Bisonblog

Samhälle, internet, media

Kategori: Community (Sida 1 av 11)

Så var The Influencer Convention

Graphic recording av paneldebatten om bloggdrev, näthat och politik. Av Frida Panoussis, fridarit.se.

Graphic recording av paneldebatten som jag modererarade, om bloggdrev, näthat och politik. Av Frida Panoussis, fridarit.se.

Linda Hörnfeldt har på kort tid byggt upp branschorgansiationen Influencers of Sweden och blir numera inbjuden av allt ifrån regeringen till medie- och branschorganisationer för att diskutera influencer-marknadsföringens villkor och framtidsutsikter. Samtidigt är Influencers of Sweden ett eget community med betalt medlemskap och stort utbyte mellan medlemmarna. I slutet av förra veckan arrangerades The Influencer Convention på Grand Hotel Saltsjöbaden med dels en heldag av föreläsningar och paneldiskussioner samt dagen efter utrymme för ett antal workshops kring till exempel videoredigering i Adobe Premiere, WordPress-kodning med Tjejer Kodar och metoder för att jobba mer effektivt.

Det var två dagar med engagerade deltagare, många samtal och framförallt en väldigt inkluderande och peppande stämning. För influencers är ”produkten” baserad på den egna personligheten, och det blir en viktig faktor när många möts på en plats också. Det går inte att agera som stora företag när influencers har konferens helt enkelt.

Youtuberna Felicia Bergström, HejaInternet och TheSwedishLad blir intervjuade av Linda Hörnfeldt och berättar om hur de byggt upp en publik på YouTube och vad man bör tänka på i sitt videoskapande.

Youtuberna Felicia Bergström, HejaInternet och TheSwedishLad blir intervjuade av Linda Hörnfeldt och berättar om hur de byggt upp en publik på YouTube och vad man bör tänka på i sitt videoskapande.

En av de starkast lysande stjärnorna på konferensen var Elin Häggberg, teknikbloggare på Teknifik.se och expert i Tekniksvepet på Aftonbladet TV varje måndagsmorgon tillsammans med mig. Inte nog med att hon höll en mycket bra föreläsning om hur hon jobbar strategiskt med sitt bloggande, hon höll också en workshop i videoredigering och på kvällens galamiddag vann hon pris som årets medlem i Influencers of Sweden. Välförtjänt!

Elin Häggberg vinner pris för Årets Medlem i Influencers of Sweden

Elin Häggberg vinner pris för Årets Medlem i Influencers of Sweden, omgiven av styrelsen bestående av Sara Rönne, Clara Lidström och Linda hörnfeldt.

Själv var jag moderator för en paneldebatt som fick fokus på den ibland utsatta rollen som influencer när det gäller till exempel näthet, rollen som förebild och att sitta ensam med ganska stort externt tryck från besökare och följare. Med mig på scenen hade jag nätsäkerhetsexperten och ”Sveriges ledande lolcat-expert” Vian Tahir, Centerpartiets ekonomisk-politiske talesperson Emil Källström och Veckorevyn.com:s chefredaktör Irena Pozar. Vi pratade mycket om strategier för att hantera näthat men också hur diskussionerna kring klimatet på nätet går i den politiska världen samt skillnaden mellan att stå ensam mot attacker och att ha ett mediehus med egen säkerhetsavdelning i ryggen.

Fredrik Wass, Vian Tahir, Emil Källström och Irena Pozar. Foto: Linda Hörnfeldt

Jag tillsammans med Vian Tahir, Emil Källström och Irena Pozar. Foto: Linda Hörnfeldt

Som omvärldsbevakare på Sveriges Tidskrifter följer jag såklart utvecklingen i influencer-världen eftersom tidskriftsbranschen inom vissa områden slåss om samma pengar som influencers gör (som jag var inne på i det här tidigare inlägget). Många av de stora förlagen har idag löpande samarbeten med influencers där framförallt bloggare knyts till tidningsvarumärken på olika sätt. För några veckor hade vi till exempel ett frukostsemiarium om att bygga influencer-samarbeten där Aller Media, influencern Terese Alvén och Linda Hörnfeldt från Influencers of Sweden deltog.

Samtidigt är jag även en vanlig medlem i Influencers of Sweden i egenskap av bloggare sedan snart 13 år. Jag har själv fått de flesta av mina uppdrag och jobb via min blogg, även om jag aldrig tagit betalt för specifika inlägg eller hittills haft några stora annonsörer på min blogg.

Update: Läs gärna Alexandra Bylunds summering av dagen. Clara Toll har också skrivit långt och bra inlägg. Här har Anna Finnborg summerat. (tipsa gärna om fler inlägg så lägger jag in eftersom).

Under galamiddagen på kvällen spelade en ny favorit på scenen. Bandet HOUSE OF SAY vill jag verkligen höra mer av i framtiden.

2017 års största svenska genombrott: @houseofsay. Vill spela timbales och annan percussion med dem! #ticse

Ett inlägg delat av Fredrik Wass (@fredrik.wass)


Här är några fler bilder från konferensen. Följ taggen #ticse i sociala medier för fler uppdateringar och summeringar.

Annika Bäckström summerade första dagen på konferensen.

Annika Bäckström summerade första dagen på konferensen.

Jag tillsammans med bloggveteranen Hans Kullin och Add Gender-grundaren Jenny Claesson.

Jag tillsammans med bloggveteranen Hans Kullin och Add Genders marknadschef och grundare Jenny Claesson.

Alejandra Cerda, projektledare för The Influencer Convention

Alejandra Cerda, projektledare för The Influencer Convention

Influencer-mingel på Hotel Saltsjöbaden som just nu genomgår en större omgörningsfas med renoveringar och nysatsningar kommande tre åren. Rimligtvis ett smart drag att arrangera ett influencer-event som en del i den processen.

Influencer-mingel på Grand Hotel Saltsjöbaden som just nu genomgår en större omgörningsfas med renoveringar och nysatsningar kommande åren. Rimligtvis ett smart drag att arrangera ett influencer-event som en del i den processen.

 

Relaterade inlägg:

20 år efter Lunarstorm: Så dog de svenska communitysajterna

För tjugo år sedan startades Lunarstorm – den första och vid den tiden största svenska communitysajten. För tio år sedan hände något på webben som kom att förändra allt. Vid den tiden låg svenskarnas digitala liv splittrat över en mängd olika sajter. Lokala ­aktörer kämpade om att locka till sig flest medlemmar och Lunarstorm var det community som både var tidigt ute och hade haft störst penetration.

Under dess glansdagar hade Lunarstorm haft 1,2 miljoner medlemmar och några av de största konkurrenterna var Hamsterpaj, Skunk, Playahead, Apberget, Sylvester och Bilddagboken. Än idag finns trotjänare som Familjeliv och Flashback kvar, men det är ingen överdrift att benämna det som hände de där åren som en slakt på svenska communities, till förmån för utländska konkurrenter med bättre sociala funktioner, gränssnitt och förmåga att knyta till sig en ännu större del av den svenska befolkningen.

Lunarstorm

Lunarstorms inloggningssida när det begav sig. (Bild: Internetmuseum)

Vid samma tid insåg svenska företag styrkan i att bygga tätare relationer med kunderna på nätet. Att bygga ett eget företagscommunity 2006 var lika hett som att jobba med growth marketing 2016. Sen kom Facebook. Det blev början på slutet för de svenska breda communitysajterna och satte delvis punkt för företagens försök att bygga upp egna sociala plattformar. Bara några år senare framstod dåtidens sociala svenska giganter som tomma kyrkogårdar, ibland med någon vilsen själ vandrades runt bland inaktiva användarkonton, om de ens fanns kvar online fortfarande.

”30 procent av medlemmarna betalade för Lunarstorms premiumtjänst”
Här berättar Lunarstorms grundare Rickard Eriksson om hur Lunarstorm skapades och ovanan från annonsörer att ”betala för luft”.

Uppköpshajp bland svenska communities
Under samma tid hade tillgången till bredband och snabbare uppkoppling blivit så etablerat att video på webben inte bara var en hackig historia i upplösningen 100×100 pixlar.

Youtube startades ovanför en pizzeria i San Mateo 2005 och ett år senare började sajten på allvar få spridning även i Sverige.

YouTube screenshot 2005.png
Youtube som sajten såg ut strax efter lanseringen 2005.
(Bild: WikipediaWP:NFCC#4), Fair use,)

Att video på nätet var det hetaste heta, det förstod gänget bakom Bubblare – en svensk videosajt som också ville vara ett community för användarna. Bubblare lanserades under sommaren 2006 och bara 7 månader senare köpte Eniro 48,1 procent av Netclips, bolaget bakom Bubblare, för 9,2 miljoner kronor. Investeringen kom mitt i peaken av både video- och communityboomen och ses ibland som en misslyckad och alltför dyr affär ur Eniros perspektiv. Det omdömet var dock lätt att göra i efterklokhetens trygga famn.

– Det var en tidsanda och en communityhajp 2005 tills Facebook kom in och käkade upp allt. Alla stora communities bytte ägare fram och tillbaka. Apberget gick till Västerbottenkuriren till exempel. Youtube såldes till Google i oktober 2006 och det spädde på en redan het marknad, säger Oskar Kalmaru, grundare och marknadschef på Narrative, men också en av grundarna till Bubblare.se och innan dess pr-ansvarig på Hamsterpaj.

Oskar Kalmaru

Oskar Kalmaru beskriver tidsepoken som att det fanns en övertro på det lokala perspektivet.

– Det var bisarrt att det fanns så många olika etablerade communities i lilla Sverige. Lunarstorm, Playahead, Apberget och Hamsterpaj betraktades som att de skulle vara för evigt. Det var en ganska optimistisk tanke.

– Vi startade Bubblare för att skapa ett lokalt video-community. Och Youtube var inte lika känt i Sverige då. Men det som hänt sedan dess är att de globala sajterna blivit lokala. Facebook är på svenska. Det märks inte att man är på en utländsk sajt.

Idag är Bubblare.se en skugga av sitt forna jag. Efter att Eniro köpte in sig i bolaget ville de integrera tjänsten bland Eniros produkter och enligt Oskar Kalmaru handlade det även om ett intresse för tekniken bakom sajten. Oskar återvände till studierna vid Handelshögskolan i Stockholm under 2008 medan resten av grundarna fortsatte driva bolaget samtidigt som det fick en annan nisch.

– Bubblare var kvar ett tag och de som jobbade i bolaget styrde om det till ett videoproduktionsbolag. Det drivs fortfarande idag i form av Snabbfilm AB, säger Oskar Kalmaru.

Hajpen kring Bubblare och senare droppet i användarantal i konkurrens med framför allt Youtube är tidstypisk resa för ett community under de här åren, enligt Oskar Kalmaru.

– Det var en annan tid. Det man gjorde då gör man ju med Facebooksidor idag. Betydligt snabbare och enklare dessutom. Då var man tvungen att investera i egna stora sajter.

Men ska vi vara oroliga för att de sajter vi använder idag när som helst kan försvinna till förmån för nya utmanare och konkurrenter? Inte lika mycket som förr, tycker Oskar Kalmaru. En av orsakerna är, enligt honom, att vi investerar betydligt mer tid och material i de sajter vi använder idag jämfört med tidigare. Ibland använder vi även loginfunktionen på Facebook för att komma åt andra sajter.

– Ett skäl till att Facebook är mer robust jämfört med Lunarstorm är att det är så mycket mer än ett sätt att umgås. Mycket av din onlineidentet ligger på Facebook.

Hög tid att hitta alternativ
Den som använder Googles tjänster för bland annat mail, dokumenthantering och sök i olika former vet att företaget sitter på stora mängder personlig information om oss som användare. Företaget nämns också regelbundet i debatter om integritet på nätet och vilken makt de stora kommersiella jättarna har över vårt digitala liv.

Vad som händer om Google skulle förpassas till webbkyrkogården vågar en del nästan inte tänka på. En som dock inte bara lekt med tanken utan även skrivit en bok om Google och dess ställning som hela världens sökmotor och datasamlare är journalisten Andreas Ekström. Han utmålar inte de stora webbföretagen som onda eller goda, snarare handlar det om att deras lagring och analys av stora datamängder kommer att medge stora konkurrensfördelar nu och i framtiden.

– För de här företagen är makroperspektivet egentligen det allra viktigaste, att genom till exempel sökordsanalys kunna veta vad hela världen just nu är rädd för eller längtar efter eller vill köpa eller sälja, det är alltid mer värt än att veta att just jag är lite extra intresserad av en viss författare eller så. Båda kunskaperna är värdefulla, men överlag tror jag inte att någon direkt farlig personkartläggning pågår hos de här företagen, bara för att det skulle vara möjligt för dem att göra det, säger han.

andreas-ekstrom-web

Andreas Ekström. Foto: Pontus Tideman

Hur påverkar det oss att tjänster som idag är centrala och som vi investerar mycket tid och material i kan försvinna eller överges?
– Inte så mycket som det borde! Vi borde ju bli skickliga arkivarier, som aktivt funderar på hur vi tar backup och hur vi sorterar och sparar. I stället tycks de flesta göra tvärt om: spara allt på ett enda ställe, och så hålla tummarna.

När det gäller Facebook tror Andreas Ekström att tjänstens betydelse som identitetsbärare och certifieringsverktyg kan bli minst lika viktig som att vara en plats där vi kommunicerar med andra människor.

– För Facebook ligger det en ofattbart stor affär i att bli utfärdare av hela världens e-legitimation. Och vilken aktör skulle vara bättre lämpad, rent tekniskt? Inom några år kan vi alldeles säkert göra ganska många bankaffärer med vår Facebook-identitet. Kanske också rösta i vissa val.

Digital nostalgi
Men vad är det då som är så viktigt att spara när en gammal favorit går till sista vilan? Elza Dunkels är fil dr i pedagogiskt arbete och forskar bland annat kring ungdomar och internet på Umeå universitet. Hon pekar på att människan i grunden är nostalgisk, men kanske inte på det sätt vi tror. Enligt henne är till exempel bilder och gamla mail mer värda än långa diskussiontrådar och själva interaktionen med andra. Den lever i nuet men har mindre värde som arkivmaterial.

– Interaktion är inget man sparar generellt ändå. Man sparar mail av säkerhetsskäl, det är lite mer som fakta-konversationer. Det är bra att kunna gå tillbaka och se vad det stod, men man sparar det inte för själva interagerandet.

Elza Dunkels

Elza Dunkels

Gamla pappersarkiv har fördelen av att vara relativt beständiga mot tidens gång, jämfört med datafiler och servrar som kanske inte kan läsas av framtidens operativsystem och hårdvara. Det här är något som många arkivarier grubblar över. Samtidigt tycker inte Elza Dunkels att vi ska överdriva forna tiders arkivering. Att skapa standarder och rutiner för hur vi ska bevara information till eftervärlden är något som alla tidsepoker haft problem med.

– Visst har det funnits arkivering, men mycket har byggt på att ett bibliotek har gjort på sitt eget sätt. Man inbillade sig att det var mer ordning förr. Men jag tror att man var ganska slarvig.

– Hade vi sparat ned allt så hade vi inte fått plats med nutiden heller. Det går inte att ha kvar exakt alla amerikabrev. Det är för att några finns kvar som det går att se dem, säger Elza Dunkels.

Hennes forskning visar att unga människor delar med sig av intim information i något större cirklar av vänner nu än tidigare. Och de yttre cirklarna av bekantskapskretsen ökar också genom närheten via till exempel Facebook. Yngre personer kan också bli nostalgiska över gamla webbtjänster eller användare på ett diskussionsforum, något som äldre inte hunnit bli eftersom internet inte var etablerat på samma sätt under deras ungdom.

– Det är så roligt när folk kommer ihåg “nicks”. Det är som byfånar som alla visste vem det var. Det är samma sak som hände förr i tiden när folk träffades och kom från samma bygd. Vi har använt det globala nätverket för att skapa en pytteliten by. Hela världen erbjöds oss och så tar vi det fantastiska och går tillbaka och gör det som alla försökt fly ifrån.

– Ingen ville egentligen bo i den där byn där alla pratade skit om varandra. Men vi kanske har tagit det positiva från byvärlden med in i det digitala.

Olika syn på personlig data
Hur viktigt vi tycker det är att behålla vår uppgifter när vi flyttar mellan sajter och nätverk skiljer sig också mellan olika personer, enligt Elza Dunkels.

– Vissa människor vill ha kvar allt och vissa vill lämna saker bakom sig. Det är olika hur man tänker kring det. Är man en person som rycker på axlarna och går vidare så är det ett mindre problem. Flyttstöket mellan olika sajter kan bli mindre i framtiden i takt med att de stora jättarna blir ännu mer dominerande.

– Just nu är de största webbtjänsterna så stora att det kommer dröja länge innan den stora massan försvinner någon annanstans. Det finns lite näthipsters som försöker göra något annat eller folk som tröttnar för att det inte är spännade längre. Det säger Marcin de Kaminski, nätforskare, nätaktivist och sociolog. (numera yttrandefrihetsexpert på Sida).

Han är förvånad över Facebooks dominans och minns en tid när många uppskattade att ha tillgång till flera olika nischade forum och nätverk. Det var något positivt i sig. När alla finns på samma plats föds nya problem, enligt honom.

– Näthatsdiskussionen är lite som om internet imploderar. Alldeles för många på samma ställe och ingen vet vad de gör. Det innebär dock inte att alla är onda.

Marcin de Kaminski

Marcin de Kaminski

Marcin de Kaminski reflekterar också över vad det innebär att en enda sajt som Facebook har så stor makt när det gäller vilka nyheter och vilken information vi tar del av. Han nämner den svenska feministiska sajten “33anledningar” som blev spärrad av Facebook under en period, något som Facebook senare hävdade var ett misstag och som inte borde ha hänt.

– Då tror man direkt att det är Facebook som har en illasinnad plan, när det egentligen är ett spamfilter. Vi är i en värld där vi ser resultatet av koden men vi förstår den inte. Vi får större delen av vår nyhetsuppdatering via Facebook. Trådar som är mer populära ser vi mer av trots att vi själva inte är intresserade av dem. Då skapas ett konstlat intresse.

Gammal plattform lever än
Marcin de Kaminski har använt protokollet för livechatt – IRC, sedan 1993 och använder det fortfarande. Det är ett exempel på en plattform som inte har förändrats tekniskt men som både ökat och minskat i popularitet under åren.

– Förr i tiden var det gemene mans chattforum, men så är det inte längre. Det är mer nischat med olika intressegrupper. Men det lever kvar, vilket är fascinerande.

Icq-fönster när det begav sig.

Icq-fönster när det begav sig.

Han använde meddelandetjänsten Icq hellre än Msn när båda var aktuella och använde olika communitysajter för olika saker. Det finns en viktig aspekt med webbtjänster som ägs och drivs av ett bolag, snarare än att vara byggda på öppen källkod.

– Problemet är att det handlar mer om tjänster än protokoll. Om Facebook skulle ta sin hand ifrån sajten facebook.com så finns det inte så mycket kvar. Det finns ingen möjlighet att sätta upp ett eget Facebook.

Så dör en social sajt
En grupp internetarkeologer har analyserat community-sajten Friendsters uppgång och fall.

Friendster var en av de många sajter som dränerades på användare och aktivitet när Facebook slog igenom på allvar. Tidningen Wired berättar om hur Google ville köpa Friendster för 30 miljoner dollar 2003 men bara tre år senare var sajten så gott som död i USA. Den klarade sig några år till tack vare ett starkt fäste i Sydostasien innan den slutligen självdog efter en redesign.

Friendster

När en grupp forskare vid Swiss Federal Institute of Technology analyserade Friendsters utveckling kom de fram till att trots att sajten hade tiotals miljoner användare var kopplingarna mellan dem inte speciellt starka.

De flesta användare var inte ihopkopplade med särskilt många andra och la du till en ny kontakt fick du ändå inte tillgång till jättemånga fler personer.

Det fanns inte tillräckligt starka relationer i nätverket vilket gjorde att många övergav sajten när användargränssnittet förändrades. Det var helt enkelt inte värt det.

– Först började användarna i de yttre kretsarna att lämna sajten, vilket försämrade upplevelsen för de mest aktiva användarna och ledde till en kedjereaktion som löste upp nätverket, säger David Garcia, professor vid The Swiss Federal Institute of Technology, till tidningen Wired.

Slutsatsen är att det krävs mer än många användare för att bygga ett starkt socialt nätverk. De måste ha starka kopplingar till varandra också.

Den här artikeln publicerades ursprungligen i Internetworld, hösten 2013. Inledningen har modifierats inför publiceringen här på Bisonblog.

Relaterade inlägg:

Från Jaikububbla till Twitter-krasch

På Di Digital har jag skrivit om Twitters nuvarande utmaningar utifrån den mikrobloggtjänst jag själv började använda 2007 – Jaiku. En till en början populär och spännande utmanare som fick se sig dö Google-döden efter uppköp och nedläggning.

Blogg: Det knakar i fogarna på Twitter.

Ur inlägget:

För mig är Twitter bra för realtidsbevakning av nyheter, diskussioner, ämnen, personer och händelser. Och det är samtidigt ganska dåligt för allt som kräver kontext, bakgrund, uthållighet och lojalitet. Jag tror att många svårigheter uppstår när tjänsten försöker vara både och.

Sina Weibo gick nyligen ut och meddelade att de kommer att förlänga maxgränsen för meddelandelängden, samma sak som många spekulerat kring när det gäller Twitter. Jag är inte så säker på att det är rätt väg att gå, men oavsett så är det sällan funktionerna som räddar en social tjänst.

Det måste kännas tydligt vad Twitter ska vara, och vad det inte är. Idag känns det inte så.

Relaterade inlägg:

Om du har fler än 120 kontakter har du slutat nätverka och börjat sända

Genomsnittsmedlemmen på Facebook har 120 kontakter. Kvinnor har något
fler kontakter än män. Genomsnittskvinnan interagerar aktivt med cirka
tio av sina kontakter åt gången. Och med aktivt menas att hon
kommenterar någon av kontakternas bilder, statusmeddelanden eller
wall.  Samma siffra för geomsnittsmannen är sju kontakter. När det
gäller tvåvägskommunikation som till exempel facebookmail eller
chattar, interagerar genomsnittsmannen i snitt med bara fyra kontakter
"samtidigt", och genomsnittskvinnan med sex. Det här berättar Facebooks
"inhouse-sociolog" Cameron Marlow i en artikel i The Economist.

Men det riktigt intressanta är att även de som har så mycket som 500
kontakter interagerar med ett relativt lågt antal kontakter
åt gången, även om det handlar om något fler än genomsnittspersonen.
Den "innersta kretsen" förblir alltså ungefär lika stor oavsett hur
många kontakter en person har. Istället handlar det i större
utsträckning om broadcasting.

"Människor som är medlemmar i sociala nätverk online sysslar egentligen
inte med nätverkande utan sänder snarare sitt liv till en yttre cirkel
av bekanta som nödvändigtvis inte tillhör Dunbar-cirkeln," säger Lee
Reinie till The Economist. Han är Director of the Pew Internet &
American Life Project. Dunbar-cirkeln är teorin om att varje människa
kan ha max cirka 150 personer i sitt nätverk, en samling människor som
tillsammans kan utgöra en mindre by. Teorin har dock fått en del kritik
vilket även redovisas hos The Economist.

Slutsatsen är att människor kan marknadsföra sig själv mer effektivt än
någonsin, men de har samma små cirklar av nära och kära som de alltid
haft.

Att "sända sitt liv" slår an till många av de fenomen vi ser omkring
oss just nu. Facebook tillsammans med ett gäng olika mikrobloggtjänster
visar alla hur både kända och okända kan sända sina aktiviteter i en
aldrig sinande ström till alla som kan tänkas vara intresserade. Själv
blir jag varje dag tillagd som kontakt på Twitter och Bloggy av
människor jag aldrig träffat eller ens vet vilka de är. Jag funderar på
varför de lägger till mig och vad det är som gör att just jag är värd
att följa.

Givetvis går det att koppla till begreppet Facerank.
Även Internetworlds chefredaktör Magnus Höij gör en tagning på det hela
genom att dissa sök och hissa nätverket som arena för att hitta det som
är viktigt.

Break dance

Relaterade inlägg:

  • Inga relaterade inlägg

Nordens första Facebook Developer Garage

Fdgstockholmlogo
Organisationen som gav oss Hej! 2007 och Hubbub07 är tillbaka. Jag talar förstås om NuStart – ett gäng Singaporestudenter och entreprenörer med ett imponerande driv. Och den här gången är siktet inställt på Facebook. Den 14 mars öppnas portarna till Nordens första Facebook Developer Garage på KTH i Stockholm. Traditionellt brukar ett FDG samla alla som är intresserade av sociala nätverk och webbutveckling för att utbyta erfarenheter kring skapandet av Facebookapplikationer. NuStart breddar konceptet och kommer förutom applikationsdiskussionerna att arrangera föreläsningar med personer som är trötta på Facebook samt ta in representanter från MySpace som kommer att tala om Googles Open Social-plattform.

Läs mer om NuStarts FDG på konferensens wiki och gå med i Facebookgruppen. Läs mer om ursprunget till Facebook Developer Garage.

Relaterade inlägg:

  • Inga relaterade inlägg

Sida 1 av 11

Driven av WordPress & Tema av Anders Norén

Gillade du det här inlägget?

Anmäl dig här så får du alla mina nya inlägg i mailen en gång i veckan. Ganska smart faktiskt. /Fredrik Wass

* måste fyllas i




(Glöm inte att bekräfta din adress efter att du fyllt i uppgifterna. Titta i skräpkorgen om bekräftelsemailet inte kommer fram)