Bisonblog

Samhälle, internet, media

Kategori: Kultur (Sida 1 av 3)

Svenska Tinder

Alla hjärtans dag – Förstör spelmekaniken ditt dejtande?

När du fick en matchning på Tinder kunde du tidigare välja mellan två saker. Antingen kunde du skicka ett meddelande till den du blivit ihopmatchad med, vilket även går att göra senare, eller så kunde du ”fortsätta spela”. Ordet spela säger ganska mycket.

Numera har Tinder klädsamt gjort ett annat ordval och det står ”fortsätt svepa” istället. Både förr och nu handlar det dock om samma sak – att berätta att det kanske finns ett ännu grönare gräs på andra sidan. Det är också en funktion som får oss att fortsätta ”spela”. Målet är att fortsätta använda appen och bläddra genom hundratals profilsidor.

Tinder och många andra dejtingappar använder sig av spelmekanik (gamification) för att få användaren att engagera sig. Hur påverkar det våra relationer när utgångspunkten för att träffas är ett spel? Nog för att debatten kring ”The Game”, en bok riktad mot framförallt män med brist på inkänningsförmåga, var ganska aktiv, men numera handlar det inte om psykologiska metoder på krogen. Istället blir det snarare tekniska finesser inbyggda i våra sociala plattformar.

Och det är inte bara i ord och begrepp som spelmekaniken genomsyrar det digitala livet för närhetstörstande dejtingsajtbesökare. Siffror spelar en minst lika viktig roll.

Hur många har tittat på din profil? Hur många gillningar har du fått på dina bilder? Hur har du rankats av de övriga besökarna? Vilken popularitetsnivå har din profil uppnått just den här veckan? Under vilken tid på dygnet valde du att ”svepa höger” när du såg rödhåriga personer?

Dessa parametrar finns hos mer eller mindre alla typer av dejtingtjänster, oavsett om det är trotjänare som Match, Mötesplatsen, Happy Pancake eller Badoo, likväl som hos nyare aktörer som Tinder, Maybe eller Mazily.

I en perfekt värld behövs bara en enda matchning, en enda flirt eller en enda lajk för att det efterlängtade klicket ska uppstå, både bildligt och bokstavligt. Men vad gör det med oss att urvalet nåbara människor är större än någonsin, och att volymen av interaktioner nästan blir ett mål i sig? Spelmekaniken med ständig återkoppling på vårt beteende känner vi igen från de flesta sociala medier, och nu använder vi metoderna för att hitta kärlek.

Framtidens dejting

Frågan är inte längre om du kan vara perfekt för en annan person. Frågan är hur du ska vara det för så många som möjligt, samtidigt. Eller hur ska vi annars tolka både dejtingsajternas logik och vårt eget beteende?

Kvinnors frigörelse tillsammans med en uppbyggnad av välfärdssystemet har även gjort det enklare att försörja sig själv, leva ensam och få vård från samhället om det behövs. Den livslånga relationen verkar mer och mer bli ett sällsynt djur som vi vet finns, men som allt färre har sett. Och frågan är om den ens är eftersträvad när vi tittar in i framtidens relationsbyggande och strukturer för den mänskliga samvaron. Även kärnfamiljen är ju ett modernt påhitt sett ur ett historiskt perspektiv.

Dejtingsajternas spelmekanik är förstås inte orsaken, utan snarare konsekvensen av utvecklingen. Idag är det alla hjärtans dag, och dessutom min födelsedag. Ska försöka tänka mindre på siffror och mer på människor då.

Det här inlägget har omarbetats, men publicerades ursprungligen på Resume.se 13 februari 2015. 

Relaterade inlägg:

Kontorslandskap Media Evolution. Foto: Fredrik Wass

Därför är kontorslandskap inte alltid bäst för dig

Mer än hälften av alla som jobbar på kontor vill sitta i eget rum och bara sju procent vill sitta i öppet landskap. Och forskningen visar att vi blir utsatta för långt fler stressfaktorer i det öppna kontorslandskapet. Ändå jobbar de flesta av oss ”skrivbordsjobbare” i öppna arbetsmiljöer som mer eller mindre bra tillgodoser de behov vi har som anställda för att prestera och må bra på jobbet.

Varför? Främst av ekonomiska skäl. Dels möjliggör öppna kontorslandskap lägre kostnader och ofta fler anställda per kvadratmeter, men en annan viktig aspekt är hur mycket enklare det är att förändra hur kontoret är organiserat rent fysiskt när man har öppna ytor istället för många små utrymmen.

Allt det här skrev min före detta kollega Victoria Gillberg om i reportaget Kontoret bortom kvadratmetrarna. Hon hade gett sig ut på testrunda och provjobbat i olika miljöer för att kunna jämföra. Hon testade totalt fem sorters miljöer:

  • Det öppna landskapet, med skrivbord i långa rader och ibland en ljudmiljö som gör att kollegor och telefoner hörs relativt långt
  • Det aktivitetsbaserade kontoret, med olika zoner beroende på vilken sorts arbete du gör
  • Coffice, café-kontoret på Södermalm där du kan hyra in dig för en dag eller mer och få tillgång till konferensrum, skrivare, mikro osv.
  • Hoffice, hemmakontoret där du jobbar hemma hos varandra och dessutom jobbar i 45-minutersblock med avrapportering till gruppen hur det gått
  • Eget rum, den kontorsform som flest föredrar och som ganska många jobbar med

Vad fungerar bäst?

”Det beror på vad man har för perspektiv – ifall man har inspiration, innovationskraft, arbetstillfredsställelse, hälsa och låg sjukskrivning, eller ifall man har flexibilitet eller låg kostnad per kvadratmeter som mål. Man måste förstås göra en grundlig analys av företagets vision för framtiden, varumärket, hur man arbetar och alltid utgå från den enskilda verksamheten.” säger Christina Bodin Danielsson till Fastighetstidningen.

Själv har jag suttit i de flesta typer av miljöer. Jag har suttit med eget kontor på Norrmalmstorg, jag har suttit i många öppna kontorslandskap och jag har delat container med kollegor i Afghanistan. På ett sätt håller jag med Christina Bodin Danielsson – allting beror på vad man vill uppnå. Men generellt är jag förtjust i att jobba i ett aktivitetsbaserat kontor med olika typer av möbler, belysning, sittgrupper och annat där det också finns ett överskott på platser så att man kan välja det som passar bäst. Gärna med egna rum eller krypin för ostört arbete.

Det finns dock en verksamhet som verkligen passar bra i det traditionella öppna kontorslandskapet, och det är den klassiska tidningsredaktionen. Den redaktionella processen mår bra av en viss ”överhörning” och att du snabbt kan fånga upp energin i rummet när något händer och när saker behöver beslutas snabbt. Samma sak gäller för olika typer av operativa ledningsfunktioner.

Det finns otroligt mycket att lära från hur redaktioner jobbar för den som vill utveckla till exempel en informations- eller kommunikationsavdelning. Snabba beslutsvägar, täta avstämningar, en slimmad och effektiv organisation som kan producera och publicera innehåll på rekordtid – det är definitionen på en större dagstidningsredaktion och också en bra utgångspunkt för företaget eller organisationen som vill arbeta med de egna kanalerna på ett agilt sätt.

Men vill du kunna jobba ostört och fokuserat samt kunna vara kreativ så är antagligen inte det öppna kontorslandskapet att föredra.

Den här texten publicerades ursprungligen på resume.se.

Relaterade inlägg:

Nästan alla du ser vill bli sedda

”Nästintill alla som står i rampljuset har velat göra det av en eller annan anledningen. Det gäller inte bara oss vanliga påfåglar utan också industripamapar, religionspåvar eller politiker. De är publika för att de strävat efter att bli det. Ofta är de män och alla blev de en gång inte bekräftade på det sätt de ville och behövde. Och detta är förstås ett krux i vår värld, att dessa obekräftade, narcissistiska och ofullkomliga pojkar gör upp spelplanen. För nu i alla fall. Kan jag uppmana till mer egocentrerad alfanarcissism hos kvinnorna månne? Det skulle utjämna. I alla fall, fåfängan är tydligen en seglivad fågel, för nu sitter jag här.”

– Johan Renck, Sommar i P1 2016.

Relaterade inlägg:

  • Inga relaterade inlägg

Därför investerade Napster-grundaren i Spotify

Cirkeln var sluten när Sean Parker stod tillsammans med Metallicas trummis Lars Ulrich på scenen för lanseringen av att Metallicas musik äntligen skulle finnas på Spotify. Under början av 00-talet var de riktiga fiender men nyligen var Lars Ulrich gäst på Sean Parkers bröllop. Egentligen är de ganska lika i att båda var missförstådda av omvärlden när det gäller hur de såg på nedladdning av musik, förklarar Sean Parker i den här intervjun med Fast Company. Där berättar Parker även att hans investering i Spotify snarare var hans försök att göra rätt andra gången, än några reella ekonomiska motiv.

Sean Parker har idag den mest prenumererade spellistan på Spotify i hela världen. Hans lista Hipster International har blivit så stor att de nya artister han placerar där kan få stort genomslag bara genom att vara med där. Numera pitchar skivbolagschefer nya artister direkt till Sean Parker med chans att få in låtar på spellistan och nå en miljonpublik.

Spotify och Metallica

Sean Parker, Lars Ulrich och Daniel Ek, vid lanseringen av Metallicas musik på Spotify.

Relaterade inlägg:

Från pionjärer till antihjältar

Hur gick det till när fildelningsrörelsen gick från att ha varit gräsrötternas kamp mot de onda jättarna till att numera föra en mer undanskymd tillvaro rent ideologiskt? Vilken plats har fildelning när intåget av kommersiella tjänster börjar hinna ikapp den enkelhet och tillgänglighet som ofta ansågs vara ett viktigt argument för att ladda ner illegalt framför att försöka hitta lagliga alternativ?

Illustration: Mikael Altemark (CC BY 2.0)

Det verkar som att etablissemanget till slut lyckats placera hacker- och fildelningsrörelsen i en rättshaveristiskt skamvrå med ett mer slutet och kommersiellt internet som följd.

Matilda Gustavsson skriver en intressant och bra text i Expressen om hur hacker- och fildelningsrörelsens frontfigurer gått från roller som rebeller till antihjältar med fängelsestraff och ekonomiska problem i kölvattnet.

Intressant är också Telecomix-grundaren och årets svensk 2011, Christopher Kullenbergs, syn på hur det fria nätet behöver en politisk ytterrock för att accepteras.

”I dag hyllas ett fritt internet så länge det är insvept i ett narrativ, säger forskaren och nätaktivisten Christopher Kullenberg och exemplifierar med den arabiska våren, då sociala medier organiserade protester. Till och med hackare inom den notoriskt nihilistiska Anonymouskulturen visade politisk vilja. Sverige satsar också allt fler biståndsmiljoner på nätaktivism.”

Expressen: Anakata kan aldrig bli mer än en antihjälte

Jag har skrivit om de här frågorna hyfsat regelbundet här på bisonblog. Här är några läsvärda inlägg som även visar hur debatten gått under de senaste åren.

”Vi har skickat dem i fängelse för medhjälp till våra egna brott” (2009)
Det finns inget bättre än när det vänder (2012)
Vad händer när filmbolagen faller? (2011)
”Peter Sunde från Piratebay kan bli fildelningens Che Guevara” (2009)

Relaterade inlägg:

Malmö FTW bakom kulisserna

För den som rör sig i webbvärlden är det ett etablerat faktum att Malmö är en av Sveriges två viktiga "webbstäder". Tillsammans med Stockholm är det i Malmö det händer. Här finns byråerna, människorna, en entreprenörsanda och ett småföretagande som ibland saknas i andra regioner. Som kontrast har Göteborg sedan gammalt ett starkt fäste i reklamvärlden med stora företagskunder som bas för verksamheten.

Under Webbdagarna i Malmö pratades det bland annat om Malmö som ett nav för sociala medier, läs gärna mitt referat från diskussionen där Pelle Sten, Joakim Jardenberg, Ulrika RudqvistRickard Hansson och Martin Deinhoff talar om vad som gör Malmö speciellt i webbsammanhang. 

Malmoftw-logo Ett projekt som vill fånga upp inte bara webb-andan utan hela Malmös kulturliv är Malmö FTW. Gänget bakom sajten vill visa världen bra design och konst skapad i Malmö och förbättra samarbeten mellan artister och kreatörer i Malmö. 

Förra veckan tog vi upp projektet under sändningen av Sweet Sunday Web Crunch, då med ingången att Malmö FTW fått kritik för att inte ha lyft fram några kvinnliga kreatörer när de lanserade sin sajt. Det startades bland annat ett upprop på Facebook med målet att samla namn på skarpa kvinnor i regionen. Under sändningen uppstod det några missförstånd om projektet.

Eftersom jag vet att de som skapat Malmö FTW är smarta människor beslöt jag mig för att följa upp turerna kring projektet och helt enkelt ta reda på hur upphovsmännen tänkte när de drog igång. Här kommer en liten mailintervju med Olof Werngren, en av grundarna, där han berättar mer om projektet. 

