Jag trodde inte att den här typen av artiklar publicerades längre, men tydlingen är sista stenen inte kastad i kampen mot de nya medierna. Åke Stolt på Sydsvenskan kommenterar Alex Schulmans bloggresa (en resa han inte läst ett enda ord av) och naturligtvis gör han klassikerliknelsen om att alla bloggar är en privat dagbok, dessutom en snaskig sådan får vi veta.
Åke Stolt efterlyser nu rättesnören. Någon som bestämmer, sätter agendan, talar sanning och helt enkelt kvalitetsgranskar informationsflödet (= en gatekeeper) så att pöbeln får den rätta dosen.
Ur krönikan Bloggmonster och bildförvanskare av Åke Stolt:
"Undrar vart våra rättesnören tar vägen, vad vi skall hålla oss till,
relatera till, om det som står att läsa är privata orgier i snask och
snusk, om sanningen manipuleras, om fakta medvetet felkorrigeras, om
alla kan publicera osant och oförskämt, om bilder i datorerna kan
förvrängas så att bilden möjligen alltjämt säger mer än tusen ord –
fast det har jag förstås aldrig tyckt ens om äkta bilder – men det den
berättar är falskt, redigerat för att passa ett visst syfte, i värsta
fall elegant och skickligt gjort. Vad skall vi lita på? Hur går det med våra ramar och normer om det vi skall hålla oss till vacklar, knakar, går av?"
Det faktum att "alla kan publicera osant och oförskämt" innebär också att alla kan publicera sant och korrekt. Jag undrar om Åke Stolt funderat på vad det innebär? För helt plötsligt kan alla oförskämda och falska bidrag till mediaflödet kommenteras, avfärdas och granskas. Och det med en kraft och mängd som vi aldrig tidigare sett i mediehistorien.
När det gäller att belysa en fråga eller ett ämne litar jag hellre på en aggregerad bloggosfär med kanske 200 inlägg som berör en sakfråga jämfört med en ensam redaktionellt fastkedjad gatekeeper som gör två telefonare och några snabba googlingar. Men jag vill att båda finns kvar. För ingen är bättre på att sålla, lyfta fram och förenkla än journalisten. Och ingen är bättre på sakkunskapen och bakgrunden än källan, oavsett om det är det som Åke Stolt beskriver som bloggmonster.
3 kommentarer
Det skulle vara intressant att veta vad han tycker om de egna tidningens bloggar, till exempel Anja Gatus.
Hurra! Vad är det man brukar säga, ”tro allt som står i tidningen utom i de fall då du själv har förhandskunskap”. Nu finns ett alternativ till massmedia och som du skriver – de kompletterar varandra. Jag tror inte folk blir mindre källkritiska för att bloggarna har stormat in och förändrat mediaklimatet, snarare mer tränade i att inhämta information från olika håll och göra sina egna bedömningar. Vilket visserligen sätter mer press på journalisten…
Jag är helt chockad över att Åke Stolt uttrycker sig som han gör! HAN är en mästare på att skiva sina egna upplevelser som sanningar (precis lika subjektivt som bloggandet! Bara i en blogg så vet man att det är en persons/organisations åsikt/syn på saken). Åke är expert på att uttala sig vitt och brett om integrationsfrågan i Malmö för att han ”går omkring på Rosengård och ser saker” och därför VET han hur det är och uttrycker det som sanningar i egenskap av journalist – blä, vilken total brist på självinsikt!