Oflexibel inställning till HR inom Public Service

Journalisten Per Gudmundson blev en gång sparkad tvingad (Per rättar) att sluta blogga av SVT för att han skrev sin blogg vid sidan av Public Service-uppdraget (nu är Gudmundson frilans och har återuppväckt sin blogg). Några år senare har bloggfientligheten hos SVT lugnat sig och vi kan till och med se redaktionen bakom det nya programmet Hos Jihde blogga om sitt arbete. Idag skriver Per Gudmundson i SvD om det trögrörliga SVT. De otrygga anställningsvillkoren fristående produktionsbolag ofta beskylls för, gäller lika mycket inom den statliga televisionen. Skillnaden är, enligt Gudmundson, att på SVT finns ingen väg uppåt, hur mycket du än slavar.

"I övrigt kan jag inte påminna mig att jag sett någon göra karriär. Ingen av de duktiga unga kvinnor som slavar med nyhetsinslagen, med exakt samma otrygga projektanställningar och vikariat som i den kommersiella delen av branschen, kommer uppåt. Och garanterat ingen i den armé av invandrare som sköter städningen har släppts in i produktionen. Inom public service-företagen råder en närmast patologisk ovilja till förändring, som ingen Timbrorekrytering till kulturdepartementet någonsin skulle kunna rå på." SvD

Han berättar också om sina erfarenheter från Strix, där produktionsassistenten blev säljchef och en städare IT-tekniker. Att som företag se sina anställda utanför den befattning de har just nu känns inte bara praktiskt, utan även nödvändigt. Speciellt om man tänker sig att behålla talangerna längre än hundåren.

Ping. Andra bloggar om: , , , , ,

2 kommentarer

Kul med uppmärksamheten, förstås, men jag vill understryka att jag inte blev sparkad för att jag hade en blogg, jag har aldrig blivit sparkad öht, men däremot tvangs jag lägga ned bloggandet under min tid på svt.
Ha det!