Bisonblog

Samhälle, internet, media

Kategori: Medietrender (Sida 1 av 7)

Fredrik Wass, Resumé Insikt. Foto: Andreas Elgstrand.

Så kan du också jobba lika effektivt som medierna

I min första analystext för Resumé Insikt försökte jag beskriva något jag tänkt på länge, men aldrig riktigt summerat eller skrivit om. Jag har inte heller sett så många andra fördjupa sig i vad som kan tyckas vara en självklarhet – slimmade redaktioner är ofta experter på att snabbt, effektivt och snålt hantera stora mängder information och kommunikation.

Du kan läsa hela texten på 6000 tecken hos Resumé Insikt

Här är en av de fem punkterna som jag presenterar i slutet av texten:

”Har du varit på en redaktion någon gång? Ibland får jag känslan att en del tror att en redaktion är lite som ett eget väsen och med betydligt mer komplexa sätt att jobba än hur det faktiskt ser ut i praktiken. Olika medier organiserar förstås sina redaktioner på lite olika sätt, men gemensamt är att de alla bygger på flödeshantering, och ofta har olika roller med specifika stolar eller skrivbord. På större mediers redaktioner brukar den så kallade desken vara i centrum, med ämnesredaktionerna placerade i “hastighetsordning” runt om. Ju snabbare flöde och tid från start till publicering, ju närmare desken är man placerad. När jag har hoppat in och jobbat på olika redaktioner har det ibland tagit så kort tid som några timmar att förstå och börja jobba i det flöde som just den redaktionen jobbar efter. Jag kan inte säga samma sak om alla andra arbetsplatser jag varit på inom näringslivet och offentlig sektor.”

Relaterade inlägg:

Torg med människor

Sociala medier i valrörelsen då och nu – en tillbakablick

Så här i slutspurten av valrörelsen 2018 roade jag mig med att leta fram en text jag skrev om sociala mediers betydelse under förra valet, 2014. När den här texten skrevs hade inte Trumps valkampanj startat, men den svenska extremhögern och dess hatsajter var aktiva. Nazister hade precis börjat dyka upp under till exempel Almedalsveckan. Ändå är det intressant hur frånvarande diskussionen om näthat och de ryssfinansierade propagandakampanjerna för Sverigedemokraterna är i min text. Var det verkligen så lite prat om det för bara fyra år sedan?

Därför avgör sociala medier valet

Att säga att sociala medier inte avgör valet är som att säga att väljarna inte avgör valresultatet. Jag ska förklara varför.

Varje valrörelse de senaste åren har mantrat upprepats: Sociala medier ska hjälpa politikerna att vinna valet. Och varje valrörelse har den givna motreaktionen kommit som ett analogt brev på posten: Nej, sociala medier kommer inte att avgöra valet. Så även under supervalåret 2014. Då skrev medieforskarna Marie Grusell och Lennart Hast en Brännpunkt-artikel hos SvD med fokus på just det sistnämnda budskapet. Forskarna skriver med en lite sarkastiskt ton att ”den dag som våra politiker kan få väljarna att på nätet intressera sig mer för politik än för perserkatter – då kommer sociala medier att avgöra valet”. De påstår även att politiska budskap sällan blir snackisar och därför inte tacksamma att sprida för människor i sociala medier. (för övrigt skrev samma två forskare en liknande artikel i SvD även under valrörelsen 2010).

Samtidigt rapporterade tidningen Fokus om hur Socialdemokraterna skulle använda verktyget Thunderclap för att koordinera sin sociala medier-aktiviteter i bästa Obama-stil. De amerikanska presidentvalskampanjerna brukar bevakas stenhårt av valstrateger från andra länder, och just president Obamas kampanjstabs förmåga att mobilisera sin valmaskin via nätet lyfts gång på gång fram som ett lyckat exempel, även om det handlar just om mobilisering och styrning, snarare än diskussion och samtal om politiken i sig.

Jag tycker att ”bevisföringen” i Brännpunkt-artikeln är bristande. Dels hänvisar den till flera år gammal forskning om hur svenskarna använder nätet (vilket i internet-år är ganska lång tid). Och dels ställs inte sociala medier i perspektiv till andra plattformar som används för att påverka väljarna. Slutligen saknas även perspektivet om vad som definierar en politisk diskussion i sociala medier. Är det när diskussioner kretsar kring specifika partiers aktiviteter, eller är det när vi diskuterar frågor som kan ha politisk innebörd?

Ett exempel på sociala medier-relaterad händelse som tros ha påverkat väljare under valrörelsen 2010 är blogginlägget på bloggen Klamydiabrevet, om utförsäkrade Annica Holmquist. Inlägget spreds som en löpeld och nådde ända till Washington Post. Enligt vissa gjorde blogginlägget att regeringen förlorade majoriteten och att SD fick en vågmästarroll.

Men det är inte enstaka inlägg som bör lyftas fram för att visa på hur sociala medier använts av medborgarna för att diskutera och reflektera över politik- och samhällsfrågor. Brit Stakston på JMW sammanfattade valrörelsen 2010 utifrån ett sociala medier-perspektiv på ett bra sätt och pekade på att ”Facebook med sina 4.1 miljoner aktiva medlemmar i valårets slutskede får symbolisera de nya kommunikationsformerna och närheten till väljarna utanför valstugan. Så visst har vi ett Facebookval bakom oss.”.

Här är 5 punkter som sätter sociala medier i perspektiv för supervalåret:

  • Hur bra fungerar valstugor, torgmöten, frågestunder och direkta möten mellan väljare och politiker för att avgöra ett val? Det ska jämföras med att lägga motsvarande resurser på den sociala webbnärvaron. Sociala medier är en kanal, en kommunikationsplattform. Den kan inte i sig avgöra något val, precis som att endast torgmöten inte kan göra det. Däremot kan självklart de budskap som bärs av plattformen vara avgörande, precis som ett möte i en valstuga, en tv-reklam eller en tidningsannons kan vara det. Via sociala medier når partierna dessutom befolkningsgrupper som de annars inte skulle kunna ha en dialog med. När vi har en hel generation som väljer bort tablå-tv så når ju inte heller mediernas rapportering fram till stora grupper i befolkningen på samma sätt som tidigare.
  • Vad händer om ett parti helt skulle avstå sin närvaro i sociala medier, valstugor och tv-reklam under valrörelsen? Skulle det förändra valresultatet? Antagligen, vilket återigen sätter fokus på att sociala medier måste ses som en del av något större än en apparat som på ett mystiskt sätt skulle omvandla svagt väljarstöd till större, eller på egen hand lyfta ett parti till valseger.
  • Innehåll i sociala medier påverkar antagligen väljarna på ett marginellt sätt, men politiska val avgörs ofta just på marginalerna. Det är inte de som röstat på samma parti i hela sitt liv som är den viktigaste målgruppen under en valrörelse, utan snarare de som inte bestämt sig.
  • Mobilisering! All kommunikation handlar inte om att övertyga. Om ett parti ser sociala medier som en kanal för att jaga väljare kommer de att misslyckas. Däremot är sociala medier en central funktion för att mobilisera de egna leden, skapa engagemang, få valarbetare, peppa förtroendevalda att köra ända in i kaklet och så vidare, precis så som Obama använt sociala medier. Och om inte det spelar någon roll kan man undra vad som spelar roll.
  • Slutligen, dock inte av liten betydelse, är insikten om att det ofta är i samtal med andra, oavsett om det sker i sociala medier eller vid fysiska möten, som våra politiska åsikter färgas och avgörs. Att vi tar mer intryck av rekommendationer som kommer från våra egna vänner än via en marknadsföringskampanj lär inte vara någon nyhet för någon pr-makare.

Min slutsats blir att utfästelsen om att sociala medier inte kommer att avgöra valet är som att säga att människor inte kommer att avgöra valet. Sociala medier fylls med innehåll av människor som är – just det – sociala. Även om vi skapar filterbubblor och bara pratar med vänner som vi redan känner så är det i samtalen de politiska åsikterna formas och testas. Och ofta sker det långt ifrån valstrategernas radar, i mötet mellan människor vi redan har en relation till.

Papper avgör inte valet, etervågor avgör inte valet, big data avgör inte valet. Människor av kött och blod som kommunicerar avgör valet. Och om man väljer bort nätet som plats för kommunikation, ja då har man förlorat all koppling till verkligheten och kommer definitivt att förlora valet.

Relaterade inlägg:

Nordic Media Insights

Insikter från konferens om medieutveckling

Under förra veckan arrangerades Resumés och Bonnier business medias konferens Nordic Media Insights för andra året i rad på Münchenbryggeriet. Jag var där och summerade för Sveriges Tidskrifters räkning några av insikterna från de två dagarna.

3 insikter från Nordic Media Insights

  1. Plattforms(o)beroendet
  2. Relation och passion
  3. Storyn i fokus

Läs hela summeringen på sverigestidskrifter.se.

Relaterade inlägg:

tidskriftsdagen tidskriftsdagen collage

Reflektion från en av årets mest intensiva veckor – och bildkavalkad!

tidskriftsdagen tidskriftsdagen collage

En av de mest intensiva perioderna på hela året har peakat under den senaste veckan. Redan tidigt i våras startade vi på Sveriges Tidskrifter planeringen av Tidskriftsdagen och Tidskriftsgalan – våra två viktigaste event och tidskriftsbranschens största sammankomst.

Vi utvärderade förra årets event, vi satte ihop referensgrupper och hade möten med smarta människor i branschen. Vi ville tänka nytt, utan att kasta ut det gamla, och samtidigt värna om det som blivit en tung utmärkelse i tidskriftsbranschen – Tidskriftspriset.

Mitt huvudansvar var att arbeta med innehållet på Tidskriftsdagen. Jag har därför under det senaste halvåret fokuserat (parallellt med mina andra arbetsuppgifter) på att hitta rätt talare och paneldeltagare, kommunicerat med samarbetspartners samt också gett så mycket stöd jag kunnat åt de två stjärnorna Helle Klein och Irena Pozar som vi anlitade som programledare för dagen. Läs mer om den processen i det här inlägget som jag skrev för några veckor sedan.

Irena Pozar och Helle Klein

Dagens moderatorer var Irena Pozar (chefredaktör Veckorevyn.com och social media manager, Bonnier Magazines & Brands) och Helle Klein (vd och chefredaktör Dagens Arbete). Foto: Anette Persson.

I onsdags, den 8 november, genomfördes alltså de två stora eventen på Cirkus i Stockholm. Det fanns saker som kunnat bli bättre, men överlag är jag supernöjd.

Framförallt är jag stolt och glad över de personer som ställt upp och stått på scenen för att berätta om deras lyckade projekt, pratat om gemensamma branschutmaningar och helt enkelt bidragit till att skapa värde för publiken på olika sätt.

Läs gärna summeringen med De viktigaste insikterna från Tidskriftsdagen eller kolla på alla bilder från dagen och kvällen. Vi har även samlat mycket av materialet kring dagen och kvällen på den här samlingssidan.

Tidskriftsdagen Alice Bah Kuhnke, kultur- och demokratiminister

Alice Bah Kuhnke, kultur- och demokratiminister, inledde dagen. Foto: Anette Persson.

Kine B. Hartz, chefredaktör Costume.

Kine B. Hartz, chefredaktör för den norska tidningen Costume, berättade om när tidningen hade Skam-skådisen Iman Meskini i hijab på omslaget och fick starka reaktioner. Foto: Anette Persson.

Representanter från Aller media, Bonnier Magazine & Brands, Google och Facebook på samma scen. Stina Abelius, Lars Dahmén, Farshad Shadloo och John Severinson. Foto: Anette Persson.

Representanter från Aller media, Bonnier Magazine & Brands, Google och Facebook på samma scen. Stina Abelius, Lars Dahmén, Farshad Shadloo och John Severinson. Foto: Anette Persson.

Publiken genomförde en workshop som gav 60 nya idéer för branschen. Under ledning av Fantastic Studios. Foto: Anette Persson.

Publiken genomförde en workshop som gav många nya idéer för branschen. Under ledning av Fantastic Studios. Foto: Anette Persson.

Diskussion om representation i media med Cissi Elwin (chefredaktör tidningen Chef), Maja Bredberg (pr-strateg Forsman & Bodenfors) och Devrim Mavi (Kanslischef Fi samt fd chefredaktör Hotellrevyn och Arena). Foto: Anette Persson.

Diskussion om representation i media med Cissi Elwin (chefredaktör tidningen Chef), Maja Bredberg (pr-strateg Forsman & Bodenfors) och Devrim Mavi (Kanslischef Fi samt fd chefredaktör Hotellrevyn och Arena). Foto: Anette Persson.

Fördomspodden live med Emil Persson från Café. Fördomsutsatta var Robert Brännström (KIT), Jonna Bergh (STYLEBY), Helena Rönnberg (Icakuriren) och Erik Wahlin, Affärsvärlden.

Fördomspodden live med Emil Persson från Café. Fördomsutsatta var Robert Brännström (KIT), Jonna Bergh (STYLEBY), Helena Rönnberg (Icakuriren) och Erik Wahlin, Affärsvärlden.

Tidskriftsdagen Robin Raven, The Economist

Robin Raven från The Economist berättade att tidningen ökar starkt i yngre målgrupper och de är stora på Snapchat. Foto: Anette Persson.

Tidskriftsdagen Anna Åberg, Dagens Nyheter

Anna Åberg, Dagens Nyheter, om tidningens satsning på digitala läsarintäkter.

Tidskriftsdagen Erik Wisterberg, Breakit

Erik Wisterberg och Jon Mauno Pettersson från Breakit berättade om sin granskning av mat-cykelbudens arbetsvillkor.

Tidskriftsdagen Irena Pozar, Helle Klein, Tyra Willén

Irena Pozar, Helle Klein och Tyra Willén (från Fantastic Studios).

Vinnare av Tidskriftspriset 2017. Foto: Anette Persson

Vinnare av Tidskriftspriset 2017. Foto: Anette Persson

Komikern Shanthi Rydwall-Menon underhöll på galakvällen. Foto: Anette Persson.

Komikern Shanthi Rydwall-Menon underhöll på galakvällen. Foto: Anette Persson.

Fullsatt på Cirkus när alla på var plats för Tidskriftsgalan. Foto: Anette Persson

Fullsatt på Cirkus när alla på var plats för Tidskriftsgalan. Foto: Anette Persson

Thomas Mattsson och Jan Helin återuppstod som duo och var programledare för Tidskriftsgalan. Foto: Anette Persson.

Thomas Mattsson och Jan Helin återuppstod som duo och var programledare för Tidskriftsgalan. Foto: Anette Persson.

Relaterade inlägg:

Jag har jobbat med en grej som du kanske är intresserad av

Som anställd på en stor branschorganisation, men med en liten personalstyrka innebär det att ens jobb är mångsidigt. Jag är omvärldsbevakare på Sveriges Tidskrifter i första hand, men jag är också typ pr-ansvarig, webbansvarig,  innehållsproducent, morgontröttansvarig och massa andra saker. Ytterligare en sak jag varit sedan tidigt i våras är programredaktör för Tidskriftsdagen. Det är tidskriftsbranschens största event och också den enskilt största händelsen för oss som organisation under året.

Den 8 november är det dags. Då går Tidskriftsdagen och Tidskriftsgalan av stapeln på Cirkus i Stockholm och så här, ett antal veckor innan, så börjar jag känna mig hyfsat nöjd med laguppställningen för dagen. Att få möjligheten att samla smartingar som Irena Pozar, Helle Klein, Thomas Mattsson, Jan Helin, Shanthi Rydwall-Menon, Cissi Elwin, Lars Dahmén, Robin Raven, Kine B. Hartz, Anna Åberg Hellsén, Maja Bredberg och många fler på en och samma dag känns stort. Hoppas publiken kommer känna likadant.

Extra nöjd är jag med den panel vi fått ihop där representater från Google och Facebook diskuterar relationen med den svenska tidskriftsbranschen. Att ha Emil Persson med Fördomspodden live på scenen känns också som en perfekt avslutning på dagen.

Kolla gärna in hela programmet på den evensajt jag skapat för Tidskriftsdagen och Tidskriftsgalan. Och säg gärna till om du tycker något ser knas ut (nojar konstant om allt ifrån korrfel till trasig design i mobilen och sånt).

Tidskriftsdagen 2017 - skärmbild från eventsidan

 

Relaterade inlägg:

The Conference 2017

Nedslag hos The Conference

Vi behöver inte fler föreläsningar om ”disruption”. Vi behöver istället lära oss att göra ingenting, och vad det kan få för positiva effekter för oss som människor snarare än presterande karriärister. Det var några av slutsatserna efter The Conference i Malmö. Jag har försökt samla mina intryck i tre punkter som inte summerar hela konferensen, men som dröjer kvar så här några dagar efteråt.

Ur mitt inlägg 3 saker jag tog med mig från The Conference i Malmö.

The Conference 2017 - Foto Jesper Berg

Foto: Jesper Berg (CC BY-SA 2.0)

Relaterade inlägg:

De viktigaste tekniktrenderna 2017

Vilka blir de viktigaste tekniktrenderna för 2017? Det var temat när jag och Elin Häggberg återigen var med hos Aftonbladet Morgon och trendspanade. Det vi framförallt diskuterade var Facebooks satsning på livevideo, VR och 360-video, om 2017 kan bli källkritikens år samt återkomsten för Nintendo med lanseringen av mobilspelet Super Mario Run.  Du som läser Bisonblog får här lite ”extramaterial” som vi inte hann med i programmet.

När det gäller live-video är det intressant att det är först när Facebook integrerade tekniken i sin plattform som det blivit den största hajpen. Redan 2008 kunde man livesända video från mobil och dator via till exempel svenska Bambuser, något som jag och många andra roade oss med under en kort period (med blandat resultat). Ändå har det dröjt till nu innan det tar fart på allvar. Youtubes ökade räckvidd ihop med snabbare uppkoppling och bättre kvalitet är säkert en faktor i det.

Aftonbladet Morgon

En trend som är stor och som kommer fortsätta ännu mer är ”disposible media”, det vill säga kommunikation som inte sparas. Snapchat, instagram stories och facebook messengers ”min dag” är några exempel. Bild, text och video har länge varit saker vi arkiverat för att kunna söka och ta fram senare. Nu blir det allt mer en metod för att kommunicera, ett språk om man så vill, som inte behöver finnas för evigt utan finns i stunden, precis som ett vanligt samtal.

Det har inte gått jättebra för Twitter senaste åren, även om plattformen givetvis fortsätter ha otroligt många användare. Tillväxten har stannat av, så även i Sverige. Vad jag gissar så kan ett allt mer ökat live-fokus gynna Twitter, då det är en perfekt tjänst för liverapportering och realtid, snarare än djup och omfattande information. Men mycket tyder på att det blir allt svårare för Twitter att locka annonsörer, till förmån för mer djuplodande sociala medieplattformar som Facebook och Instagram, som också sitter på mer data om sina användare.

Källkritikens år, blir det 2017? Många bashar Facebook för att ha påverkat presidentvalet, och i slutet av 2017 börjar den svenska valupptakten på allvar inför valet 2018. Mycket står på spel. Därför tror jag att vi får se fortsatta diskussioner kring hur de olika tjänsterna på nätet är utformade och programmerade, oavsett om det är sociala medier som Facebook eller internet of things-prylar. Parallellt lär inte desinformationen och ryktesspridningen minska på nätet under året. Vad som dock är bra är att debatten är uppe på bordet.

Se klippet här.

Relaterade inlägg:

Sida 1 av 7

Driven av WordPress & Tema av Anders Norén