Dagens ungdom tycker att mamma vet bäst

Hur står det till med dagens ungdom och deras medievanor? I en
artikel i Internetworld nr 4 gräver jag ner mig i ämnet tillsammans med antropologen
Katarina Graffman.

Mamma vet bäst

När framtiden på internet ska beskrivas vänder vi oss ofta
till ungdomarna och försöker förstå deras vanor och interaktionsmönster. Det
vimlar av prognoser om hur ”kidsen” uppför sig på nätet och vad ”ungdomar av
idag” har för förväntningar och krav.

Företagen letar desperat efter nya affärsmodeller på nya
arenor, och experterna kämpar om att få ge sin bild av hur det nya
medielandskapet förändrar barnen, tonåringarna och i förlängningen vuxenvärlden.

Men få vet hur det egentligen står till. Var allt bättre förr?
Är allt precis som vanligt? Eller ser vi något helt nytt växa fram? En
generationsklyfta långt djupare än den som löper mellan dagens vuxna och deras
föräldrar?

Katarina Graffman har det stressigt. Som antropolog med
forskning inom ungdomskulturen vet hon mer än de flesta om dagens ungdom, och
hon anlitas ofta av företag.

Istället för att fråga ungdomar om hur de tänker och agerar
har hon själv deltagit i deras liv. Det är det enda sättet att verkligen förstå,
hävdar hon. Fokusgrupper, enkätundersökningar och intervjuer i all ära. De ger
ofta en friserad bild av verkligheten, distanserad från vardagens faktiska händelser.

Det är en mångbottnad bild som Katarina Graffman målar upp när
hon beskriver hur ungdomar tänker kring mediekonsumtion i allmänhet och
internet i synnerhet.

Samtidigt som dagens ungdomar är extremt känsliga för
kommersiella budskap och lätt genomskådar vad de betraktar som ”köpta” budskap,
har de också grunda kunskaper inom många områden. Det gör att allmänbildning
fortfarande står högt i kurs. Kanske är det precis som förr i världen alltså?

Graffman
– Allmänbildning är väldigt viktigt enligt alla ungdomar. Och
alla tycker att de är för dåliga på att inhämta den kunskapen. De unga som
fungerar som upplysande fyrtorn är de som är allmänbildade och kunniga om
svenska samhället och kan kombinera det med att vara street smart, säger
Katarina Graffman.

Hon berättar om hur hon träffat 16-åriga tjejer och slagits
av hur vuxna de verkar, för att i nästa stund inse att de på vissa områden
saknar mycket kunskap.

– De har dålig kunskap när det gäller att vara samhällsmedborgare,
men de vet vad det är att vara konsumtionsmedborgare.

Nätbeteendet skiljer sig också mellan könen. Tjejer bloggar
i mycket större utsträckning än killar och information på nätet ska gärna gå att
relatera till genom blogginlägg. Killar i sin tur är mer ute efter att leta
information, nyheter och spel när de är på nätet.

Synen på vad som är en nyhet har även förändrats från den
traditionella journalistvärderingen till något som är nytt för individen. Ny
information helt enkelt.

– En nyhet för dem är allt som man inte visste. Allt som jag
kan omvandla och använda i mitt eget mediebeteende.

Katarina Graffman pekar på hur berättandet har förändrats. Ungdomar
är idag vana vid och duktiga på att uttrycka sig offentligt på nätet, men de
har en annan syn på strukturen i en berättelse. Budskapet måste komma snabbt
och kopplingen till verkligheten är viktig. Just autenticitet är ett återkommande
tema.

– Ber man dem att berätta något så berättar de direkt på. Att
tala böcker med dessa tonåringar kan vara lönlöst då det verkar som att böcker är
en svårtillgänglig, om inte rent av tråkig, källa för många som växt upp i det
journalistiska massmedieinformationssamhället.

– För inte så länge sedan var litteratur något som gärna förknippades
med böcker men för vissa ungdomar utplånas gränserna mellan massmedia och
litteratur helt och hållet.

Berättelser på nätet behöver inte ha en början, en mitt
eller ett slut på samma sätt som en bok. Litteratur blir istället spridning av
social realism, det vill säga vardagslivet, hävdar Katarina Graffman. Nyheter,
samhällsinformation och litteratur ska helst knytas ihop utan början och slut. De
böcker som ungdomar ändå orkar läsa måste ha förankring i verkligheten och det
måste kännas ”på riktigt”.

– Böcker ska ha ett informationssyfte, vilket uppskattas mer
än underhållning.

I jakten på socialrealism blir bloggar och forum den nya
litteraturen. Det finns ett stort intresse för sociala nätverk och ”förbjudna” forum.
Det blir intressant eftersom innehållet är verkligt och kommunikationen kring
ett ämne oändlig.

– Kenza, Blondinbella och Flashback ger socialrealismens
litteraturgenrer en modern uppfräschning, vare sig man klickar på Kenza för att
se vad hon gjort under dagen eller läser om vilket rus en viss drog ger på Flashback.

Enligt Katarina Graffman påverkas även de unga av nätets mer
avhuggna och dramatiska uttryckssätt som till exempel Aftonbladet.se använder. De
får svårt med mer analyserande och djuplodande texter.

Vem har då mest inflytande i ungdomars liv? De allmänbildade
och gatusmarta kompisarna blir starka informationskällor. Samtidigt visar
hennes studier att den vuxna generationen fortsätter att spela en stor roll för
att filtrera och tolka omvärlden. Trots att tillgången till information är
obegränsad upplever ungdomarna att det inte går att lita på någon. Då blir föräldrarna
en fast punkt.

– Mamman eller pappan blir rådgivare till slut. Så har det
alltid varit, men det skulle de aldrig säga själva.

Ungdomarna är extremt kritiska till allt som har med
kommersialism att göra vilket kommer att påverka näringslivet om 10-20 år tror
Katarina Graffman. Relationen mellan konsumenter och företag kommer att bli mer
jämställd. Konsumenterna blir skeptiskt avvaktande och det krävs stor tillit från
dem för att lyckas sälja produkter eller tjänster.

De kommer att vara kritiska och medvetna konsumenter som
genomskådar företagens budskap och som dessutom är duktiga på att använda ny
teknik på olika plattformar. Bilden av de svenska ungdomarna kunde helt klart
vara värre. Men vilka förlorar på internetutvecklingens allt högre krav på mediekritik
och sållningskunskap? Katarina Graffman tror att vi är på väg in i ett nytt
klassamhälle.

– De som behöver en auktoritet halkar efter i
informationssamhället. De är jättedåliga på att söka information. De är bra på att
chatta, men fattar inte hur de ska söka eller navigera. I det nya samhället
kommer klassklyftan att vara mellan dem som kan söka information och dem som
inte kan det.

Mycket tycks vara sig likt när man gräver lite djupare bland
ungdomarnas värderingar. Mamma och pappa vet fortfarande bäst och allmänbildning
är eftertraktat. Det som skiljer dagens ungdom från tidigare generationer är
den hastighet med vilken ny teknik och nya kommunikationsformer utvecklats. Det
är något som kan vara svårt att överblicka men som kommer att förändra människors
sätt att leva och kommunicera för all framtid.

– Det är en extremt människovänlig teknik som är tillgänglig.
Det är fantastiskt revolutionerande att människor plötsligt kan ha kontakt i
realtid med människor i andra delar av världen, att den lilla människans röst får
ett utrymme. Det är boktryckarkonstens Ullared!

– Samtidigt ser vi också i våra studier att det där med att
alltid vara tillgänglig och att delta börjar bli tröttsamt. Många stänger av
sina mobiltelefoner och avinstallerar MSN för att man inte orkar. Till syvende
och sist är det de mänskliga relationerna som värderas högst, att träffas
ansikte mot ansikte.

2 kommentarer

Mamma som mega-influencer

Vem litar du på? Vem är det som har störst inflytande över dina beslut? I en värld av oändlig information vilka är de tunga opinionsbildarna? Temat är välkänt sedan tidigare och dokumenterat i Edelman Trust Barometer som är något av