Bisonblog

Samhälle, internet, media

Kategori: Krönika (Sida 1 av 3)

Startup innovation, foto: Pexels

Är du beredd på att misslyckas?

Att ”jobba som en startup” har blivit synonymt med det agila och snabbrörliga för stora myndigheter och företag. Ett sätt att försöka komma bort från tröga förankringsprocesser till förmån för att testa först och fråga sedan. Det finns mycket att hämta från startupvärlden även ur ett kommunikativt perspektiv.

I ett försök att möta konkurrensen från Klarna och andra snabbväxande e-handelsaktörer lanserade Handelsbanken betaltjänsten Ecster och stoppade in delar från gamla Handelsbanken Finans. Ecster drivs fristående från moderbolaget.

Telia lockar sedan många år unga mobilkunder via sitt mobilbolag och varumärket Halebop och Vattenfall lanserade elbolaget Alltid som en startup för att kunna testa nya erbjudanden (flatrate­abonnemang på el).

Genom att se ut och agera som en startup hoppas stora aktörer på att nå ut till nya målgrupper och kanske också locka till sig den nya generation som hellre jobbar på ett litet nystartat bolag än en stor koloss med interna hierarkier. Men den som verkligen vill jobba som en startup måste utsätta sig för stora risker för att nå framgångar.

Statistik från Stanford University och Berkley University visar att 92 procent av alla startupbolag i Bay Area misslyckas inom tre år, vilket är rimligt utifrån hur innovationsekosystemet fungerar. En tidig startup har ofta fokus på att ta en marknadsposition snarare än att gå med vinst, vilket såklart påverkar affärsbesluten inledningsvis. Den som har externa investerare förväntas i ett senare skede leverera rejäl avkastning, vilket ofta består av att företaget köps upp (att göra en exit).

En startup är inte ett hållbart företagande över lång tid. Det ska det heller inte vara. Trots det riktar många lystna blickar mot den häftiga startupkulturen och tänker att de skulle kunna vara lite mer som dess superstjärnor. Lite snabbare. Lite coolare.

Hur skulle det se ut om 92 procent av storbolagens startupliknande satsningar misslyckas? Någonting säger mig att förväntningarna är högre ställda än så för den som ”startupifierar” en del av sin verksamhet eller sitt sätt att kommunicera.

Den här texten publicerades ursprungligen som en krönika i tidningen Resumé.

Relaterade inlägg:

Så blir alla vinnare i valet 2018

Krönika publicerad i Resumé.

Efter det amerikanska presidentvalet uppstod en politisk depression hos vissa och en oro inför det svenska valet 2018. En alltför stark känsla av maktlöshet hos medborgarna är farlig för ett samhälle, likaså om tilliten till samhällets institutioner minskar. Det leder till instabilitet och öppnar upp för både interna och externa krafter att utnyttja situationen. Något som alla förlorar på. Men vad ska vi göra då?

Kanske är det viktigaste att inte acceptera ett populistiskt narrativ. Det som både Donald Trump och Sverigedemokraterna har gemensamt är att de baserar sin politik på ett eget narrativ med utgångspunkten i bilden av migrationskris, ett ”sönderfallande” samhälle och en motreaktion mot det etablissemang de själva säger sig stå utanför (men i själva verket är en del av).

Det är också svårt, nästan omöjligt, att motbevisa påståenden om att medier mörkar och ljuger. Det ser vi på de rasistiska hatsajterna varje dag. I stället måste ett helt annat narrativ skapas, beskrivas och kommuniceras.

Samhällskonstruktiv kommunikation måste fokusera mindre på att bemöta grundlösa påståenden från haverister, alternativt ägna sig åt käbbel mellan aktörer som redan befinner sig på samma sida i synen på demokratin. Den måste lägga mer fokus på det egna narrativet, den egna berättelsen.

Det kan exempelvis handla om att ”kapprusta” mot de arméer av botar och aktivister som hela tiden överöser den offentliga diskussionen med propaganda. Det handlar också om att våra myndigheter och samhällsfunktioner måste kompetensutveckla sina medarbetare i nivå med den digitala verkligheten så att inte demokratins spelregler utnyttjas av antiparlamentariska rörelser.

Förtroendet för medierna då? Mitt i mediernas finansieringskris måste de vara ännu mer pålitliga och relevanta samt försöka återknyta relationen till sina läsare, tittare och lyssnare. Speciellt lokalt, där lokala aktivistgrupper har ersatt bevakningen i många fall. Det kommer vara både jobbigt och dyrt, men alternativet kostar desto mer. Det finns dock ett ökat engagemang hos samhällsintresserade människor som tror på människors lika värde och att stärka demokratin snarare än under­minera den. En beslutsam optimism.

Nu gör vi det.

Relaterade inlägg:

New York Skyline

Vad betyder Gawker-konkursen för mediebranschen?

”Vad kommer hända om Silicon Valleys starka investerare också är de som bestämmer vilka röster som ska få höras? Indirekt genom hur algoritmerna i de sociala nätverken fungerar och vilken information som lyfts fram, men även direkt genom att aktivt tysta medier genom dyra rättsprocesser i syfte att orsaka så stor ekonomisk skada som möjligt.”

Di Digital: ”Gawker är ett varnande exempel för mediebranschen”

I helgens inlägg på Di Digital skriver jag om Gawkers konkurs, utlöst av ett monsterstort skadestånd som mediehuset tvingas betala efter att ha förlorat ett civilrättsmål mot Hulk Hogan – delvis finansierat av VC-höjdaren Peter Thiel.

Nyfiken på Gawker? Läs de 100 mest populära artiklarna hos Gawker under förra året.

Relaterade inlägg:

Startupvärldens svaga punkt – avsaknaden av kvinnor

Fredrik Wass - Startups som hatar kvinnor

”Vi måste lära oss att se strukturerna bortom individen, företagets framgång framför en priviligierad manlig könsroll. För att lyckas med det måste vi inse att mycket av det vi tar som givna sanningar inom it- och startupvärlden idag, “det rätta sättet att göra något på”, är sanningar som ofta är skapade av män.”

Startups som hatar kvinnor är min viktigaste krönika 2013. Läs den gärna på Internetworld.se. It’s forskning stupid.

Relaterade inlägg:

När innovationen börjar flyga

Hållbar utveckling på riktigt handlar inte om att sminka grisen i greenwashing-färger. Att pumpa ner koldioxid från fossila bränsleutsläpp i uttjänta oljefält på havsbotten må vara en spännande teknik, men att fortsätta använda samma metoder och energikällor som tidigare ett litet tag till är inte hållbart. Och att utveckla och effektivisera den i grunden över hundra år gamla förbränningsmotorn går bara till en viss gräns. En gräns vi börjar närma oss. Nej, de hållbara innovationerna måste vara disruptiva. De måste börja om på nytt, skapa nya marknader med nya affärsmodeller. De kan inte utgå från gamla, men förvisso förfinade, metoder. Det här vet alla som sysslar med energifrågor. Men för att kunna utveckla nya hållbara energikällor krävs det inte bara innovationskraft, det krävs mod. Och pengar.

Elbilen Aptera 2e all-electric i San Francisco 2009. Foto: Fredrik Wass

Jag tänker tillbaka på intrycken från min tid som reporter på Greentech Media i San Francisco. Flera cleantech-experter jag träffade beskrev 2000-talet som ett århundrade som kommer att präglas av energiomställningen till förnyelsebara energikällor. På ett liknande sätt präglades 1900-talet av flygindustrins framväxt och betydelse för världslogistiken. När den dyra flygtekniken skulle förfinas och kommersialiseras var det staten och myndigheterna som var tvungna att visa vägen. Bröderna Wright fick sina första flygmaskiner finansierade och beställda av militären. Vi står nu inför samma scenario.

Det är nu experimenten slutar att vara experiment och blir storskaliga kommersiella lösningar. Det är nu politiska beslut får verkligt inflytande över skiftet från gammal till ny teknik genom öronmärkta pengar och riktade upphandlingar. Det krävs än en gång statliga muskler för att stimulera dyr innovation tills den får egna bärande vingar. Staten kan svida om till riskkapitalistens kostym, den som har både den långsiktiga stabiliteten men också möjligheten att gå in tidigt i projekt och på marknader där äkta disruptiv förändring sker. Framtiden ligger inte i en metod eller en enda teknisk landvinning. Floran av energikällor kommer bara att växa och många av framtidens hållbara lösningar finns redan idag. De behöver bara få vingar enligt budskapet från science fiction-författaren William Gibson: “Framtiden är redan här. Den är bara inte jämnt fördelad ännu.” Hållbar framgång handlar om att skapa innovation som är disruptiv och investerare som vågar flyga.

Ovanstående krönika är skriven för tidningen Perspektiv som ges ut av SIS (Swedish Standards Institute).

Relaterade inlägg:

Sida 1 av 3

Driven av WordPress & Tema av Anders Norén