Ruben Brundell berättar om uppföljaren till det klassiska arkadspelet OutRun ur ett jämställdhetsperspektiv. Originalet kom för sjutton år sedan, då Ruben var åtta år gammal. Han beskriver spelet med den häftiga unga killen i förarsätet och den snygga blondinen som passiv passagerare, och hur uppfattningen om könsroller planterades i hans medvetande.

Outrun"Spelföretaget Sega gav oss jämsides med spänningen på motorvägen, en mall för kvinnligt och manligt beteende. Spel är en naturlig del av vardagen för miljontals människor, ett sätt att uppleva något utöver det vanliga. Därför är det sorgligt att de ständigt kommer fyllda av sexism.

Nyss släpptes uppföljaren, OutRun 2 till arkad och Xbox. 17 år efter det att originalet intog arkadhallarna. Jag spelar det för första gången i en butik. Mina förväntningar är skyhöga när jag ställer mig framför teven med huvudet fullt av glada barndomsminnen. Små hjärtan flyger upp från tjejen när det går bra. De är stora och röda. När jag gör ett misstag, krockar eller missar en kurva, blir hennes hjärtan små och lila. De flyger inte upp lika fint heller."

Själv minns jag mycket väl spelet som dominerade spelhallar och senare hemdatorerna under några år i början av nittiotalet. Det var Commodore 64 och bandstation. Det var 5,25" floppy disk och monokrom skärm. Det var spelglädje. Och det var könsmaktsordning. Efter plugget drack vi O’boy och käkade rostade mackor. Som tur är har utvecklingen gått framåt och vi har nu snabbare processorer i datorerna…

Relaterade inlägg:

  • Inga relaterade inlägg