Olof-werngren2 Vad är tanken bakom Malmö FTW?
"Ambitionen med projektet är att peppa för evenemang, kreativt skapande och duktiga personer som gör fina saker i Malmö. Vi gör inget anspråk på att vara ett kalendarium utan bara sprida lite kärlek. Alltså att rapportera om, inte recensera, sådant vi tycker är bra. Vi kände att vi missade mycket som hände för att vi mest umgicks med folk som gillar samma som vi."

"Vi har alla olika kanaler för att få information om vad som händer i Malmö. Dels är vi själva aktiva i kulturlivet på olika sätt, dels får vi förstås information via mailutskick, Facebook och vänner men en del av poängen med projektet är dess utom att öka våra informationkällor genom att bjuda in skribenter från så många olika nischer som möjligt att delta."

Vilka står bakom projektet?
"Kalle Magnusson, Martin Thörnkvist och Olof Werngren startade det men nu bjuder vi in fler och fler att skriva."

Vad hoppas ni uppnå?
"Vi hoppas visa upp Malmö som den kreativa och bubblande kulturstad den är, både för Malmöborna själva, för resten av Sverige och internationellt. Genom att göra det hoppas vi sammanföra människor från olika sammanhang som kanske annars inte sett varandra. På sikt hoppas vi dess utom kunna vara dels ett persongalleri av och för Malmös kreatörer och dels en plattform för dialog om konst, kultur och form."

Det har uppstått kritik angående sned könsfördelning på de kreatörer som presenterades på sajten vid lanseringen, bland annat startades en facebookgrupp som motreaktion, hur ser du på det?
"Vi hade redan från början en plan att vi ville ha både i innehåll och bland deltagande skribenter en jämn könsfördelning. De nio inlägg vi publicerade var mest för att fylla ut sidan med något när vi lade upp den och vi kunde varit mindre slarviga med att lyfta fram de kvinnor som står bakom flera av de initiativ vi skrivit om."

"Det finns inte mycket mer att säga eftersom det inte handlar om oss utan om ett systemiskt fel. Vi tar till oss av kritiken och tycker också att vi borde varit noggranna från dag ett men framför allt är vi glada för att det kommit så bra grejer ur debatten, så som listan på kreatörer och initiativet 100% Malmö. Men detta påverkar ingenting. Vi fortsätter som vi gjort, med ursprungliga intentioner och vi engagerar i nuläget fler skribenter från fler grupperingar."

Hur gör man om man vill tipsa om bra kreatörer?
"Vi tar tacksamt emot tips. Det går bra att maila till hej@malmoftw.com"  

Vad är din uppfattning om Malmö som kreativ arena? Hur ser framtiden ut?
"Malmö är fantastiskt spännande att leva och verka i just nu. Strålande kluster i alla former dyker upp och folk gör saker av rätt anledningar – för att något ska hända och inte för cred. Det samma hör man från de som hälsar på här så det är inte bara lokalpatriotism. ;-)"

Medgrundaren Martin Thörnqvist, som jobbar på Media Evolution till vardags, ger också sin syn på klimatet i staden.
"Malmö är, och de senaste åren varit, en väldigt bra stad att verka i. Både ur mediesynvinkel, som Media Evolution fokuserar på och förstärker, och ur kultursynvinkel, som Malmö FTW syftar till att lyfta fram. Det är ett väldigt öppet klimat. Inga murar. Alla hjälper varandra. Väldigt positiv och framtidsfokuserad dialog."

Foto: Åsa Kostenniemi

 

Relaterade inlägg:

  • Inga relaterade inlägg

När Sverige blev till och skapade allians med Coca-Cola

Gotarna
Vad händer om bryggeribranschen och det moderna näringslivet får stå som modell för hur det gick till när landet Sverige bildades? Jo, stammarna blir varumärken och superbryggerierna blir Götarna och Svearna. Coca-Colas dominans på marknaden motsvaras av den kristna religionens allt mer dominerande ställning under den tidsepok då Sverige bildades. Allt det här berättar Fredrik Lindström om i K Special: Ett land blir till.

Programmet är välgjort och belyser de olika faktorer som låg bakom att Sverige blev just Sverige. Och det annorlunda greppet att göra liknelser till varumärken, företag och koncerner fungerar bra som pedagogisk finess. Enligt experter som blir intervjuade i programmet var dåtidens "stat" mer att likna vid hur näringslivet ser ut idag, med flera dominerande och starka "varumärken", snarare än den roll som den moderna staten har.

Jag såg avsnittet idag. Se det du också.

Relaterade inlägg:

  • Inga relaterade inlägg

Sida 1 av 3

Driven av WordPress & Tema av Anders Norén