Bisonblog

Samhälle, internet, media

Katrine Kielos beskriver edgerank för Stefan Löfven

Funderar du på varför vissa av dina statusuppdateringar på Facebook får mycket uppmärksamhet i form av kommentarer och likes medan andra tycks helt ointressanta och förblir okommenterade? Det är lätt att tro att det bara handlar om innehållet, det vill säga hur intressant eller ”aktiverande” uppdateringen är. Men sanningen är lite mer komplex än så. Det handlar också hur och när du publicerar något samt vilket format det har. Ännu en aspekt handlar om hur många som redan gillat eller kommenterat det du publicerat, och det finns olika tröskelvärden som gör att när något får många reaktioner så syns det för ännu fler personer som följer dig och kan således få ännu fler reaktioner (som en slags positiv spiral-effekt).

Om du länkar till något som tar besökaren bort från Facebook och in på en annan sajt så rankas det lägre än om du publicerar en vanlig statusuppdatering utan en länk. Om du lägger upp en bild så rankas den också högre än en länk. Alla de här mer eller mindre föränderliga reglerna finns i Facebooks edgerank – en algoritm som beskriver hur och vad som ska visas i ditt nyhetsflöde på Facebook. Exakt hur edgerank fungerar är precis som Googles sökalgoritm inte helt officiellt, men i huvudsak avgörs exponeringen av uppdateringar i ditt flöde av tre saker:

  1. Din relation till den som publicerat innehållet.
  2. Hur innehållet är viktat (dvs. hur Facebook rankar en text, en bild, en länk, ett videoklipp eller annat gentemot varandra)
  3. Tiden när uppdateringen gjordes.

Källa: Wikipedia

Det är väldigt intressant att läsa ledarskribenten och s-debattören Katrine Kielos brev till partiledaren Stefan Löfvén där hon väldigt bra och enkelt förklarar hur en vettig kommunikationsstrategi för Löfvén skulle kunna se ut. Hon ger också några konkreta råd som beskriver hur edgerank fungerar (även om det inte nämns i texten).

”När du nyss postade en länk till Svenska Dagbladet om hur Reinfeldt slarvat bort 97 miljarder i Nuon-affären drev du följare bort från din sida och till Svenska Dag­bladet. Men de flesta klickade inte ens och förstod därför inte heller vad det gällde. Folk på Facebook är rätt ovilliga att klicka på länkar som leder bort från Facebook.

Du bör i stället posta bilder med budskap inklistrade som folk kan dela. Du hade kunnat låta någon göra en liten bild av Reinfeldt med texten ”Om man har slarvat bort 97 miljarder bör man svara på frågor om det” samt en liten sosseros i hörnet. […] Den bilden hade väldigt många av dina 14 000 följare delat med sina vänner. Helt och hållet utan att du behövde bygga någon kampanjsajt.”

Katrine Kielos beskriver trenden hos svenska politiker och pr-konsulter att åka till USA och göra studiebesök hos presidentvalskampanjernas staber och sedan komma hem med stora visioner och häftiga lösningar på ganska enkla problem. Ibland kanske det är enklare att skicka ett e-mail eller att faktiskt ha ett någorlunda vettigt budskap som inte bara handlar om ”fred på jorden och mer av allt till alla”-luddiga formuleringar.

Det tar inte speciellt lång tid att lära sig förstå hur edgerank fungerar, men självklart måste det finnas ett innehåll som har substans för att det ens ska nå ut. Genom att bygga starka relationer och vara tydlig i sin kommunikation kommer ens budskap också delas av fler, i alla fall om det du har att säga känns relevant. Budskapet måste också vara socialt, det vill säga vara något som andra vill berätta för sina vänner. Det räcker inte att det är ”rätt” eller ”viktigt”.

Den här bilden la jag upp i mitt Facebookflöde efter att ha insett hur edgrerank fungerar. Ibland är det frustrerande när till synes meningslösa saker är det som ger mest gensvar, men det är också mänskligt.

Den här bilden la jag upp i mitt Facebookflöde efter att ha insett hur edgrerank fungerar. Ibland är det frustrerande när till synes meningslösa saker är det som ger mest gensvar, men det är också mänskligt.

Relaterade inlägg:

Föregående

Numbers

Nästa

Maktministeriet bakom kulisserna

3 Kommentarer

  1. Lars Blåsjö

    I vilken mån man bör anpassa sig till edgrank, och i högre grad Googles sökalgoritm, kan vara lite kluvet, tycker jag. Visst ska man vara realist och använda den aktuella plattformen, som Facebook i det här fallet, på bästa sätt för att nå önskat resultat. Men man riskera också att innehållet och dialogen blir sämre. Som i exemplet ovan med Löfvén – där är ju artikeln i Svd, och en länk dit, betydligt bättre innehåll än en fras inredigerad i en bild. På Facebook är det väl inte så allvarligt, men på webben som helhet är det olyckligt om innehållet påverkas för mycket av den här typen av aspekter. Derek Powazek har uttryckt det bra, när det gäller Google:

    ”It’s not your job to create content for Google, it’s their job to find the best of the web for their results. Your audience is your readers, not Google’s algorithm”.

  2. Men om inte ”your audience” ens hittar till det inlägg du publicerar så spelar det ju ändå ingen roll. Att tro att man är ”viktigare” än Google eller Facebook är ju en intressant inställning, men det leder nog inte till fler läsare/följare om det är det en är ute efter. Jag tror det handlar om att skapa en balans mellan SEO-tänk och målgruppsanpassning. Och i de bästa av världar hänger de ihop.

  3. Anasoux

    Jag läste också den. Och log för mig själv! Katrin har bra koll på vad som funkar och inte funkar på facebook tänkte jag. Edgerank eller inte.
    Sen kan det som verkar enkelt vara det svåraste att få till. Och det får man inte genom att göra allt rätt. Det brukar vara slumpmässiga instinktiva inlägg av orädda kreativa personer. Sånt är svårt att ”planera fram” i en stor demokratisk organisation.

Kommentarsfunktionen är avstängd.

Driven av WordPress & Tema av Anders Norén

%d bloggare gillar detta: