Wherever I May Roam

”Den slentrianmässiga slutsatsen är det mantra som generationer före oss sagt i tusentals år: Det var bättre förr och ju mer barn är ute i naturen desto bättre. Hopp och lek! (läs gärna den här tabellen från nätforskaren Marcin de Kaminski om allt som någonsin varit farligt för barn och den gemensamma lösningen på det).

Riktigt så enkelt är det förstås inte. Jag ser inte det här som en fråga om inomhus vs utomhus, eller om stad vs landsbygd. Jag tycker istället det är intressant att reflektera över vilka föreställningar vi har kring hot och risker utifrån den berättelse vi skapar om vårt samhälle. Hur medierapporteringen under lång tid lärt oss att yxmördare och pedofiler när som helst kan dyka upp och hota vår existens, och hur andra risker med betydligt större sannolikhet att inträffa inte ens finns i vår tankevärld.”

Ur inlägget Ut och lek – men akta dig för yxmördare.

Relaterade inlägg:

flattr this!

Skam och spelteori

Idag publicerade jag ett inlägg hos Resumé om hur skamkänslor och spelteori kan användas för att skapa samhällsförändring och påverka företag och organisationer. Väldigt intressanta teorier från Jennifer Jacquet måste jag säga.

”För att skapa gemensamma överenskommelser kring miljön måste skammen över att stå utanför eller misslyckas med miljömålen vara tillräckligt kännbara och förändra länders rykten/varumärken så negativt att de inte har råd att stå utanför. Även myndigheter kan använda skam för att påverka sin omgivning. Delstaten Kalifornien har byggt en ”shaming website” för att få sina skattebetalare att betala delstatsskatt. Där listas de 500 skattebetalare som har de högsta skatteskulderna till delstaten (efter att ha blivit krävda på skulderna under lång tid och dessutom varnade vid flera tillfällen). Delstaten har fått in 360 miljoner dollar i saknade skatteintäkter på det sättet enligt Jacquet.”

Läs hela inlägget Kan skamkänslor rädda världen?.

Relaterade inlägg:

flattr this!

Ny blogg hos Resumé

Jag glömde ju berätta,  sedan i måndags bloggar jag även på Resume.se. Jag kommer att blogga varje vardag så det är ett ganska stort åtagande. Lägg gärna till den bloggen i din bevakning.  En intervju med mig publicerades vid lanseringen. Ur intervjun:

”Vad kommer du att blogga om?
– Mina hjärtefrågor är såklart den digitala utvecklingen, men där ryms så mycket. Maktperspektiv, samhällsutveckling, digitala innovationer, jämställdhet och medieutvecklingen tycker jag är extra intressant att dyka ner i. Jag hoppas kunna ha ett brett perspektiv i bloggandet med både längre analytiska inlägg och snabba reaktioner på aktuella händelser.”

Resume.se

Relaterade inlägg:

flattr this!

Next Berlin

”En bredare kultur av grabbighet”

Ikväll och imorgon äger konferensen Sthlm Tech Fest rum. Heta startups, tunga samarbetspartners och många anmälda borgar för en riktigt spännande och bra konferens. Uppmaningen till besökarna är ”Come meet the people and companies behind what many are calling ‘The World’s Next Hot Tech City’.” Och mycket talar för att det inte bara är överdrivet skryt bakom de orden.

Arrangören kämpar hårt för att göra Stockholm till ett blomstrade startupstad genom metoder och erfarenheter från entreprenöriella hotspots världen över, till exempel Los Angeles, Silicon Valley och Sao Paolo. Frågan är bara om ALLA värderingar och attityder är värda att kopiera från framgångsrika exempel utomlands.

Göteborg har ett starkt byråliv tack vare de stora industrierna som länge slukat konsulttimmar like there’s no tomorrow. Men just storskaligheten hos de lokala framgångsbolagen har gjort de små startupföretagen mer sällsynta, även om det finns många undantag. I Malmö finns ett fantastiskt kreativt kluster och ett starkt mobilfokus i hela regionen. Här finns flera stora exits, som Polar Rose (Apple) och TAT (RIM/Blackberry) med andra generationens entreprenörer tillbaka på banan redo för nya utmaningar. Ändå upplever jag att det fortfarande finns en begränsning i storlek. Huvudstaden Stockholm har fördelen av att dra till sig en kritisk massa kompetens. Just nu gör mängder av duktiga personer sina första hundår på någon av Stockholms större startup- och it-företag. Företag som Spotify, Klarna, Videoplaza  med flera har redan börjat yngla av sig före detta anställda som går vidare i egna projekt och staden är tillräckligt stor för att ha ett litet men ändå existerande ekosystem med både investerare, entreprenörer, medialt fokus och det så livsviktiga startupcommunityt.

Allt det här har pågått under ganska många år och har på senare tid förtjänstfullt fångats upp genom #SthlmTech, både en samlingstagg för allt som har med Stockholms techvärld att göra, men också en eventverksamhet med meetups, ”fireside chats” och idag alltså Sthlm Tech Fest med flera tusen deltagare.

Parallellt med den här utvecklingen har jämställdhetsperspektivet blivit alltmer tydligt i startupcommunityt. När Facebooks operativa chef Sheryl Sandberg skrev Lean In satte hon frågan högt upp på agendan hos både de stora it-jättarna i Silicon Valley likväl som entreprenörsvärlden generellt.

Därför är det med intresse jag följt och själv debatterat hur den kritik som riktats mot #SthlmTech har bubblat fram och senare bemötts. Och kanske även hur de aktörer som funnits bakom kulisserna (både offentliga aktörer, företag och inkubatorer) förhållit sig relativt tysta när en arrangör de sponsrar beter sig tveksamt. Precis som debaclet kring Internetdagarna för några år sedan handlar mycket av kritiken inte om huruvida någon har goda intentioner eller inte, utan snarare hur man väljer att hantera kritiken när den väl dyker upp.

I det senaste avsnittet av Dagens Industris Digitalpodden (cirka 30 minuter in i avsnittet) tar programledarna upp händelsen på Sthlm Tech Meetup där en holländsk riskkapitalist skämtade sexistiskt från scenen, vilket fick många att kritisera både honom och arrangören. Ur podcastavsnittet:

”Vad man lägger märke till och som vi alla ska ta åt oss av, är att när man tittar på videon från evenemanget så är det ingen i publiken som buar. Det är ingen som säger emot och det är ganska talande. Det gäller inte enskilda individer, evenemang eller företag. Det finns en bredare kultur av grabbighet – väljer jag att kalla det för i brist på bättre begrepp. Det finns inte individuella lösningar på strukturella problem. Det är extremt svårt för mig som vit man mellan 25 och 35 att förstå hur det är att komma dit som minoritet, som till exempel en svart kvinna. Det är klart att jag känner mig inkluderad i miljön. Om du kommer dit som en hungrig och förväntansfull entreprenör kan det nog vara rätt jobbigt. […] Om någon känner sig exkluderad så är det ett problem, oavsett orsak. Makten att förändra det, jag har svårt att se att det skulle vara på något annat sätt än att det ligger hos oss män att skapa en mer inkluderande kultur. ”

Mentimeters marknadschef Donna Hanafi är en av de som inte känner sig bekväm på eventen. Hos Internetworld berättar hon om upplevelsen:

”Jag har sen en tid valt att inte gå på eventen, eftersom de håller en sådan här jargong och en sådan ton mot kvinnor. [...] En grej som fick oss att reagera var när [arrangören] skrev på Facebook att man bör komma till Sthlm tech fest för att Sverige har så vackra kvinnor och länkade till en artikel om Tinder.”

I krönikan Dyrt att inte vara jämställd tar Sydsvenskans ekonomikrönikör Thomas Frostberg upp hur sponsorer och samarbetspartners hanterar det faktum att arrangörer av event inte tar frågor kring jämställdhet på allvar:

”Mest talande är det bråk som under sommaren blossade upp kring STHLM Tech Fest, en hajpad teknikkonferens som arrangeras i huvudstaden nästa vecka. Den första versionen av talarlistan innehöll bara män – och som förstanamn direktören för ett företag som nyligen stämts för sexuella trakasserier mot en kvinnlig medgrundare. Dessutom försökte arrangören locka amerikanska deltagare till konferensen genom att länka till en artikel om en dejting-app där man kunde hitta attraktiva svenska kvinnor. [...] Det har fått den statliga innovationsmyndigheten Vinnova att dra sig ur som sponsor och andra att avstå från att gå på arrangemanget. (Fortfarande finns dock – märkligt nog – stora företag som Klarna, King, Absolut, Nasdaq OMX, Bonnier, Schibsted, MTGx och Vinge på sponsorlistan).”

Michael Kazarnowicz höll sig framme tidigt och skrev ett inlägg med kritik riktat mot Sthlm Tech Fest. Han tog delvis tillbaka vissa delar av kritiken efter diskussioner på Twitter, men vissa bitar gäller fortfarande.

Samtidigt ger sig Paulina Modlitba Söderlund ut på entreprenörsjakt och uppmanar kvinnliga entreprenörer att fylla i den här enkäten som svar på en artikel i Dagens Industri där en riskkapitalist sa att det saknas kvinnliga entreprenörer att investera i.

”In a recent article in DI, Staffan Helgesson from the VC firm Creandum, said that there ”are no women to invest in in the Swedish internet startup scene”. OK, the share of female entrepreneurs is obviously a lot smaller, but I’m pretty confident that there _are female entrepreneurs looking for money in Sweden. Help me make a valid point by answering this super short survey if you are a woman entrepreneur in Sweden who 1) is considering 2) have been, 3) is or 4) will be looking for funding of some sort (not necessarily VC money).” 

Paulina har även skrivit inlägget How to get great women to tech and startup events tidigare.

Det är bra att de här frågorna inte bara ventileras genom några arga tweets utan också tas på allvar av  sponsorer och framförallt entreprenörerna själva. Det är tydligt hur mycket som hänt på bara några år och det finns en större medvetenhet kring vikten av både mångfald och jämställdhet som en del i att bygga framgångsrika och hållbara affärer, även om det finns otroligt mycket kvar att göra. Det vittnar om inte annat kommentarsfältet till min tidigare krönika Startups som hatar kvinnor om. Kommentarerna till artikeln blir som ett illustrerande exempel till exakt de teser som drivs i den.

Det finns åtminstone en  aktivitet på Sthlm Tech Fest som kommer ha fokus på ”diversity” där flera kvinnliga entreprenörer deltar, men det är också typisk att det är fortsätter att vara en ”kvinnofråga” ur arrangörens synvinkel. Det ska bli spännande att fortsatt följa diskussionerna kring eventet och se responsen från deltagarna. Värt att nämna i sammanhanget är The Conference arrangerat av Media Evolution i Malmö som jobbat hårt och länge med jämställdhets- och mångfaldsfrågorna som en helt naturlig och ej framtvingad del av verksamheten. Föredömligt.

Uppdatering: Idag publicerade SUP46 en infografik över Stockholms startupscen  med statistik och namn på de största bolagen. Jag lägger in den här i inlägget för att skapa en kontext kring vad det är folk menar när de säger startupcommunity eller innovationsekosystem.

SUP46-infografik-web

 

Relaterade inlägg:

flattr this!

Föråldrad syn på gruppbeteende under demonstrationer

Ibland är det skönt att slippa tyckonomins starkaste megafoner och istället få lyssna på människor som kan saker på riktigt, som till exempel psykologiforskaren Michael Rosander.  Hos Modern Psykologi beskriver han hur bilden av masspsykos och gruppers beteende vid våldsamma demonstrationer i mångt och mycket bygger på felaktiga och föråldrade slutsatser.

”fortfarande finns det saker att arbeta med, men om polisen lyckas förmedla varför den agerar på ett speciellt sätt minskar risken att det ska tolkas som ett hot. Då minskar också risken för att en våldsbenägen minoritet ska få inflytande över en folksamling. Med tilltro ökar också chansen att självreglerande beteende uppkommer. Det gäller att både polisen och demonstranterna kan hindra individer i den egna gruppen som reagerar för starkt på provokationer. Insikten om att kravaller inte uppkommer utifrån några enskilda individers onda uppsåt är ett nödvändigt steg mot bättre förståelse av hur beteenden kan uppstå vid demonstrationer. ”

Ur artikeln: Så urartar en demonstration.

Relaterade inlägg:

flattr this!