Bisonblog

Samhälle, internet, media

Emanuel Karlsten krönika i GP

Människor är inte idioter – de är bra på att sålla och filtrera

Veckans mest delade krönika i Sverige är Emanuel Karlstens experiment-text där rubrik och ingress går ut på att bokläsare skulle vara sämre på källkritik än andra. För den som läser hela artikeln framgår att rubriken och ingressen är hittepå och gjord som ett experiment för att se hur många som delar artikeln i sociala medier utan att läsa hela.

Emanuel Karlstens experiment tar avstamp i en tre månader gammal studie som visar att många delar artiklar utan att ens läsa dem i sin helhet. Tidningen Café gjorde samma experiment i somras och likt Emanuel Karlsten bevisade de tesen att folk delar utan att klicka – den gången handlade det om fotbollsfans som sades vara mer intelligenta än andra.

Men vad visar beteendet kring den här sortens falska nyheter egentligen? Min analys är att det inte säger speciellt mycket om mediebranschen. Det säger heller inte så mycket om sociala medier, även om det är arenan för tillfället. Snarare säger det något om hur människor fungerar generellt.

Vår förmåga att snabbt filtrera och sålla i stora mängder information är fantastisk, men den har också baksidor. Det här är en av dem. Det säger också något om vår syn på avsändare, i det här fallet GP och Emanuel Karlsten. De som sett artikeln delas i sociala medier gör blixtsnabbt (ibland omedvetet) en bedömning av risken att en krönika i GP är helt felaktig utifrån dess rubrik och ingress. Svaret är (turligt nog för GP och Emanuel Karlsten) att många uppfattar avsändaren som trovärdig och värd att dela utan närmare granskning.

Det må vara förhastat och utan källkritiska ambitioner. Men att från början tänka att GP sänder ut falska artiklar skulle ju nästan vara värre? Eller?

Genom en nästan ”perfekt storm” av ett avvikande budskap (konsensus är annars att bokläsare anses ha en minst lika bra analysförmåga och intelligens som icke bokläsare) och snärtigt utformad rubrik och ingress får krönikan viral potential. Beteendet att dela utan att läsa tänker jag handlar om artikeln som socialt objekt och slagträ att kunna användas i diskussion med följare och vänner. Precis på samma sätt som när rasisterna sprider falska artiklar från Avpixlat för att ”bevisa” sin syn på omvärlden. Där är ju ofta hela artikeln skapad på falska premisser, men det tycks inte stoppa människor från att dela den.

Jag gillar dock både Cafés och Emanuel Karlstens experiment då de fungerar som tankeställare och ögonöppnare för alla – oavsett om det handlar om luttrade reportrar eller barn som vill argumentera mot bokläsande inför sina föräldrar. Mer (sociala) medie- och källkritik åt folket.

Relaterade inlägg:

Föregående

Vill du verkligen jobba som en startup om 92 procent misslyckas?

Nästa

Krisen börjar efter presidentvalet

1 Kommentar

  1. Min poäng är att det INTE säger så mycket om avsändaren. Det är ju hela ingången med Inzoomat, vindoegat och de andra satirsajterna. Eller extremistsajterna. Vi struntar helt i vem det är som är avsändare, stämmer det överens med våra fördomar tar vi det och springer – delar och gör det till fakta.
    Det är klart att det är ett mänskligt beteenden, men visst har det förstärkts av sociala medier? Det man snarare kan försöka ta vidare är väl hur medier ska anpassa sig till att vi drar oss så mycket från att klicka vidare från Facebook. Om vi verkligen vill folkbilda borde vi kanske flytta ut då till plattformen där folk orkar läsa vidare på?

Kommentarsfunktionen är avstängd.

Driven av WordPress & Tema av Anders Norén

%d bloggare gillar detta: