många datortillverkare gör till exempel roligt bildmaterial? Prova att bildgoogla ultrabook, säger Björn Lundevall.

Datortillverkare lägger exempelvis tid och kraft på att skapa initiativ på Pinterest för att få ut sina rätt tråkiga bilder där, menar Björn Lundevall, och undrar varför de i stället inte bara gör bra, relevanta bilder som har chans att hamna där naturligt.

Våga sprida dina bilder
När Stockholms stad lanserade en ny grafisk identitet kunde kommunen ha gjort mer för att undvika reaktionerna och kritiken mot att arbetet kostat fyra miljoner kronor, tycker Björn Lundevall.

– Jag förstår att man vill smyga ut en sådan nyhet eftersom man vet att skattepengar inte är något man tar lätt på. Men man missar det helt genom att smyga med bildmaterialet. Om man har en pressbild och det är den nya logotypen är det såklart att det ser dyrt ut med fyra miljoner spenderade skattekronor. Hade de i stället visat fler enheter, fler applikationer och mer inspirationsmaterial tror jag att storyn inte hade behövt handla om hur mycket det kostat utan om hur bra och viktigt det kan vara med en enhetlig visuell kostym, säger Björn Lundevall.

Björn Lundevall ger tre tips på hur du kan jobba aktivt med en bildstrategi:

  • Det viktigaste är att våga kliva ur sina guidelines och tänka på hur man kan berätta sina historier på ett ärligare och mer relevant sätt och anpassa sig efter var man vill synas.
  • Var mer snabbfotad och häng på kulturella händelser och rörelser. Du har säkert sett bilden på Steve Jobs i Applelogon som dök upp i samband med hans död.( sök på ”Steve Jobs Mac logo”).
  • Våga bli mer nischad och våga gå smalt till en början. Kika på Volvo Concept You, som visar upp sin designprocess på den plattform som kändes mest relevant för att visa upp en designprocess, Tumblr.

Ovanstående artikel skrevs och publicerades ursprungligen för Internetworld.se.

Relaterade inlägg:

Ses vi på Webbdagarna i Göteborg?

I eftermiddag åker jag till Göteborg för att bevaka och medverka som moderator vid Internetworlds konferens Webbdagarna under torsdag-fredag. Jag inte hur många Webbdagarna-konferenser jag varit med på genom åren. Hela tiden ökar antalet städer som konferensen arrangeras i och jag har jobbat  med bevakningen på uppdrag av Internetworld i Stockholm, Göteborg, Malmö, Växjö och Luleå.

I praktiken innebär mitt uppdrag att liveblogga, twittra och sköta publikkontakt under den pågående konferensen samt att ansvara för några av de kunskapsspår som inleder varje eftermiddag. Det blir jag och frilanskollegan Johan Larsson som ansvarar för själva bevakningen den här gången. I Göteborg är jag  även moderator för spåren om webbstrategi samt digital marknadsföring.

Hoppas vi ses!

Relaterade inlägg:

Sida 1 av 4

Driven av WordPress & Tema av Anders Norén