feed twitter pillows

Om det ser ut som en anka och låter som en anka så är det antagligen en anka. Det resonemanget tycker Hans G Andersson att vi ska ta med oss till Twitter när vi försöker kolla om en tweet verkligen stämmer, och om det där saftiga ryktet om en aktuell händelse eller person kan vara sant. Hans G Andersson är till vardags konceptchef på SVT Interactive och har många webbsatsningar på SVT i bagaget.

I inlägget om faktagranskning på Twitter tycker jag att Hans tar upp många bra tips och råd. Han tar också tydligt ställning i frågan om man ska radera en felaktighet eller inte. Enligt Hans är det bättre att ta bort något som är fel så att det inte hinner spridas vidare, än att komplettera med en korrigerad version. Jag vet att detta inte är något som alla håller med om.

En av de viktigaste aspekterna när det gäller källgranskningen är förstås vem som är avsändaren. Hans G Andersson tar ett färskt exempel från när Usama Bin Laden blev dödad av amerikansk militär.

Ta bin Laden som exempel igen: en tid efter hans död spreds uppgiften att man hade hittat massor av porr i huset i Abbottabad. Uppgiften kom från amerikanska militärkällor, vilket ju är rätt självklart eftersom ingen annan var där. Jag förstår att det var en smått oemotståndlig historia att sprida, men lägg 30 sekunder på att fundera på vem eller vad som gynnas av en sådan nyhet. Jag vet inte hur det ligger till med den där porren, men det gör inte många andra heller.

Min slutsats är att faktagranskning och källkritik inte skiljer sig så mycket på Twitter som från andra källor. Det som dock brukar vara en stor spelare i matchen är tidsaspekten. Det är snabba uppgifter som går snabbt att sprida vilket påverkar både den tid vi lägger på att granska källorna ställt mot viljan att vara först med nyheten.

Relaterade inlägg: