Internet of things – så funkar det

Kan din joggingsko, badrumsvåg eller blomkruka kommunicera med dig via internet? Då ligger du antagligen i framkant för utvecklingen av internet of things, eller sakernas internet. Inom en inte alltför avlägsen framtid kommer allt fler delar av vår fysiska verklighet att bli uppkopplade och analyserbara delar av den organiskt växande webben.

Whitings uppkopplade våg

Det finns redan teknik som gör det möjligt för fysiska objekt som jogging­skor och badrumsvågar att kommunicera med nätet i olika former, men det är bara början.

När du tittar på Vasaloppet på tv kan du logga in på nätet och se var varje skidåkare befinner sig i realtid. Åkarna bär med sig ett litet chip som gör det möjligt att spåra var de är. Det skapas helt enkelt en digital representation av skidåkarna på internet och det är just det som internet of things handlar om.

Internet of things har bubblat lite under ytan ett tag bland trenderna i webbvärlden. Länge pratade vi om webb 2.0, sedan kom sociala medier och de senaste åren har det handlat väldigt mycket om vad som händer i mobilen.

Kanske är just mobilen det första och främsta exemplet på sakernas internet, eller ”internet i alla ­saker” som kanske är den rätta beskrivningen. En del säger till och med att sakernas internet är den tredje ­digitala revolutionen, efter internet och mobilt internet.

Nu handlar det inte längre om att koppla människor till varandra i stora nätverk, det är i stället saker, objekt, produkter, ja kort sagt det mesta i fysisk form, som blir en del av webben. Den konspiratoriske kanske ser ett mardrömsliknande framtidsscenario i stil med filmen Matrix, där maskinerna tar över ”driften” av verkligheten, ett storebrorssamhälle med total övervakning och full kontroll.

Andra ser enorma möjligheter till effektiviseringar och vinster i form av till exempel minskad energiförbrukning, smarta elnät, förbättrad logistik eller bättre kundkontakt. Sanningen brukar hamna någonstans mittemellan.

– Väldigt mycket av det som är internet of things handlar om innovation. Man tar en befintlig idé och kombinerar den med en annan. En pillerburk som varnar när jag inte har tagit min medicin är ett exempel på hur man kombinerar den infrastruktur som redan finns med en produkt.

Det berättar Hans Dahlberg, chef för M2M på Teliasonera, när han besöker Ingenjörsvetenskaps­akademiens (IVA) seminarium om internet of things. Han berättar om hur Lantbruksuniversitetet kopplade upp 241 älgar i Norrland. Älgarnas rörelser gick bland annat att följa via en karta på webben.

– De sände 900 000 sms. Man ville se hur älgarna påverkades av turism inom de här områdena.

Begreppet ”the internet of things” myntades så sent som 1999 av britten Kevin Ashton, som bland annat ligger bakom forskning och utveckling av RFID-kretsen.

En vision går ut på att om alla världens objekt skulle vara uppkopplade i samma nätverk, det vill säga identifierbara och geografiskt lokaliserade, skulle världen se helt annorlunda ut. Saker som avfallshantering och många andra av de brister vi i dag ser när det gäller produkt- och resursanvändning skulle effektiviseras.

Statusuppdateringar sätter fart på utvecklingen
Trenden är alltså att den fysiska och digitala världen växer ihop tack vare uppkopplade sensorer i form av chip, kameror, mobila enheter och kanske framför allt människornas eget beteende. Datamängderna som beskriver vad vi gör, var vi är och vilka behov vi har, har aldrig varit mer tillgängliga och tydliga.

Vi beskriver det själva genom statusuppdateringar, incheckningar eller geopositionering. Och återigen spelar mobilen en viktig roll.
Det är de smarta mobilerna som driver på utvecklingen av sakernas internet.

Många appar vi ­använder registrerar redan i dag fysisk position, ­rörelse, höjd, temperatur och så vidare. Bara bråkdelar av all information som går att lagra används. Ofta handlar en app om att göra en begränsad sak på ett så bra sätt som möjligt, som till exempel att mäta en joggingrunda och ge statistik kring hastighet och andra parametrar.

Våra mobiler är nästan som ett lager mot verkligheten och tekniken för agumented reality (upphöjd verklighet) blir allt bättre.

Hans Dahlberg från Teliasonera beskriver hur sakernas internet också kan handla om att skapa en bättre kundkontakt.

– Inom bilindustrin finns andra drivkrafter. Du kanske köpte din bil från en återförsäljare, och återförsäljaren frågade om du var nöjd, men biltillverkaren vill ha en mer direkt kontakt med kunden. Tekniken och produkten är inte drivkraften, det är i stället att få kontakt med kunden, säger Hans Dahlberg.

För en mobiloperatör som Teliasonera är data­trafiken förstås en viktig del i sakernas internet.

– Drivkraften bakom det här kommer att vara stora mängder konsumentprodukter, som dammsugare och tvättmaskiner. Och de kommer att röra sig på en global marknad. Vi tittar på hur vi ska få någon form av generiskt system där vi kan flytta ärenden mellan olika operatörer, säger Hans Dahlberg under sin presentation på IVA:s seminarium.

Möjligheterna är enorma, men finns det inga risker? Tidningen The Economist beskriver sakernas internet utförligt och tar upp några av de farhågor som dyker upp vid horisonten när utvecklingen snabbas på.

Bland annat ställer sig tidningen frågan vad som händer med många av de lågavlönade serviceyrken som i dag innehas av människor, men som kanske kommer att bortrationaliseras genom maskinernas ”smarthet” i framtiden. Och även om ditt inbyggda chip kan beskriva ditt hälsotillstånd för en onlinetjänst för att ställa diagnos kan ett fysiskt läkarbesök betyda mer än bara informationsutbyte.

Det tydligaste problemet med en ogenomtänkt implementering av sakernas internet i vår tillvaro handlar om integritet och övervakning. Vi måste skapa metoder för att kunna tacka nej, och ge oss själva möjligheten att avstå att bli analyserade och bokförda i allt vi gör.

The Economist spår att våra hus kan bli skådeplatsen när slaget om vilka företag som ska få ta kontrollen över våra uppkopplade enheter inleds.

Tidningen skriver: ”Människor söker det enkla: de vill ha en faktura, en leverantör, en enda integrerad lösning. Det leder till gigantiska företag som kan sätta ihop ett brett utbud av internetbaserade tjänster, vilket leder till en enorm möjlighet att ta kontrollen över allt som behövs för att göra huset varmt, uppkopplat och redo att dela information”.

Den här artikeln skrev jag ursprungligen för tidningen Internetworld

1 kommentar