När svenska institutet och Visit Sweden lät olika svenskar turas om att sköta Sveriges officiella konto @sweden på Twitter sattes bollen i rullning. Inte nog med att kampanjen, kallad Curators of Sweden, belönades i mängder av reklam- och pr-tävlingar världen över och uppmärksammades i stora internationella medier, den fick också andra länder, städer och helt vanliga företag och organisationer att göra samma sak.

Att dela på ansvaret för att bygga ­relationer med en målgrupp och visa upp olika delar av en organisation, ­eller som i @swedens fall, ett land, kan vara både kraftfullt och smart. Begreppet har kommit att kallas ”rotation curation”.

En av de branscher som har haft svårast att bli mer transparent via nätet är vårdsektorn, mycket på grund av de ofta bra och starka reglerna kring patientsekretess. Samtidigt är det en verksamhet fylld med intressanta händelser, människor och framför allt personal som har många historier att berätta.

Det här har Södersjukhuset i Stockholm förstått. Sedan flera år jobbar sjukhuset aktivt med sin närvaro i sociala medier och sedan ett år drivs kontot @Sodersjukhuset gemensamt av medarbetarna. När kommunikationsavdelningen lanserade idén internt på sjukhuset fick den bra respons.

Helen Hellströmer

Helen Hellströmer

– Det är 4 300 personer som jobbar här och vi insåg att det måste finnas många som vill berätta om sin dag. Vi fick genast massor av folk som ville vara med. Vi har till exempel haft en vaktmästare, en sjuksköterska och en forskare som har skrivit, säger Helen Hellströmer, före detta kommunikationschef på Södersjukhuset (och efter att artikeln skrevs, kommunikationschef på Sveriges Radio).

– I dag vill man ha svar på en gång och man vill inte sitta och vänta. Eftersom folk tycker mycket och blir sura om de inte får kontakt måste vi vara med. Vi sneglar mycket på USA som har många sjukhus som jobbar med de här plattformarna på ett bra sätt. Vi tog deras exempel och gjorde om dem utifrån svensk lagstiftning, fortsätter hon.

Reaktionerna från omvärlden har i huvudsak varit positiva, enligt Helen Hellströmer. Hon tycker att det har blivit en bra interaktion mellan dem som följer kontot och dem som twittrar. Men det finns alltid skeptiker.

– De negativa sakerna har mest varit internt, från folk som inte kan eller vet så mycket om sociala medier. Men jag tror vi har omvänt de flesta. Några tycker att det är trams, men sådana finns det alltid.

Eftersom kontot är beroende av att medarbetare känner sig intresserade av att bidra och twittra själva är det viktigt med förankring i organisationen. Helen Hellströmer berättar att hon tidigt informerade ledningsgruppen på Södersjukhuset om projektet. En av nyckelfaktorerna för att våga testa den här typen av dialog med omvärlden är ett starkt stöd från ledningen, vilket Helen Hellströmer tycker att hon haft.

– Alla kommunikationschefer i landstinget träffas regelbundet och den här diskussionen är uppe ofta. Andra sjukhus vill, men de har inte vågat gå hela vägen. De har kanske ledningar som inte vågar heller. Vår ledning har varit oerhört öppen med att det här är ett bra sätt att synas och få människor att komma till tals, säger Helen Hellströmer.

Sjukvården har ett viktigt uppdrag och är dessutom fylld med lagar och bestämmelser för hur information om patienter kan och får spridas. Spontant låter det som om det finns gott om utrymme för snedsteg när det twittras direkt från den dagliga verksamheten. Samtidigt är just patientsekretess något som redan hanteras av all personal på sjukhuset. Att tänka likadant på Twitter blir därför inte någon jättestor sak, enligt Helen Hellströmer.

– Vi har fotoförbud på det här sjukhuset. Vi har både patienter och personal med skyddad identitet. De begränsningar vi har är den lagstiftning vi har när det gäller sekretess. Det ska inte gå att identifiera personer man har haft som patienter till exempel. De här personerna är vana vid att jobba i en sekretessfylld värld, så det är inget nytt.

– Vi har ett tydligt kontrakt. Vi ger inga begränsningar i vad man får säga, men man får inte prata för sjukhusets räkning, utan för sin egen roll. Man ska inte bli sjukhusets talesperson för något som inte rör sig om den egna rollen.

Lika hårda regler för twittrandet har inte konsultbolaget Valtech. Medarbetarna turas om att twittra på kontot @valtechsweden och att lägga ut bilder på företagets Instagramkonto @valtech. Ett konsultbolag inom it-branschen har förstås inte samma krav på sig när det gäller regler och sekretess som ett sjukhus. Det finns ett större utrymme för att testa sig fram och se vad som fungerar, både för de medarbetare som ska ansvara för kontona och för de följare som Valtech har på nätet.

Jessica

Jessica Malmborg

– Generellt finns det en risk att man har för många riktlinjer och policyer för vad man får och inte får göra. Bättre att köra igång och testa och lita på att folk vill göra bra saker. Det är härligt att släppa loss en kreativ kraft när det finns personer som vill göra något. Den andan har vi ofta med oss i saker vi gör, säger Jessica Malmborg, konsultchef på Valtech och delaktig i företagets marknadsarbete.

Valtech började twittra enligt rotation curation-metoden under hösten 2012. Målet var att skapa mer liv i Twitterprofilen.

– Vi ville visa en lite mer personlig sida av ­Valtech. Ge möjligheten att interagera med en Valtechare och skapa möjlighet för de anställda att ge uttryck för sina intressen och specialistinriktningar, säger Jessica Malmborg.

För att konceptet ska fungera måste det finnas en vilja, enligt Jessica Malmborg. Det är frivilligt för de anställda på Valtech att twittra och använda ­Instagram. Den som är intresserad av att vara med får anmäla sig. Ibland kan det dock behövas en liten knuff för att få igång en person som många tror har intressanta saker att berätta.

– Man behöver göra viss marknadsföring internt och prata om det. Det kanske är någon som själv inte nappar direkt, men som man kan prata med. Vi har sett en effekt internt när vi satt igång med ”I am Valtech” på Twitter, att fler och fler kommer och säger att de också vill vara med.

Även om Valtech ser satsningen som en kul grej och ett sätt för medarbetarna att synas finns det ­flera nyttoaspekter av twittrandet.

– Twitter är en viktig kanal för oss att möta potentiella nya anställda i. Det ger oss en chans att knyta nya kontakter. Det är svårt att säga exakt var det härleds från, eftersom vi har rätt mycket aktiviteter, men det är helheten som är viktig att värna om. Vi värderar hur det går och vad som ger effekt och ser vad vi vill förändra. Vi försöker möta de intressenter vi har i de kanaler där de vill möta oss, säger Jessica Malmborg.

TRE TIPS – Så lyckas du med ­rotation curation-satsningen

  • Få ledningens stöd. Det krävs bred förankring och stöd från organisationen när medarbetare på alla nivåer börjar skriva om sin vardag och svara på frågor från intresserade utifrån. Informera och förklara i god tid innan du drar igång.
  • Våga testa och prova dig fram utan att fastna i för mycket policydokument och regler för den som skriver. Var tydlig med vilket mandat den som skriver har och inte har när det gäller att agera talesperson för företaget eller organisationen.
  • Var lyhörd för feedback från både följare och medarbetare. Ändra det som inte fungerar, men var också beredd på att det ibland är okej att köra i diket, så länge som det finns en medvetenhet och tydlighet kring hur det ska hanteras.

Om rotation curation
Läs mer på sajten rotationcuration.com, där listas aktuella satsningar och du kan läsa mer om hur rotation curation-rörelsen utvecklas.

Ovanstående artikel publicerades på och skrevs ursprungligen av mig för Internetworld.se.

Relaterade inlägg: