Bisonblog

Samhälle, internet, media

Kategori: Framtid (Sida 2 av 19)

Det är frågan som är svaret

På Reddit finns en populär tråd på temat ”Are you a living lie? What is it?”. I tråden berättar folk om känslan av att vara en bluff, eller till exempel den väldigt gripande kommentaren från en person som trots behandling i flera år ändå inte blir kvitt sin ätstörning. Det finns flera både underhållande och roliga kommentarer, men en som fick mig att haja till var den som publicerades som svar till en person som verkar känna sig som just en bluff.

JordnCrow skriver:

”Everyone in my immediate circle thinks I am a computer genius, but really I just google the problem and take credit for fixing it.”

Det tänkvärda svaret från nXiety:

”Knowing how to phrase a question is becoming more valuable than knowing how to do something. Phrasing a question properly in this day and age allows you the ability to figure out a solution for a problem you’ve never expected to encounter.”

Jag kommer att tänka på en artikel jag skrev åt Internetworld för några år sedan med den slagkraftiga rubriken Så dumma blir vi av Google. Slutsatsen var att vi snarare blir smartare på ett nytt sätt. Ur artikeln:

”- Min personliga uppfattning är att intelligensen är distribuerad över de olika människor vi arbetar med, de olika verktyg och tjänster vi har och den kunskap som vi kan få tillgång till verkligt snabbt. Det betyder att intelligens är ett nätverksbegrepp, säger Nicklas Lundblad, Global policy manager på Google.

Om intelligensen sitter i nätverket så sitter kunskapen i att hitta mönster. I alla fall enligt Nicklas Lundblad. Han tror att förmågan att hitta mönster är det som i framtiden blir en av våra viktigaste förmågor, och dessutom det som människor kan vara bättre på än maskiner. Att kunna koppla ihop olika mönster och se helheten, med tekniken som stöd.”

Det går heller inte att undvika att nämna Liftarens guide till galaxen i det här sammanhanget känns det som.

Relaterade inlägg:

Utplånar du din ensamhet med hjälp av mobilen?

De stora sanningarna sägs bäst med lika delar humor som visdom. Det är i alla fall min erfarenhet. När komikern Louis C.K. i klippet nedan pratar om hur vi använder våra uppkopplade enheter för att döva en ständigt närvarande ensamhetskänsla känns det som att resonemanget fäster; att vi genom frekventa uppdateringar och stimulans från omvärlden slipper ta in de stora känslorna, vare sig det är den djupaste sorgen eller den största glädjen.

Oavsett hur hobbypsykologiskt hans resonemang kan verka känner åtminstone jag igen mig i att både mediekonsumtion och ”social konsumtion” kan fungera som verklighetsflykt, och också flytta tankekraft från de jobbiga känslorna till vad som i bästa fall skulle kunna beskrivas som ett lugnt normaltillstånd.

I januari skrev jag att digital downshifting kan bli årets trend. Men är vi redo att hantera de känslor som en eventuell digital nedtrappning kan utlösa? Mitt eget svar på den frågan är långt ifrån självklart. Vad tycker du?

Ur inlägget Digital downshifting årets trend:

”De bästa sociala sajterna har lyckats skapa så starka och beroendeframkallande tekniker att det ibland är svårt att motstå gilla-jakten eller helt enkelt känslan av att när som helst kunna följa ett flöde för att döda tid. Det är helt okej att det är så och inget konstigt egentligen. På ett sätt är det djupt mänskligt med en ständig strävan efter att få kontakt med omvärlden. Men de smart byggda sajterna och apparna som triggar exakt rätt synapser i hjärnan kan också skapa känslan av att äta rysk kaviar varje dag. Även den lyxigaste tillvaro kan bli tråkig och förutsägbar om den överkonsumeras.”

Relaterade inlägg:

Digital downshifting årets trend

Förutom 3D-faxar och handskrivna podcasts tror jag att en av de tydligaste trenderna på nätet 2013 kommer att äga rum utanför själva webben. Digital downshifting, att välja bort istället för till, poppar upp som en het trendkandidat när till och med folk som har webbkommunikation som yrke börjar tröttna, eller i alla fall väljer att köra en vit vecka då och då. För några år sedan fick man skämmas om man påstod att det kan vara skönt att inte vara uppkopplad jämt. Nu har pendeln svängt lite upplever jag.

Dags att dra i bromsen?

Dags att dra i bromsen?

De bästa sociala sajterna har lyckats skapa så starka beroendeframkallande tekniker att det ibland är svårt att motstå gilla-jakten eller helt enkelt känslan av att när som helst kunna följa ett flöde för att döda tid. Det är helt okej att det är så och inget konstigt egentligen. På ett sätt är det djupt mänskligt med en ständig strävan efter att få kontakt med omvärlden. Men de smart byggda sajterna och apparna som triggar exakt rätt synapser i hjärnan kan också skapa känslan av att äta rysk kaviar varje dag. Även den lyxigaste tillvaro kan bli tråkig och förutsägbar om den överkonsumeras.

Trenden att stänga ner, koppla ur, logga av kommer antagligen att bli lite av en elitmarkör till en början. Ungefär som de som koketterar med att de inte har någon tv (eller aldrig kollar på tablå-tv) utan bara ser smarta amerikanska HBO-serier typ. Alla reaktioner får motreaktioner och det känns inte svårt att tänka sig att attraktionen i ett offlineliv ökar när i princip ”alla” nu finns på nätet. Förr utgjorde många sociala sajter och forum en egen arena, ett eget samhälle, där det gick att leva ut andra delar av ens personlighet. Nu är nätet en förlängning av den fysiska världen och inte en separat företeelse. Du kan vara dig själv över de digitala och fysiska gränserna. Spaningen bygger alltså på att det då kommer motreaktioner i form av ”utbrytare” som har både råd och tid att avstå, inte helt, men ändå märkbart. Det finns en klassaspekt av nätanvändande och digital downshifting också, men det har jag inte tänkt igenom ordentligt så det sparar jag till ett annat inlägg.

En intilliggande trend till ovanstående är de digitala verktyg som är integrerade i vårt fysiska liv. Dessa tror jag snarare blir ännu mer viktiga till en början (tills det kommer en motreaktion på dem också förstås) Jag tänker på appar som Runkeeper eller lifelogging-prylar som Memoto.

Kommer du att bli mer aktiv och vara mer uppkopplad i år jämfört med tidigare? Vore intressant att veta om du håller med om mina löst grundade antaganden ovan.

Slutligen tipsade Peter Rosdahl om det här inlägget av Brad McCarthy där han skriver om vad som hände när han slutade använda Facebook.

”One important thing that I’ve noticed is this – I wasted a ridiculous amount of time on a site that I couldn’t wait to leave. Since I’ve stopped visiting, I’ve actually noted that I have more time in my day.
That’s scary.
It’s scary to realize that I spent enough time on that single Website for it to make a notable difference when I stopped.”

Relaterade inlägg:

Därför blir Luleå en viktig spelare i framtidens digitala industri

I början av mars besökte jag Luleå för Internetworlds räkning. Jag gjorde ett nedslagi staden utifrån villkoren för innovation och tillväxt kopplat till webbranschen. Bygget av Facebooks första datacenter utanför USA pågår för fullt och i anslutning till anläggningen ligger ett komplett ekosystem av aktörer i form av universitet, inkubator, företagshotell för startups, Luleå näringsliv, kommunen samt ett gäng samverkansorgan. I Luleå råder digital medvind just nu, en anda som genomsyrar hela staden.

Matz Engman, vd Luleå näringsliv och Karl Petersen, kommunalråd i Luleå, välkomnar Facebook-etableringen.

Det finns en IT-tradition sedan länge med tunga aktörer som Ericsson och små startups som Marratech (som köptes upp av Google). Det första gsm-samtalet ringdes till exempel från Luleå. Samtidigt innebär Facebook-etableringen lite av en nystart, men det är absolut inte en slump att Luleå blev platsen för det nya datacentret. Strategin att ”branda” Luleå som en het (men ur serverperspektiv kall) plats för drift av datacenter påbörjades för flera år sedan.

Nu finns hela mitt reportage om Luleå som innovations- och entreprenörsstad publicerad på Internetworld.se.

Berättelsen om hur luleå  blev platsen där ­Facebook valde att etablera sitt första datacenter utanför USA är både inspirerande och speciell. Världens strålkastarljus riktades helt plötsligt mot staden i norr med billig och redundant el, gynnsamt klimat för serverkylning, en närhet till universitetet och ett ekosystem av innovation.

[…]

– Vi har jobbat mycket med triple helix-tänket (när universitet och högskolor, företagande och ­offentlig sektor samverkar i en verksamhet för att skapa tillväxt, reds. anm.). När vi pratar utveckling sitter alla beslutsfattarna i samma styrelse. Det är mycket närmare inom nätverken än i Stockholm, en stor stad har en annan hierarki. I våra framtidsluncher samlar vi alla vd:ar från LKAB och andra bolag, utan att prata agenda. I stället handlar det om ”Vem kan göra det här och hur kan du hjälpa till?”, säger Matz Engman, vd för Luleå näringsliv. 

Relaterade inlägg:

Bisonkrönika bloggåret 2011

”Jag orkar inte läsa en analys av vilken roll sociala medier spelar för skjutningarna i Norge. Jag orkar inte se ännu en snärtigt formulerad tweet om att man minsann på Twitter fick nyheterna snabbare än i traditionella medier. Jag orkar definitivt inte ta del av opportunistiska inlägg med förutsägbart innehåll som alla går ut på att låta smart och initierad.”
– Ur Utøya och Oslo är inte en metahändelse.

Den blogg du just nu läser har funnits i över sju år. Och varje år (med undantag från året då jag var i Afghanistan) har jag skrivit en årskrönika där jag sammanfattar året som gått. Så även i år.

2011 har varit ett mellanår för mig. Jag fortsatte frilansa och skrev om det jag brinner för, samtidigt som jag gav mig in i en ny värld i och med uppstarten av Alltid Nyheter i Sveriges Radio. Den som följt bloggen länge vet att mina år ofta brukar vara uppdelade i längre åtaganden och projekt, men allt mer sällan fasta positioner eller stillestånd. Så även i år.

I min värld går det inte att bara vara offentlig, att bara vara personlig men aldrig vara privat. Det hänger ihop. Och därför förvånar det inte mig att många av mina besökare här på Bisonblog även hänger på fredrikwass.se för de mer dunkla tankespåren. Så även i år.

Men det här är Bisonkrönikan, och nu börjar vi.

Januari

Jag gick ut hårt och listade sju ambitioner inför 2011, där jag nog lyckas med ungefär hälften. Bra så. Kanske värt ett eget inlägg känner jag.

Det är väldigt tröttsamt med texter som är skrivna för Google och inte för den som läser. SEO-språket måste bort.

Uppdateringar om frukostvanor och grattishälsningar är inte meningslösa. Nej, människor är generellt inte meningslösa. Jag förklarar varför på min och Johanna Ögrens blogg på DN.se, och tar avstamp i Staffan Heimersons beskrivning av Facebook som ”Orwelliansk storebrormaskin”.

Journalistrollen fortsätter debatteras, och även journalistutbildningarnas omvärldsbild sätts under lupp.

feed twitter pillows

Februari

Isabella Löwengrip fortsätter sin resa mot att slippa nedlåtande tweets från Veckans Affärer-journalister och nå sin dröm om att bygga sitt investmentbolag ännu större.

Hampus Brynolf och Intellecta Corporate sätter äntligen siffror på det svenska twittrandet och myntade begreppet twittertalibaner (de 11 000 flitigaste twittrarna).

Kommunchefgate blossar upp när Katrineholms kommunchef Mattias Jansson hamnar i fejd med lokaltidningen Katrineholmskuriren. Och turerna fortsätter.

Jag har en intensiv tid där jag jobbar på två olika redaktioner parallellt och får ur mig många artiklar på kort tid. Jag reflekterar kring frilanstillvaron kontra redaktionslivet, och saknar sovmorgnarna.

Internetworld nummer 2, februari 2011

Mars

Podcasten Bison Trackback smygs igång, men det blir bara två avsnitt. Till skillnad från Maktministeriet som vi startade i höstas. Den har både bättre kontinuitet och bättre innehåll.

Hur påverkas företagen av Wikileaks-avslöjandena? Det försöker jag ta reda på för Internetworlds räkning.

Tsunamin drabbar Japan och jag bloggar om det, Twitter och nyhetsflöden på DN.se.

Bison Trackbacks andra (och sista?) avsnitt publiceras, där jag och Julia Skott pratar #digidick.

 April

Går det att få sina egna statusuppdateringar att ranka högre på Facebook? Kanske.

Jämnårige bloggkollegan (i antal bloggår) Olle Lidbom gör lysande satir när han intervjuar twitterstjärnan ”Fredrik Jardenpacker” om Riksbankens nya sedlar. ”Riktigt modigt vore om de gjorde de nya sedlarna Paypal-kompatibla”

Stjärncopywritern Anna Qvennerstedt förklarar varför språket är viktigare än någonsin i en intervju jag gjorde med henne.

Därför är språket viktigare än någonsin

Svenska startupen Soundcloud växte med 400 000 medlemmar i månaden. Lisa Bjerre skrev om dem.

Det är skillnad mellan att vara transparent och att vara övervakad. Ett av de mest länkade av mina inlägg på DN.se, om integritet och övervakning på nätet.

Maj

Usama Bin Laden dödas av amerikansk trupp och Hynek Pallas kritiserar rapporteringen från nedre Manhattan.

Som vanligt är relationer och beteenden på internet intressant att titta närmare på, och i en artikel pratade jag med flera psykologer för att få deras perspektiv på utvecklingen. Att ge Facebook-aktivitet i terapiläxa känns väldigt mycket 2011.

Spotify inleder ett samarbete med Facebook och Parmy Olsen på Forbes magazine var tidigt (och till stora delar rätt) ute när detaljerna om samarbetet läckte ut från en källa.

Den 29 maj är mors dag och jag uppmärksammar det genom att återigen länka till den långa intervju jag gjort med båda mina föräldrar tidigare. Den handlar om hur det var vara pionjär inom bland annat pappaledighet och jämställda relationer.

Kungen tvingas till slut göra en (numera klassisk) intervju om påstådda förehavanden med kaffeflickor. Jag ger mig på att inte bara kommentera händelsen utan också att ge receptet på en modern monarki på DN.se.

Juni

Jag flyttar in i frilanskollektivet Barbro i Malmö i några veckor för att skriva på guiden om domännamn till .SE (som släpptes under hösten). Upptäcker Malmös lunchutbud och träffar trevliga journalistkollegor.

Den som vill veta vilka åtta misstag man inte ska göra på Facebook får reda på det i Internetworld.

Hos rekryterings- och utbildningsföretagen inom kommunikationsbranschen växer nya titlar och roller fram. Flödesredaktör, digital storyteller eller spökbloggare är några av de nya begrepp som används. Det blir tydligt att det är den T-formade personen som är mest eftertraktad av arbetsgivarna. Djup och passion inom ett nischat område, och hyfsad bredd och koll på resten.

Fotojobb i Internetworld nummer 3, 2011

Google lanserar Google Plus och jag blir intervjad av P3 Nyheter om vad jag tror om framtidsutsikterna. Jag besökte även TV4 Nyhetsmorgon i samma ärende.

Juli

Utøya drabbar mig. Och det drabbar mig hårt. Jag blir illa till mods av twitterhetsen i spåret av nyhetsrapporteringen och skriver:

Jag orkar inte läsa en analys av vilken roll sociala medier spelar för skjutningarna i Norge. Jag orkar inte se ännu en snärtigt formulerad tweet om att man minsann på Twitter fick nyheterna snabbare än i traditionella medier. Jag orkar definitivt inte ta del av opportunistiska inlägg med förutsägbart innehåll som alla går ut på att låta smart och initierad. Jag kräks i munnen av människors uppenbarligen begränsade och naiva världsbild som tar sig uttryck i storögda betraktelser om sakernas tillstånd.

Kanske är det när samhället utvecklas som mest som de extrema krafterna också visar sig från sin fulaste sida?

Privat: För fjärde sommaren i rad besöker jag San Francisco där två av mina bästa vänner gifter sig med varandra. Bröllopsmiddagen äger rum på den restaurang som vi tre upptäckte tillsammans första gången 2008. En mer privat årskrönika kommer troligtvis att komma på fredrikwass.se nu i mellandagarna.

Björn och Miriams bröllop i San Francisco

Augusti

Sweden Social Web Camp (SSWC) arrangeras för tredje året i rad av fantastiska Kristin Heinonen och Tomas Wennström. Förväntningarna är höga men lyckas ändå uppfyllas. Jag bloggar från en intressant session om journalistikens framtid. Emilia Blom gör uppskattade sketchnotes från flera sessioner.

Sweden Social Web Camp 2011

Tage Ögren klappar en hund på Sweden Social Web Camp 2011

Media Evolution arrangerar en av de mest inspirerande konferenserna under året och kallar den kort och gott The Conference. Jag deltar i en bloggstafett inför konferensen där jag beskriver hur utvecklingen i tredje världen hoppar över ett steg i internetutvecklingen. Och jag skriver även många inlägg från själva konferensen. KLF-grundaren Bill Drummond gör en uppskattad dragning.

Media Evolution The Conference

Som jag varit inne på tidigare är språket viktigt på nätet, och det kan även avgöra mottagandet av en tjänst eller sajt. Som exempel visar jag vad som händer när du för musen över ditt eget namn på Tweetdeck.

Studio Total berättar om receptet bakom deras kampanjer.

September

Under cirka 30 minuter låg Google Docs nere och världen reagerade starkt. Visar på känsligheten i molntjänster, men kanske också styrkan i dem.

Jag får erbjudande om att bli sociala medier-korrespondent på Alltid Nyheter i Sveriges Radio och testar att arbeta inom public service för första gången, något jag länge velat göra. Här är en beskrivning av mina förväntningar inför starten av kanalen, och så här fyra månader senare så har många av dem besannats. Om två veckor slutar jag på kanalen för att fortsätta med mitt frilansliv. Vad jag inte räknade med inför min tid på radion är alla de bra människor jag träffat där.

Dags för en nyhetsuppdatering i #alltidnyheter's studio, med @evalisaw och @stefanelof

Försvarsmakten lanserar en bloggportal. En bra och genomtänkt satsning vid första anblick.

Avhopp, maktspel och allmänt kaos drabbar Techcrunch, vilket också visar vad det är som är så unikt med sajten.

Det kommer inte att komma en enda ny lösning. Det säger Robyn om musikbranschen.

Ryktena om Spotifysamarbetet med Facebook blir officiella.

Oktober

Efter två veckors förberedelser med hela redaktionen rullar det inslagsätande monstret Alltid Nyheter igång. Första tiden blir extremt hektiskt på grund av både heta nyhetslägen, men också en taggad och ambitionsfull redaktion.

Jan Gradvall utser Veronica Maggio till en 4G-artist, och han brukar veta vad han talar om. Maggio blir även en av Sveriges mest spelade artister på Spotify under 2011.

Jag kollar på filmen Contagion och stör mig på manusförfattarnas porträtt av ”en bloggare” gestaltad av Jude Law. Här jämför jag filmens bild jämfört med den uppfattning jag själv har. Inte många likheter.

Josefine Hådell, Julia Skott och jag startar podcasten Maktministeriet – ett program om makt och strukturer på internet. Vi får ett positivt och nyfiket mottagande. I första avsnittet pratar vi om lanseringen av Ajour.se och barn på internet.

Hela oktober präglas av jobbet på Alltid Nyheter och det blir inte mycket vettigt gjort utanför Radiohuset överhuvudtaget, men desto mer vettigt hamnar i kanalens sändningar.

November

Till slut släpps den guide om domännamn jag skrivit på tidigare under året. På 80 000 tecken får du reda på det mesta du behöver veta om domännamn, tvister, domännamnsmarknaden, regler, råd och tips. Inte jättesexigt, men förhoppningsvis nyttigt och användbart.

Rafflande innehåll i boken om domännamn, featuring @tedvalentin och @elingrelsson

Paidconent.org pekar på hur svenskarna gått från att vara ett fildelande folk till att nu även vara ett ”betala för musik på nätet”-älskande folk genom Spotify.

Isobel Hadley-Kamptz lyfter frågan om ersättning när man medverkar som expert i olika mediala sammanhang. Den enda som inte får betalt är du.

Med Rösterna går inte att tysta deltar jag i Amnestys bloggstafett med tema yttrandefrihet.

Talibaner, terrorister, skolbarn och extremister. Alla använder internet för att påverka, uttrycka, kommunicera och interagera. Men någonstans vill jag tro att öppenheten och yttrandefriheten är det som gör oss bättre och slutsatsen jag drar blir ett slitet men ständigt aktuellt ordspråk. Information wants to be free.

December

Under rubriken Vill du ha mitt jobb berättar jag om hur Alltid Nyheter arbetar med sociala medier som verktyg i rapporteringen, och hur jag och Yasmine El Rafie utvecklat arbetsmetoderna hos både oss själva och övriga redaktionen under hösten. Samtidigt berättar jag om att jag går vidare med frilansuppdrag från och med 15 januari 2012. Senare står det klart att det blir Jack Werner som ersätter mig fram till 1 juni då projektet ska utvärderas.

Penelope Trunk är blind för strukturerna (enligt mig) när hon skriver ett gästinlägg på Techcrunch om kvinnligt och manligt i startupvärlden. Malin Ströman håller med.

Jag påbörjar min helgläsning här på Bisonblog. Först ut är Slaget om Sex.com som berättar om en av de mest uppmärksammade domäntvisterna i historien. Andra inlägg är: Hur skiljer man på privat- och yrkesliv i sociala medier, En kommun är ett community oavsett plattform, ”Twitter kan vara väldigt hårt” om sociala medier på konferensen och Nyordslistan för webben 2011.

Maktministeriet släpper sitt femte avsnitt och blickar tillbaka på 2011 med fokus på aktivism. Arabiska våren, eurokrisande länder, occupy-rörelsen och konsumentmakt är några av nedslagen.

Andra som också skrivit årskrönikor:
Johanna Ögren, Björn Jeffery, Karin Widén, Katrine KielosSanna Stefansson, Jennifer Bark, Niclas Strandh, Brit Stakston, Anna-Carin Carnebrotidningen Fokus, DN På Stan, Älskade Dumburk, Computer SwedenAjour, BakjourResumé, Dagens mediaFeber, The Victor Report 1 och 2. Dagens Nyheter nöjesåret 2011, SID-bloggen, E-handelsbloggen, Shampoo Rising.

Läs mer:
Bisonkrönika bloggåret 2010
Bisonkrönika bloggåret 2008
Bisonkrönika bloggåret 2007
Bisonkrönika bloggåret 2006
Bisonkrönika bloggåret 2005

Relaterade inlägg:

Bill Drummond på The Conference: När började musiken?

Dag 2 på The Conference börjar bra för @tomasdesouza

Tomas de Souza, vd på Good Old, får skoputs av Bill Drummond

Read this post in english (the Google Translate version).
Från att som grundare av kultförklarade popakten KLF ha knackat på skivbolaget Polars dörr med viljan att tala med ABBA (och vid avvisandet bränna alla deras medhavda ABBA-skivor på ett fält utanför Södertälje) nån gång under 1987 till att stå på Media Evolution The Conference är steget kanske inte så långt. Bill Drummond lever fortfarande delvis som en installation. Idag var han keynote-talare på dag två av konferensen. Förvånade deltagare kunde dock putsa sina skor på Drummonds skoputsarhörna vid entrén innan dagens program drog igång. Skoputsaryrket var nämligen något Bill Drummond drömde om att göra när han var liten, och nu har han skapat en uppgift till sig själv som går ut på att putsa 100 skor där priset för putsning ökar med ett pund för varje par. Tomas de Souza, vd på Good Old i Malmö, var en av de som tog chansen att få sina skor blanka.

Fanns musik för 100 år sedan? När Bill Drummond frågade en ett gäng skolbarn den frågan 2003 svarade de efter viss tänketid att nej, det gjorde den nog inte. Och den fanns inte på Jesus tid eller på riddarnas tid heller. Barnens slutsats var att musiken uppfanns ”when you could switch it on”. Han slogs av hur musik på bara hundra år fullständigt konsumerats av den teknik som bär fram den. Att värdet i musik som händelse eller upplevelse på plats i verkligheten nästan försvunnit till förmån för musik som går att lagra, sälja och konsumera. Enligt Drummond kanske framtidens musiker kommer att vilja göra musik ”som människor är beredda att resa för”.

När Bill Drummond körde sin Land Rover och hummade med i motorljudet fick han idén att skapa en kör med 17 medlemmar, The Seventeen, som inte sjunger ord, harmonier, melodier eller stämmor, utan bara sjunger rakt ut. 17 finns inte på skiva men turnerar regelbundet och framför sina verk med både stor och liten framgång beroende på publik och sammanhang.

I slutet av sessionen fick vi som publik agera kör och testa några av de ljudövningar Drummond brukar använda. Martin Källström från Twingly utsågs till dirigent för halva delen av publiken och Drummond tog befäl över den andra halvan. Så började ett växelspel mellan de två körerna (totalt 600 personer) som i slutet förenades i en harmonisk (nåja) ton bestående av ett G och ett C som sköljde genom salen.

Drummond var underhållande, talade utan mikrofon och fick med sig publiken i sina berättelser, som den om när han placerade ut 50 människor i en ring med 5 kilometers diameter mitt inne i Frankfurt. Övningen gick ut på att ropa till varandra och skapa en kedjereaktion när ljudet transporterades runt ringen.

En underhållande och inspirerande föreläsning helt klart, och mer show än affärsnytta. Men det är också känslan på hela The Conference. Här får vi inspiration och idéer som senare kan användas i ett mer konkret syfte.

Även denna gång gjorde Emilia Blom en sketchnote, även om Drummonds föreläsning nog var ganska svårillustrerad.
Keynote by Bill Drummond

Relaterade inlägg:

SSWC11 – Tredje gången gillt

Sweden Social Web Camp 2010

På torsdag är det dags igen. Sweden Social Web Camp startar för tredje året i rad ute på ön Tjärö i Blekinge skärgård. Jag hade först tänkt skriva ett inlägg om mina förväntningar inför årets camp och ge några bra tips för den som besöker SSWC för första gången. Men när jag läser mitt inlägg SSWC 101 från förra året inser jag att väldigt mycket stämmer fortfarande.

  • Jag tror fortfarande att vi kommer få se ”mer av allt”.
  • Jag tycker fortfarande att deltagarlistan är grymt imponerande. Det är entreprenörer, journalister, pr-människor, kodare, kommunikatörer, redaktörer, utvecklare, informatörer, bloggare, twittrare, experter,  visionärer och inspiratörer i en ganska bred mix. Ett gäng nytänkande sponsorer finns också med.
  • Och ja, förväntningarna när det gäller grupperingar och nischade spår infriades förra året, och i år får vi säkert se en upprepning. Med så många deltagare går det inte att hinna prata med alla, få koll på alla sessioner eller ens i närheten förstå allt som stöttes och blöttes under dygnen på Tjärö. Det kan vi istället använda dagarna efter campen till, när vi läser ikapp bland sammanfattningar och analyser. Jag blev till exempel väldigt glad av att hitta flera sammanfattningar på min session ”Makt och kön i sociala medier” efter förra årets camp.

Det är tredje året campen arrangeras, och jag har en känsla av ”nu eller aldrig”. Det är nu vi på riktigt etablerar en tradition – eller avslutar den. Jag tror att det SSWC11 är ett ödesår för campen så som den ser ut nu. Men bara fantastiska Tomas Wennström och Kristin Heinonen har svaret om vad som döljer sig i kristallkulan, och så länge orken, viljan och besökarna finns, känns det hoppfullt.

Okejrå, här kommer ändå ett litet tips, men också en uppmaning till mig själv (som jag även beskrivit i Vi på SSWC-gruppen på Facebook). Mitt mål för årets camp är att slå hål på bubblan, både min egen och den krets av bekanta som jag vet kommer till campen. Jag vill självklart träffa mina vänner och bekanta, men jag vill också försöka våga prata med nya ansikten. Orka släppa det bekväma i att vända mig till något av alla kända ansikten, för att även få intryck kontakter från nya. Hoppas du hjälper mig i det, och att du gärna vill göra likadant själv. Förutsättningarna kan nog inte bli bättre för att lyckas, men även på en idyllisk skärgårdsö kan både gamla vanor och blyghet slå till.

Här nedan har jag lagt in några bilder jag tog under förra årets camp för att skapa lite SSWC-pepp så här fem dagar innan campen drar igång på allvar. Vi ses på Tjärö!

Sweden Social Web Camp 2010

Sweden Social Web Camp 2010

Sweden Social Web Camp 2010

Sweden Social Web Camp 2010

Sweden Social Web Camp 2010

Sweden Social Web Camp 2010

Sweden Social Web Camp 2010

Sweden Social Web Camp 2010

Sweden Social Web Camp 2010

Morris Packer, Morris Motorcycles, Sweden Social Web Camp 2010

Deltagare i seminariet Makt och kön i sociala medier

Emanuel Karlsten, Anton Johansson och Mikaela Waxin på Sweden Social Web Camp 2010

Diskussion om elitism i sociala medier på Sweden Social Web Camp 2010

App-orkestern på SSWC

Geeky allsång i Veidekke-tältet

Sweden Social Web Camp 2010

201008154218

Relaterade inlägg:

Driven av WordPress & Tema av Anders Norén