Bisonblog

Samhälle, internet, media

Sociala medier i Afghanistan – en begränsad historia

Jag minns att jag skrev en artikel åt tidningen CSO för ungefär två år sedan. Den handlar bland annat om hur sociala medier kan vara ingången till industrispionage, militär underrättelse och dataintrång. Artikeln berättar bland annat om hur färdrutten för ett amerikanskt hangarfartyg gått att få fram, bara genom att följa olika soldaters bloggar och uppdateringar på nätet. Dessa soldater hade antagligen ingen annan avsikt än att berätta för vänner och familj om vilka platser eller delar av världen de nu befann sig på.

De it-säkerhetsexperter jag intervjuade var alla oroade över de sociala mediernas tillväxt då det öppnade upp lucka efter lucka i företagens säkerhetslösningar. Nu kan inte längre tekniken skydda oss, utan den mänskliga faktorn blir avgörande i säkerhetsarbetet. Utbildning snarare än tekniska begränsningar för personalen var ett av budskapen.

Jag tänkte på slutsatserna från artikeln när jag igår bloggade på Dn.se/afghanistanbloggen om det faktum att det vi blivit vana vid, att alltid ha tillgång till uppdaterad realtidsinformation om våra vänner och bekanta, helt plötsligt kan innebära en risk på liv och död. Ur mitt inlägg:

"Helt plötsligt kan du inte uppdatera din status på Facebook och berätta
vad du gör. Och när du ringer hem till de anhöriga kan du ibland inte
berätta om saker som du själv kanske upplever som jätteviktiga i ditt
liv här nere.

Det handlar om operationssäkerhet. Att inte
avslöja metoder och planer är en ytterst viktig del i militär
verksamhet, och även om oskyldiga meddelanden på Facebook eller en
blogg kan tyckas försumbara så kan summan av information från olika
håll hjälpa till att skapa en helhetsbild för motståndaren."

För mig är tiden i Afghanistan en utmaning i mer än en bemärkelse. Mitt digitala liv har påverkats markant. En del skulle säkert säga att det är nyttigt att vara bortkopplad ibland. För mig som bygger hela min arbetsroll och får mina uppdrag till stor del baserat på vad jag gör på nätet är det lite mer komplicerat. Som frilans eller konsult är mitt nätverk det viktigaste och nästan det enda gränssnitt jag har till arbetsmarknaden. Och vem som är vän och vem som är arbetskamrat är för mig en flytande definition. Information wants to be free. It's complicated.

I övrigt finns det mycket att säga om mediasituationen i Afghanistan, problemet med hotade journalister och brist på granskande journalistik. Men det får komma i ett annat inlägg.

Outskirts of MeS

Relaterade inlägg:

  • Inga relaterade inlägg

Föregående

Utan handbok ingen expert

Nästa

En dag på jobbet

3 Kommentarer

  1. I have been surfing online greater than 3 hours these days,
    but I never found any fascinating article like yours.
    It’s beautiful worth enough for me. In my opinion, if all webmasters and bloggers made excellent content as you probably did, the net will be a lot more useful than ever before.

  2. Hi to all, how is everything, I think every one is getting more from this website,
    and your views are fastidious for new people.

  3. This is a topic which is close to my heart… Cheers!
    Where are your contact details though?

Kommentarsfunktionen är avstängd.

Driven av WordPress & Tema av Anders Norén

%d bloggare gillar detta: