PR-branschen – Journalisterna 1-0

Rolf van den Brink på Dagens Media refererar en egen föreläsning om PR-branschens förändrade ställning gentemot journalisterna. Och det finns många sanningar i texten. Resurs- och tidsbrist kombinerat med stora PR-budgetar kan få den bästa av redaktioner att tacksamt ta emot relevanta inspel. För att inte tala om när de stora svåråtkomliga bolagen (t.ex. Apple eller Google) kallar – då svarar man. På dagens mediemarknad handlar det i första hand om frekvens och i andra hand om innehåll, speciellt på nätet. Sajten ska fyllas, oavsett om inget har hänt. Strunt i vad det handlar om, bara det skrivs något. Med nedbantade redaktioner där i princip bara livsuppehållande funktioner bemannas av fast personal, finns inte tid att hålla den journalistiska fanan speciellt högt. Artiklarna ska ut. Pengarna ska in. Vilken tur att bloggvärlden kan komplettera den traditionella mediekonsumtionen så att den totala rapporteringen ändå blir mer komplett och genomlyst än någonsin tidigare.

Rolf skriver:

Pr-konsulter skapar egna relationer med journalisterna, hänger med dem
på mingel och lunchar. Förut åt man som journalist med vd, nu äter man
med företagets pr-konsult. Idag kan man säga att pr-konsulterna har ett övertag mot journalisterna. Pr-konsulterna är:

* Bättre utbildade
* Bättre på analys
* Mer erfarna inom näringsliv och ekonomi
* Ofta bättre pålästa, det ingår ju liksom i jobbet.

Samtidigt har journalisterna försvagats. De har fått:

* Större tidspress
* Kortare ledtider.

2 kommentarer

Det var en otroligt självutlämnande krönika, mycket sparka-på-mig-själv-kåserande. Men jag tycker att Rolf resonerar väldigt egendomligt. Journalister behöver inte nödvändigtvis vara helt i händerna på konsulterna, utan det funkar utmärkt så länge man respekterar varandra för sina respektive discipliner. Personligen tycker jag att jag har en bra relation med DM. Jag är uppriktig i min pressbearbetning och försöker aldrig bända in mina pressmeddelanden med kofot. Jag vet att det är redaktionen som avgör om min nyhet är intressant eller inte. Och är helt nöjd med det, för det måste funka så.
Var den journalistiska integriteten däremot spricker är innehållet i somliga av DM:s artiklar på sistone där sanningshalten verkar ha fått stå tillbaka till förmån för klatchvärdet på rubriken. Snaskartiklar á la dampressen borde DM stå över. Långt över.

Jag är PR-konsult och har tipsat Dagens Media om nyheter. Det brukar handla om nya kampanjer, nya personer in och ut, nya trender, nya affärsområden, nya företag på marknaden, nya mätmedoder och ny statistik. Inga konstigheter. Ingen av dessa nyheter har försämrat kvaliteten på det redaktionella innehållet i min mening.
Om något har försämrat den journalistiska kvaliteten så är det två helt andra saker:
1. Konkurrensen med Resumé och läsarnas intresse för snaskigheter med branschanknytning.
2. Minskade resurser gör att journalisterna aldrig kan gå på djupet. Till exempel kommer PR just därför i branschpressen alltid att vara synonymt med medierelationer (som ju bara är en del av PR-arbetet).
(Visst dräller det med skräpiga och ”unika” PR-tips där ute, men även här måste det ju gå att göra ett urval? En nyhet måste ju vara en nyhet – oavsett var den kommer ifrån.)