Så kan du arrangera en unconference på ditt företag

Icke-konferens, okonferens eller knytkonferens. Fenomenet har fått flera översättningar på svenska men härstammar som mycket annat från engelskan och ordet unconference. Ordet dök upp 1998 i samband med en programmeringskonferens, men fenomenet med deltagardrivna konferenser härstammar ända från 1930-talets nördkultur. Upplägget går ut på att konferensdeltagarna själva skapar innehållet och utbyter erfarenheter snarare än deltar passivt på föreläsningar och seminarium.

Björn Hedensjö, Björn Jeffery, Martin Palacious, Johanna Ögren och Tage Ögren på SSWC 2010.
Björn Hedensjö, Björn Jeffery, Martin Palacious, Johanna Ögren och Tage Ögren på SSWC 2010.

En av Sveriges mest kända okonferenser är Sweden Social Web Camp (SSWC) och den pågår just nu. Varje år samlas 400 webbintresserade personer på en ö i Blekinge skärgård för att både inspirera och inspireras, både lära och lära ut. Bakom SSWC står paret Kristin Heinonen och Tomas Wennström som när idén dök upp 2009 bara hade tänkt sig att hänga lite med några vänner och prata webb över en helg. När de berättade om sina planer spred sig nyheten snabbt och redan första året deltog runt 300 personer i okonferensen. Sedan dess har fler okonferenser dykt upp, bara inom webbområdet finns till exempel Webcoast i Göteborg och Vinterminglet i Stockholm.

Tomas Wennström och Kristin Heinonen, arrangörer av SSWC.
Tomas Wennström och Kristin Heinonen, arrangörer av SSWC.

Vad är det som är speciellt med en okonferens? De flesta skulle nog säga engagemanget hos deltagarna. För att en okonferens ska bli bra krävs både hängivna deltagare och ett frivilligt deltagande. SSWC-arrangören Tomas Wennström får ibland frågor från företag som vill arrangera en okonferens för sina anställda.

– Fler och fler har fått upp ögonen för det. Man är osäker på hur man går tillväga, men nyfikenheten finns där, säger Tomas Wennström.

En av fördelarna med att arrangera en okonferens för ett företag är möjligheten att hitta frågeställningar och ämnen som kanske inte ens var kända från början. Och riktigt bra blir det när okonferensen fokuserar på något som engagerar deltagarna på ett genuint sätt snarare än att få något utpekat.

– Som chef har man en bild men nere på golvet finns det massa andra relevanta synpunkter, och de ska man tillåta poppa upp på en unconference. Det är det som är poängen, att frågor man inte tänkt på lyfts upp.

Enligt Tomas Wennström är det viktigt att fånga upp eldsjälarna i organisationen och låta de som brinner för ett område också vara de som får spåna fram upplägget på en okonferens. Att försöka lägga in en okonferens-del i en vanlig konferens är inte något som han rekommenderar.

– En lyckad unconference är bara en unconference, och det måste vara frivilligt att komma. Något som dödar snabbt är om det sitter med nej-sägare eller folk som bara tycker det är skönt med en paus från jobbet. Folk ska vara intresserade av att komma dit.

3 tips för en lyckad okonferens

  • Hitta en eldsjäl i organisationen som är engagerad och som kan driva projektet. Det är antagligen inte vd:n eller någon i ledningen.
  • Börja i liten skala med ett tydligt problemområde. Gör en entusiastisk inbjudan internt i företaget där en tid och plats anges men också att ordet är fritt. Börja med en halv- eller heldag och blanda inte en okonferens med en vanlig konferens.
  • Arrangera okonferensen på en plats eller anläggning som tillåter deltagarna själva att ändra till exempel konferensrummens möblering efter egna behov. Använd dig av ett tidsschema i form av en “grid” där det finns plats för antingen 20- eller 40-minuterspass med pauser emellan. Griddens placering fungerar som mötesplats och okonferensen inleds med att deltagarna själva sätter upp förslag på gridden om vad de vill diskutera eller föreläsa om.

3 saker att undvika på en okonferens

  • Som deltagare ska du tänka på att om du hamnar på en föreläsning som inte intresserar dig så är det bra att gå därifrån till en annan session. Annars är det lätt att flera passiva deltagare eller nejsägare drar ner tempot och skapar negativ energi.
  • Frågorna som diskuteras på en okonferens måste vara intressanta så att folk vill samlas kring det. Det går att ha ett vidare ämne, till exempel sociala medier eller hur man säljer bättre, men om frågan är “hur ska vi bättre uppfylla våra 5 värdeord” så kommer folk inte lockas av det.
  • En okonferens är fri och obunden till sin natur. Om ledningen styr inriktningen och innehållet för hårt dämpas kreativiteten och värdefulla insikter och lösningar kan gå förlorade.

Läs mer
Open Space Technology är en närbesläktad mötesform till okonferens men med fler regler och mer inriktad på att sessionerna ska leda fram till konkreta resultat eller beslut. Sök på nätet efter “unconference” eller “open space” för att få fler tips och guider kring hur du själv kan arrangera en okonferens.

Den här artikeln skrevs ursprungligen för Svenska Möten.
Idag skriver även Sydsvenskan om SSWC.

1 kommentar