Hela listan: Så var almedalen 2016

Vad floppade och vad funkade bra? Här kommer min betraktelse över almedalsveckan. Alla synpunkter är superobjektiva förstås.

Årets almedalsvecka var som väntat ett mellanår men med ett politiskt landskap som skiljer sig stort från förra sommaren. En reflektion från en av SVT:s politiska kommentatorer är att ”vi befinner oss i en ständig valrörelse” sett till nerven i svensk politik just nu.

Men veckan handlade som vanligt om mycket mer än politik och mingel, vilket det tycks vara oerhört svårt för både besökare och medier att förmedla till fastlandet. Det ger utrymme för såna här artiklar och många missförstånd kring vad som egentligen sker i Visbys gränder. Personligen föredrar jag att mina förtroendevalda åker till Almedalen för att samverka med andra och dela erfarenheter, framför att sitta på sin egen kant och uppfinna egna hjul utan kontakt med omvärlden.

Mediefrågor, digitalisering och jämställdhet blev mina tre huvudfokus under årets vecka även om en del annat slank med av bara farten.


Det blev inte så mycket försvars- och säkerhetsfrågor för mig som under tidigare år, trots att dessa frågor är hetare än någonsin.

Min kommande jobbstart som omvärldsbevakare hos Sveriges Tidskrifter gjorde förstås att medieutveckling och digital utgivning blev ett naturligt fokus.

Årets seminarium: Failkonf16 av Maktsalongen
Maktsalongen fortsätter ta plats i Almedalen. I år fortsatte Failkonf16 ett event i misslyckandets tecken. Fi-ledaren Gudrun Schyman, Rättviseförmedlingens ordföranden Seher Yilmaz och Omni-grundaren Markus Gustafsson gick alla upp på scenen för att dela med sig av sina personliga misslyckanden. Vi fick höra om allt ifrån panikattacker på jobbet till härskartekniker inom ungdomsrörelsen. Ett välkommet tema som jag hoppas fler tar upp kommande år. Vi behöver höra om hur även framgångsrika människor kan misslyckas och hur de hanterar motgångarna.

. @seher_y om att misslyckas i ungdomsrörelsen, på #failkonf16 #almedalen #maktsalongen

Ett foto publicerat av Fredrik Wass (@fredrik.wass)

Årets mingel: Politism
I flera år i rad har Politism stått för almedalsveckans mest avslappnade mingel, där konkreta diskussioner faktiskt får utrymme och det finns tid att träffa nya människor (mer än bara 2 minuters kallsnack). Det skadar heller inte att minglet har bästa värdarna och utsikten också. Eller som de tre poliserna som gjorde inspektion under kvällen sa: ”Klart man måste få ha fest”. Att både ordningsmakt och aktivister hyllar ett mingel säger något om nivån.

Årets handskakning(ar): Almedalsfesten (Fokus, CNN, Strandberg Haage, DCG)
Vid entrén till St Nicolais ruin stod värdarna uppradade för att skaka hand med alla gäster. Det kändes som när hovet bjuder in till fest på slottet och gästerna passerar förbi kungaparet för vördnadsfull hälsning, men det var ändå en fin gest och ovanligt i Almedalen.

Perfekt mingelljus i ruinen med @elin.eng @future_kid_san @litenmendryg. #almedalsfesten #fokus

Ett foto publicerat av Fredrik Wass (@fredrik.wass)

Årets mest-givande-samtal-på-kortast-tid-ögonblick: Superminglet (Resumé, Veckans Affärer och Meltwater)
På Gutekällarens takterass arrangerades ett mingel där jag på kort tid återigen fick uppleva det allra bästa med Almedalsveckan. Och av en slump kom alla mina samtal att handla om balansen jobb och utbildning. Berghs rektor Camilla Wallander gav kloka inspel om sitt sätt att se på utveckling och kompetens. Katarina Ljungdahl från Sveriges kommunikatörer likaså. Alltid inspirerande Karin Nygårds hade ett ”ledigt” år, men har ändå spelat in nytt barnprogram åt SVT som kommer i höst (Programmera mera), samt precis släppt en ny bok (Så fungerar internet). Brit Stakston, Seher Yilmaz, Johanna Snickars och Karin Zingmark var några som med bara några få ord hann med att diskutera misslyckanden, framgångar och almedalsveckan som fenomen. Allt detta inom loppet av en timme.

Årets moderator: Beata Wickbom (med Viktor Ström som runner up)
Med varm, tydlig, pedagogisk och bestämd hand lotsar Beata Wickbom besökarna genom programpunkt efter programpunkt i trädgården hos HejDigitalt (utlånad av Hill & Knowlton). Genom sitt sätt att ställa både de dumma och smartaste frågorna och hela tiden inkludera publiken skapar hon ett av Almedalsveckans bästa diskussionsklimat. Samarbetet med Di Digital (Viktor Ström och Mimi Billing var på plats) fungerade också väldigt bra och bidrog till att både de stora visionära frågorna likväl som de mer konkreta affärsfrågorna fick utrymme.

Morgonen börjar med #hejdigitalt #almedalen

Ett foto publicerat av Fredrik Wass (@fredrik.wass)

Årets härskarteknik: Maud Olofsson kallar Annie Lööf för duktig chey

När kvinnor är ”duktiga”. #almedalen #expressen

Ett foto publicerat av Fredrik Wass (@fredrik.wass)

Årets tv-ögonblick: Facebook Live
Möjligheten att enkelt sända livevideo via sin mobil har funnits sedan 2008 när Bambuser lanserade sin smarta tjänst. Men först i år, åtta år senare, har tekniken blivit så integrerad och enkel att den börjat slå igenom på allvar. Jag själv och andra sände live från många seminarier och fick dessutom både många tittare och uppskattning från de som inte var på plats.

Årets bäst-före: Mediecheferna
Vad är grejen med alla nuvarande eller före detta mediechefer som ska tassa runt och leka reportrar hos sina respektive redaktioner och hitta på helt omotiverade (och ofta rätt trötta) specialprogram om gotländska kulturminnen eller leka Skavlan? Jag förstår att medarbetarna har svårt att säga nej när högsta ledningen vill vara med och leka, men ändå.

Årets middag: Surfers
I år blev det endast ett besök, men det blev den bästa måltiden under veckan. Friterad tofu, räkbollarna och rättiksalladen rekommenderas varmt.

Årets lunch: Creperiet
Västerbotten rekommenderas. Bord på balkongen är också att föredra.

Årets frukost: Grötfrukosten på Pensionat Fridhem
En blandning av skolmatsal på 1980-talet och en rejäl hotellbuffé. Kaffet är svagt, juicen utspädd och nostalgin total.

Årets roomies: Linda Eriksson, Victoria Gillberg och Anders Gardebring
Ingen snarkade! Alla höll tiderna!

Stort tack för bra samtal och möten Anton, Sofia, Karin, Julia, Jonas, Negra, Rebecka, Maria, Andreas, Kerstin, Lisa, Jenny, Hampus, Anna-Karin och alla andra jag hade kontakt med under veckan.

Det finns mycket mer att säga om både det politiska läget och almedalsveckan som fenomen. Men jag ville göra det här inlägget så fort som möjligt innan semesterkoman sätter in och jag blir för slö för att få ihop det. För vad det är värt.

Relaterade inlägg:

TIMES vd: Äntligen slipper vi hålla isär köpt och oberoende journalistik

Är native advertising ett av de största hoten mot oberoende journalistik? Det här klippet med John Oliver är både underhållande och dystopiskt (en av de bättre kombinationer man kan tänka sig för att nå ut med sitt budskap på ett slagkraftigt sätt).

I klippet finns också ett ganska makabert uttalande från TIMEs vd Joe Ripp som påstår att redaktörer nu är glada över att äntligen slippa tänka på ”the separation between church and state, whatever that was” (motsvarande väggen mellan redaktion och marknadsavdelning), och att redaktionen nu får jobba för ”the business side of the equation”.

John Oliver konstaterar att det är som att säga att en kirurg opererar bort hjärtat på en patient – whatever that was. That was the heart!

"That was the heart" - John Oliver

Sevärt och intressant inlägg i debatten. Se hela klippet nedan. (Tipstack Tobias Rydergren på Twitter).

Relaterade inlägg:

  • Inga relaterade inlägg

Så källgranskar du på Twitter

feed twitter pillows

Om det ser ut som en anka och låter som en anka så är det antagligen en anka. Det resonemanget tycker Hans G Andersson att vi ska ta med oss till Twitter när vi försöker kolla om en tweet verkligen stämmer, och om det där saftiga ryktet om en aktuell händelse eller person kan vara sant. Hans G Andersson är till vardags konceptchef på SVT Interactive och har många webbsatsningar på SVT i bagaget.

I inlägget om faktagranskning på Twitter tycker jag att Hans tar upp många bra tips och råd. Han tar också tydligt ställning i frågan om man ska radera en felaktighet eller inte. Enligt Hans är det bättre att ta bort något som är fel så att det inte hinner spridas vidare, än att komplettera med en korrigerad version. Jag vet att detta inte är något som alla håller med om.

En av de viktigaste aspekterna när det gäller källgranskningen är förstås vem som är avsändaren. Hans G Andersson tar ett färskt exempel från när Usama Bin Laden blev dödad av amerikansk militär.

Ta bin Laden som exempel igen: en tid efter hans död spreds uppgiften att man hade hittat massor av porr i huset i Abbottabad. Uppgiften kom från amerikanska militärkällor, vilket ju är rätt självklart eftersom ingen annan var där. Jag förstår att det var en smått oemotståndlig historia att sprida, men lägg 30 sekunder på att fundera på vem eller vad som gynnas av en sådan nyhet. Jag vet inte hur det ligger till med den där porren, men det gör inte många andra heller.

Min slutsats är att faktagranskning och källkritik inte skiljer sig så mycket på Twitter som från andra källor. Det som dock brukar vara en stor spelare i matchen är tidsaspekten. Det är snabba uppgifter som går snabbt att sprida vilket påverkar både den tid vi lägger på att granska källorna ställt mot viljan att vara först med nyheten.

Relaterade inlägg:

Journalistikens framtid? – It’s complicated

Medieföretag och pengar
Live Sketchnote från Björn Jefferys session på SSWC, av Emilia Blom

När tv:n kom sa man att vi skulle sluta titta på bio. När videoapparaten kom sa man att vi skulle sluta titta på bio. När hemmabion kom sa man att vi skulle sluta titta på bio. Men varför var 2010 det mest lönsamma året någonsin för SF-biograferna? Var det inte tänkt att fildelning och internet skulle paja affärsmodellen kring biobesöket en gång för alla? Tydligen inte.

Ovanstående fakta och fler exempel på myter och sanningar om medieformat och lönsamhet presenterade Björn Jeffery under helgens Sweden Social Web Camp. Just Björns session var en av de jag uppskattade mest, kanske för att webb- och entreprenörsvärlden är fylld av föreställningar och fördomar om det gamla medielandskapet, ibland överdrivna och ibland totalt missvisande. Samtidigt är det ingen tvekan om vilket håll utvecklingen går med sjunkande upplagor för merparten av de svenska tidningshusen.

Björn Jeffery belyste på ett bra sätt hur dagens mediebolag tjänar sina pengar och gav dessutom konkreta siffror på några av de större dagstidningarna och magasinens intäkter och vinstmarginaler. För en publik bestående av nätnördar, entreprenörer och sociala medier-anhängare kanske det var en smula nedslående att höra att bara 5 procent av Dagens Nyheters intäkter kommer från webben och att DN, Aftonbladet och Expressen fortfarande gör miljonvinster på den traditionella pappersprodukten. Och även Pontus Schultz utveckling av Veckans Affärers intäktskällor i form av event- och sponsringsverksamhet är något som pekar på nyttan av ett starkt journalistiskt varumärke, ofta i pappersform, för att driva intäkter från kringverksamhet. Detta är något jag har konkret erfarenhet från efter min tid på Greentech Media i San Francisco, ett mediebolag med tre intäktsben (events, research/rapporter och redaktionell sajt).

Även Expressens chefredaktör Thomas Mattsson följde Björn Jefferys session via en Bambuser-sändning och kunde konstatera:

…för oss som söker finansiering för journalistik, oavsett om det handlar om reportageuppdrag till Afghanistan och Libyen eller bevakningen av schlager-SM och fotbollsallsvenskan, är det i sak irrelevant varifrån pengarna kommer så länge som den journalistiska integriteten kan bibehållas. […] Aldrig nog så framgångsrika digitala innehållssatsningar, och hit räknar jag alla från Wall Street Journal och Financial Times även om de inte alls är jämförbara med svenska dagstidningars förutsättningar, är fortfarande beroende av de tryckta editionerna. Inte bara för räckvidd, annons- och prenumerationsintäkter utan också för att printeditionerna fortfarande bygger varumärken som resten av affären är beroende av.

Björn beskrev även hur den amerikanska tidningsbranschen påverkat strategin kring de nya magasinsapparna för iPad och hur det kan komma sig att en svensk e-bok är dyrare än en fysisk pocketbok samt det faktum att e-boksförsäljningen i Sverige är extremt blygsam än så länge.. Den dubbla momsen för svenska appmakare är också en faktor som påverkar prisbilden för e-boksförsäljningen. Kolla gärna in klippen från Björns föreläsning. Här ovanför ser du Emilias sketchnote från samma föreläsning. Jag gillar verkligen det sättet att sammanfatta en föreläsning eller diskussion på och hoppas att fler börjar göra liknande illustrationer framöver.

Under SSWC var jag på ett gäng intressanta sessioner om bland annat konvertering inom e-handeln, arbetsprocessen hos en gaming studio, mötesdesign/möteskultur, storytelling och mycket annat. Men det får komma i ett annat inlägg.

Relaterade inlägg:

”Vad hände med vad, när, hur, varför, och varför en gång till?”

Läs läs läs! Hynek Pallas kritik av SVT Aktuellt-rapporteringen från New York om Usama Bin Ladens död. Ett relevant och synliggörande inlägg som sticker ut i bruset, till skillnad från många från-höften-tolkningar.

Kanske, tänker jag, är Hämnden och Rättvisan att betrakta som en tipping point: den punkt där så många svenska journalister blivit New York-frilansar att vi genom artikel- och inslagslavinen om onödiga saker från staden svenskar helst semestrar i, helt enkelt dragit upp omdömeslösheten genom osmos. […] Jag tror inte att vi påverkas av vad nyheterna i teve väljer att berätta. Jag vet att vi gör det. I ett nötskal kan man säga att vad våra sympatier riktas mot, det skapar politik. Och valde Aktuellt andra berättelser – då skulle vi också se människor och mänsklighet på andra platser än nedre Manhattan.

Relaterade inlägg: